Teknikutvecklingen har revolutionerat skapat nya kommunikationsmöjligheter. När de flesta har tillgång till oändlig informationsmängd har hierarkierna rasat. Makten har förskjutits till de som har kunskap att utnyttja informationen. Politikernas makt minskar. En ny maktstruktur är Internet. Internet har ingen enskild ägare och ingen politisk styrning.

Resultatet av den nya informationsstrukturen och avregleringar av viktiga marknader är att vi har fått en ny global ekonomi. Företagen deltar i en global konkurrens. De finansiella systemen har integrerats med fri rörlighet för kapitalet över hela världen.Vi ser en ökad konkurrens mellan nationer och svårigheter för nationerna att styra sin egen ekonomi. Det uppkommer en ojämlikhet i produktionen som leder till en skarp kontrast mellan länder, regioner och storstäder. De som lyckas profilera sig rätt och framstå som attraktiva för näringslivet kan förvänta sig en hög tillväxt medan de individer, grupper och regioner som står utanför riskerar att marginaliseras.

Nya förutsättningar
och lösningar
för Sverige
Den globala produktionsuppdelningen och den ökade rörligheten förväntas ge upphov till en långsiktig hög tillväxt. Globaliseringen kan leda till ökade olikheter mellan länder, regioner och städer De senaste trettio åren har Sverige haft lägre tillväxt än många andra länder. Många av de faktorer som anses ha varit orsaken till Sveriges låga tillväxt har nu avlägsnats eller modifierats. Vi satsar också mer än många andra länder på FoU och vi ligger långt fram på IT-området. Sverige har därför goda förutsättningar att - om vi spelar våra kort rätt - bli en framtida vinnare i ett mer eller mindre gränslöst Europa.

Som en följd av avregleringarna, ökad frihandel och internationell rörlighet kan vi vänta oss ett ökat konkurrenstryck. Konkurrensen från EU-länder kan förstärkas av eurons införande i 12 av EU:s medlemsländer. Sverige ingår inte bland de länder som inför euron som valuta vid nästa årsskifte, men vi kommer inte att bli opåverkade av den kraft en gemensam valuta innebär för en marknad. Kanske kan den gemensamma valutan bli det som driver fram den elektroniska handeln inom Europa i stor skala.

Framtidens företag väljer lokalisering mer fritt. Företagen kommer inte att vara de stabila organisationer och skattebaser som vi i Sverige under lång tid vant oss vid. Våra tillväxtmotorer - storföretagen - har under de senaste decennierna expanderat utomlands. För att nå långsiktig stabil tillväxt kan man inte längre rikta fokus mot enskilda företag. Långsiktig stabilitet kan bara åstadkommas genom ständig förändring. Det gäller därför att skapa attraktiva miljöer för en mängd olika företag att verka i. En av de mest vitala faktorerna för en tillväxtvänlig miljö är god tillgång på arbetskraft med rätt kompetens och möjligheter till grund- och vidareutbildning. Det är rimligt att anta att vi bör inrikta oss på ett några tillväxtområden som Skåne, Mälardalen, Göteborg och kanske något. Med detta menar vi att det bör föras en medveten politik i syfte att koncentrera landets resurser till de regioner som kan ha förutsättningar att kunna verka på en europeisk och global arena. Vi anser att regionalpolitiken bör föras utifrån dessa förutsättningar.

Tilllgången till oändlig information får betydelse för politiken. Den nationella politiken får nya förutsättningar som en sammanhållande faktor i ett nätverkssverige med regioner. Den regionala nivån kan vara den nivå där människors behov och vilja att påverka den egna miljön framträder starkast. En utveckling mot ökad regionalisering kan därigenom vitalisera den demokratiska processen.

Statens uppgift blir att hålla samman landet, men inte i den centraliserade form vi har. Det Sverige som ska hållas samman är en lösligare konstruktion med stor frihet för regionerna, kommunerna och för medborgarna. En av regeringens främsta uppgift blir att fungera som i det närmaste en lobbyorganisation där det gäller att bevaka och tillvarata svenska intressen i EU och bland andra internationella organisationer.

Det finns i Sverige acceptans för en utvecklad välfärdsstat. Samtidigt finns det ett antal faktorer som påverkar möjligheterna att upprätthålla dagens nivå. En sådan är den internationella konkurrens som de mest lättrörliga skattebaserna utsätts för, och som kan framtvinga skattesänkningar eller underminera beskattningen. Liksom övriga Västeuropa står Sverige också inför en åldrande befolkning och ett snabbt stigande antal människor som lämnar arbetsmarknaden. Detta kommer att innebära ökade krav på äldrevård och sjukvård, med stor risk för ökade kostnader. Det kan därför bli nödvändigt att acceptera kompletterande finansieringssätt och nya lösningar.

Valet är vårt -
agera idag eller
reagera i morgon?
Förändringarna behöver inte bli alltför stora under det här decenniet. Det kan dock innebära ett hot i sig, i och med att vi lätt invaggas i en falsk trygghet istället för att utnyttja den frist vi få anses ha en tid. Däremot kan vi - oavsett vårt agerande - förvänta oss stora förändringar efter 2010, och när vi närmar oss 2020 kommer samhället att se mycket annorlunda ut. Förändringarna kommer att bli större och mer genomgripande än vad vi kunnat iaktta under de senaste 20 åren. Målet ska dock vara att upprätthålla en rimlig inkomst- och välfärdstrygghet. För att öka förutsättningarna att fullfölja detta bör de kommande tio åren utnyttjas för att anpassa samhällsstrukturerna och välfärdssystemen i Sverige till de pågående förändringarna.

Sverige bör redan nu påbörja ett arbete med att anpassa de mest rörliga skatterna till omvärlden. Samtidigt bör tillväxtfrämjande åtgärder vidtas i vissa tillväxtområden och en utbyggnad av den högre utbildningen. Regionförsöken fortsätta och byggas ut, samtidigt som landets administrativa indelning ses över. Vår bedömning är att en sådan översyn borde innebära att antalet län reduceras med kanske ett tiotal.

Vi anser också att det är av yttersta vikt att Sverige inleder ett generationsskifte. Vid ett stort antal konferenser och seminarier bland beslutsfattare vi deltagit i har det visat sig att det i stort sett alltid varit människor från 50 år och uppåt som dominerat kvantitativt. Bilden i de politiska organisationerna och intresseorganisationerna synes vara densamma. Samma förhållande gäller i många av landets storföretag. Vi tror inte att detta förhållande är slumpvis utan det sammanhänger naturligtvis med de rådande maktstrukturerna. Vi har svårt att se hur sammansättningen av beslutsfattare idag på ett rimligt sätt speglar det nya Sverige som växer fram underifrån. Vi tror att Sveriges framtidsanpassning och utveckling kräver att den nya generationen snarast ges möjlighet att ta ett avgjort större ansvar på andra områden än som programledare i TV.

2003.02.06