Berglins gubbar kommenterar vidare. Lägger sina stora näsor i blöt både här och där. Mest här – hemma i villaträdgården. Det är roligt, men börjar kännas lite instängt. Jag vill att det skall hända någonting oväntat i den lilla världen. Läs mer
I den svenska universitets- och högskolevärlden genomförs nu inom ramen för den så kallade Bolognaprocessen, i vilken all högre utbildning i EU-området samordnas, de största förändringar som ägt rum i modern tid. Det primära målet för den högre utbildningen blir den utexaminerade studentens ”anställningsbarhet”. Detta innebär, om man tar det på allvar, att universitetsvärlden antas besitta en kapacitet att analysera framtidens arbetsmarknad som vida överträffar vad som hittills varit möjligt inom offentlig planering. Läs mer
Ingmarie Froman har sett hur seden att beslöja muslimska kvinnor har fått allt större spridning i muslimska länder, men även i Europa. Hur blev slöjfrågan så laddad i Europa, frågar hon, trots att kvinnorna ofta sägs vara mer integrerade i Västvärlden än männen. Onekligen låter det motsägelsefullt. Froman försöker ge svar på dessa frågor i sin nya bok. Främst är det med exempel från Frankrike och England. Läs mer
Det bästa med Zac O’Yeahs kriminalroman Tandooriälgen är i mitt tycke handlingens yttre ram och grundläggande förutsättning. Till följd av en alltmer hejdlös växthuseffekt har sådana förändringar skett att klimatet i Sverige blivit tropiskt, folkomflyttningar tillsammans med politiska, sociala och ekonomiska förändringar har gjort att staden Gautampuri, före detta Göteborg, är en yttersta utpost i en indoasiatisk superstat som räknar USA som sin främsta motståndare i kampen om ideologiskt och ekonomiskt herravälde. Läs mer
När Gustav Fridolin var nitton år gammal blev han ledamot av Sveriges riksdag i valet 2002. Inför årets val deklarerade han att han hade för avsikt att lämna riksdagen och alltså inte kandiderade för omval. I sin bok Från Vittsjö till världen skriver han en del om vilken fara som ryms i att människor i åratal, kanske decennier, tillhör samhällets politiska elit med alla de förmåner det innebär, och som mer och mer skiljer ut dem från de väljare de ska representera och företräda. Han skildrar på så sätt också en kris för demokratin, där partierna upphör att vara organisationer för likar och blir teknokratiska apparater som vid valtillfällena erbjuder medborgarna mer eller mindre tilltalande löftespaket men däremot i allt mindre utsträckning delaktighet, ansvar och medverkan. Läs mer
tänkte jag där jag trängdes med ryggsäckarna på Bokmässan i förra veckan. (Har inte svenska folket på mycket kort tid gått från att vara portföljbärare till puckelryggar?) Jag öppnade en bok om Goethe som jag fann i en monter och läste där på första sidan en rad ur ett tal som den sistnämnde höll 1771 för att fira den förstnämndes namnsdag: ”Detta liv, mina herrar, ” sa Goethe på Williamdagen, ”är alltför kort för vår själ. ”
Läs mer
Det går ett spöke genom Sverige. I Gatans parlament: Om politiska våldsverkare i Sverige heter detta spöke omväxlande ”anarkismen”, omväxlande ”vänsterextremismen”. Anna-Lena Lodenius, mest känd för sina böcker om högerextremism, vill i sin senaste bok ta ett samlat grepp på det politiska våldet i Sverige. Ett angeläget projekt, kan tyckas. Så mycket värre att resultatet är så bedrövligt. Redan i titeln antyds en särskild uppmärksamhet på vänstern. Lodenius menar att såväl den etablerade vänstern som medierna varit alltför snälla mot vänsteraktivister, tenderat att se mellan fingrarna eftersom dessa ändå ”ställt sig på den goda sidan”. Läs mer
Författaren förklarade sig i en tidningsartikel nyligen om varför han skrev en roman av detta slag.
Först fick han berömmande ord från Ingmar Bergman via ett telefonsamtal. Sedan sablade vår svenske demonregissör ned boken å det grövsta i kulturprogrammet Babel i TV. Läs mer
”Tiden är mogen att berätta sanningen om John och mig, om våra år tillsammans och åren efter hans död. Det är så mycket som aldrig har blivit sagt…” skriver Cynthia Lennon. Läs mer
Att använda myter som grundmaterial är ett litterärt grepp som brukar fungera synnerligen väl, myterna vore inte myter om de inte på något vis inrymde exempel på och gestaltningar av mänskliga predikament som har bestående aktualitet. Många av världslitteraturens riktigt tunga klassiker utgör omgestaltningar av myter, och i vissa fall har dessa omgestaltningar själva nått om inte mytstatus så i alla fall en ställning i åtminstone en provisorisk odödlighet. Läs mer