Den som brukar bläddra i lokala dagstidningar i Västra Götaland eller titta på Västnytt - som är de regionala TV-nyheter som sänds i regionen - vet att sjukvård brukar dyka upp titt som tätt. Studier om hur medierna bevakat regionen bekräftar också denna mer impressionistiska bild.

Sjukvården dominerar regionnyheterna och oftast dessutom med negativa förtecken. Västra Götalandsregionen fick med sig en tung barlast från de gamla landstingen och sjukvården har drabbats av kriser i både politisk organisation och verksamhet under regionens första år. Tittar man i regionpressen visar det sig att det i genomsnitt förekom det kritik av ett eller annat slag i 56 procent av alla nyhetsartiklar om sjukvård under år 2000, vilket måste ses som en mycket hög siffra.

Idag är regionnyheter i massmedierna med andra ord i stort sett detsamma som de gamla landstingsnyheterna. Men vad det den här bilden av regionen som politiker och andra debattörer pratade om före regionens tillkomst? Var det sjukvåden och dess problem man diskuterade eller handlade regiondebatten om något annat?

Den som vill fördjupa sig i hur debatten om regionen fick eget liv och logik kan läsa en alldeles färsk och mycket spännande avhandling av Christian Jensen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Jensen visar att regiondebatten helt lyckades undvika sjukvårdsfrågan, även fast den är regionens helt dominerande ansvarsområde. Istället pratade man om Västra Götaland i en sorts konkurrensretorik, där den nya regionens hot och möjligheter jämfördes med andra delar av landet. Västra Götaland diskuterades i sammanhang som "Regionernas Europa" där man mest funderade på hur Västra Götaland skulle kunna klara sig i den nya konkurrensen. Jensen skriver att:

"Markörer som 'Regionernas Europa', 'konkurrens' och 'tillväxt' upprepades gång på gång och gjordes på så sätt till hägrande mål, samtidigt som den rådande ordningens 'regionala röra' och länsgränsernas 'otidsenlighet' upprepades på likartat sätt".

Det är lätt att dra paralleller till den debatt som fördes åren före folkomröstningen till EU 1994. Vem minns inte hur Sverige inte fick missa "Europatåget", att vi riskerade att bli en avkrok i Europas utkanter och att det definitivt inte fanns någon ångervecka. Jensen visar i sin analys att liknande argument om framstegsoptimism och hot om ett ständigt utanförskap inte var något som bara var kopplat till EU-debatten. Samma argument fanns med i retoriken när Västra Götlandregionen bildades. Men några år senare vet vi att denna debatt föll i glömska både när det gäller EU och Västra Götaland. Istället är det vardagsproblemen med politiska kriser och verksamheter som inte fungerar som dominerar nyhetsbilden. För regionens vidkommande är det talande att frågor om regionens utveckling endast får någon enstaka procent av nyhetsutrymmet i tidningar och TV. Den bild av regionen vi medborgare kunnat ta del av i våra nyhetsmedier är alltså inte de stora regionala tillväxtfrågorna, vilket debatten före genomförandet indikerade. Istället har regionnyheter varit nästan detsamma som nyheter om sjukvård i kris.

Att debatter om stora reformer kanske inte har så mycket att göra med den konkreta sakpolitik som måste tas i tu med efter genomförandet av regionreformer, EU-inträde eller kommundelningar kan därför vara klokt att hålla i minnet när nya reformprojekt debatteras och visionerna om den storslagna framtiden fångar både språk och tanke.

2002.10.24

Bengt Johansson är massmedieforskare i Göteborg

Christian Jensens avhandling heter Maktens språk och språkens makt - om hur Västra Götalandsregionen blev till.

Studien av regionnyheter som jag hänvisar till heter "Det regionala nyhetsrummet". Rappporten är författad av undertecknad och ingår i ett utvärderingsprogram om Västra Götalandsregionen, som genomförs av Göteborgs universitet.