Flera bloggare har citerat ur Reinfeldts debattinlägg i GP år 2004, men nedanstående har jag inte sett citerat, fast det är väl värt att läsas – just nu:

Smita från betalning
Detta kan ta sig i flera uttryck. Det kan handla om att sjukskriva sig trots att man är frisk eller att smita från betalningen på spårvagnen. I sina värsta former ser vi hur människor organiserar sig i gäng eller olika former av grupperingar med enda syfte att tillskansa sig fördelar och låta andra stå för notan. Inte minst har vi sett denna ovilja att skilja på rätt och fel inom delar av den utomparlamentariska vänstern.
För den här typen av grupperingar är det egna uppsatta regler som gäller, inte demokratiska värderingar eller de lagar vi gemensamt satt upp. Deras uppmuntran till fusk och vandalisering vittnar om en samhällssyn där det bara är den som hänsynslöst tar för sig som ska få sin vilja igenom. Priset får alla hederliga och hårt arbetande människor betala..

Kan det sägas bättre – fast idag med tanke på moderaterna själva? Regeringens moderata ministrar ska alltså benämnas ”den utomparlamentariska högern”, i konsekvens med Reinfeldts egen vokabulär. Fast han menar förstås att det är mycket mer klandervärt att planka på spårvagnen än att förmena städerskor anständig lön, försäkringsskydd och en rimlig pension.

Han och hans anhang är förledande lika den gamle högerledaren Jarl Hjalmarsson med andra ord. Henrik Arnstad skriver i sin bok Spelaren Christian Günther – Sverige under andra världskriget (W&W 2006) att:

Jarl Hjalmarsson i högerns riksorganisation (nuvarande moderaterna) säger under tidigt 1930-tal att konservatismen måste ”mala sönder den demokratiska ideologin och ersätta den med egna positiva begrepp”.

Det tog moderaterna 70 år att räkna ut hur de skulle åstadkomma den saken (och när de väl gjorde det så hämtade de inspiration från Bush:s USA), så nya är de definitivt inte.

Länkar:
GP, 2004-12-28
Länken till GP-artikeln från Olydig – tack.
Ursprunglig tipsare var Hans Dahlqvist på AB-debatt.