Om livsvillkoren i Övre Tornedalen handlar denna historia, speglad genom två gifta pars upplevelser på midsommarafton 1955.
Svante Elfgren var basist i den svenska popgruppen Shanes på 60-talet och detta är hans debutroman. Läs mer

Det finns en återkommande grundproblematik i Astrid Trotzigs författarskap: utanförskap och upplevelsen av att vara annorlunda på ett sätt som gör tillvaron konstant försatt i obalans. Det här är en i sanning tragisk omständighet, och i den litterära tragedin är det just sådana obalanser och förskjutningar som utmanar normaliteten som brukar utgöra drivkraften, därur uppstår handling som i tragedins upplösning kräver offer för att ordningen ska återupprättas. Det hör till att den som går under, en Oidipus, en Hamlet eller en Josef K, är oskyldiga, de handlar med den logik som följer av öden de inte själva rått över eller kunnat förstå innebörden av. Läs mer

Det finns väl inget mer avslöjande när det gäller en människas karaktär än vad hon säger när hon utan eftertanke meddelar vad hon plötsligt kom att tänka på. Den snabba associationen berör något skikt eller flak i minnet och beroende på vad det består av kommer någonting att sägas som visar vad denna människa bevarat i sitt inre. Läs mer

Bultar mitt hjärta i Bodil Malmsten så bultar det för henne; trots vissa komplikationer kan jag inte annat än kära ner mig i hennes Hör bara hur ditt hjärta bultar i mig. Läs mer

Många nya och okända uppgifter framkommer om polisens jakt och vanliga människors skakande möten med Hagamannen.
Står att läsa på baksidan av denna bok.
Men det tycker jag nog inte. Läs mer

En berättelse där då och nu vävs ihop som om allt har ett samband och alla handlingar – små och stora har sitt ursprung i ett då och landar i ett (nästan) förklarligt nu. Eva-Marie Liffner har tagit avstamp i verkliga personer och händelser och skrivit en saga för vuxna. Och jag tror paradoxalt nog att hon menar att vi skall våga släppa det förflutna och gå vidare. Läs mer

En pojkdröm som blev sann. Men fick ett för tidigt och tragiskt slut.
Pelle Lindbergh visste redan i tioårsåldern vad han skulle bli.
”Proffs i hockey” sa han när lärarna frågade.
När de försökte få honom att skruva ner förväntningarna lade han bara dövörat till.
Och laget som gällde var Philadelphia Flyers, där hans idol Bernie Parent stod i mål. Läs mer