Fyndet av den fylliga Venus från Willendorf firar jubileum i år, 2008. Det är hundra år sedan hon grävdes fram i Österrike och fick namnet Venus, kanske mest på skämt eftersom hon knappast motsvarade den traditionella uppfattningen av kärlekens och skönhetens gudinna. Läs mer
Gustav Öberg föddes 1926 i USA. Hans föräldrar var senkomna emigranter och de lysande utsikter som kunde förespeglas åtminstone ett antal av dem som kommit tidigare var inte längre för handen. Tvärtom kom i stället tjugotalets ekonomiska depression och höga arbetslöshet. Läs mer
Sven-Eric Liedman, som under mitt liv hunnit bli en institution, giganten inom svensk idé- och lärdomshistoria, har gett ut sina memoarer. Jag brukar inte läsa memoarer och har alltid undrat varför man skriver sådana. Läs mer
Detta är en bok för er som är intresserade av USA och Iran. Kanske framförallt en bok för er som tycker att den bild som ni får i västlig media är felaktig, feltolkad och förvrängd. Detta är en bok som ägnar sig åt mediekritik och bär på en stor ilska mot George W Bushs neokonservativa projekt. Läs mer
Jag tror att vi behöver prata faktiskt är titeln på Jon Jefferson Klingbergs debutroman – det är också de orden som Kristin säger till Karl Mikael en dag i slutet på semestern. Orden som leder till det stora gemensamma beslutet om att skiljas. Här och nu börjar året som den här självbiografiska dagboksromanen handlar om. Året som i grunden handlar om att hitta tillbaka till sig själv och ett liv utanför kärnfamiljen. Läs mer
Eric Ericson blev först känd med boken Brev till samhället. Något senare kom Brev till utlandet. Bägge bestod av korrespondens mellan Eric Ericson och olika myndigheter, institutioner, företag. I böckerna meddelade Ericsson något i stil med att man beslutat att donera familjens dvärg, att träslöjdsläraren sagt att Securitas var nazister, att han skulle komma med ett gäng indianer. Ämnena var helknasiga men minst lika roliga var ofta själva tonfallen. De flesta svar var artiga, det gäller ju vissa regler med brev. Det kanske är en kommande kund? Kollar chefen att man inte sover på jobbet? Läs mer
Shakespeare and Company är en modern klassiker i memoargenren, att läsa den är som att kliva in i någon av de mest myllrande scenerna i Hasseåtages film Picassos äventyr. Det finns bara ett uttryck som gäller för att beskriva vad det handlar om: alla var där. Och med alla menas då författare och andra tongivande och mer eller mindre legendariska intellektuella från det av intellekt och nyanländ modernism sprudlande parisiska tjugotalet, en oas för yttrandefrihet, sexuell frihet och estetisk uppgörelse med tidigare konstnärliga normer. Läs mer
”På morgnarna har jag ångest och ånger. Mitt största misstag kommer till mig – att skriva den här boken. Jag vill ge mig själv till någon annan. Ge mig själv till någon annan – kan jag det?”
Så skriver Lars Norén i En dramatikers dagbok 2002-10-19. Då har han redan fört dagbok sedan den första augusti 2000, en intensiv, laddad dagbok där han samlat stort och smått som hänt honom och som hänt i tillvaron i stort. Läs mer
Jag tror att man lugnt kan räkna med att ett tjockt, fyrkantigt och hårt paket under granen i år i många fall kommer att innehålla Katarina Wennstams senaste roman Dödergök. Svenska folket tycks ju hysa en närmast omätlig längtan efter att lysa upp tillvaron med egendomliga mordfall och vardagsgrå polisers slintande mellan att klara upp brott och reda ut sina tilltrasslade relationer och hel- eller halvhavererade privatliv. Läs mer
Med en av årets mer dramatiska titlar lockar den samhällskritiska och intill handlingsförlamning filosofiska boken Jag sköt Paulo Coelho säkert många läsare i höst.
Men boken känns långt ifrån lika spännande som titeln antyder och trovärdigheten varierar mellan sidorna. Läs mer