Vad betyder partiledarna för ditt val?

böcker.vinjett

[140901] VinjettbildPå vissa spårvagnshållplatser finns reklam med uppmaningen ”Välj dig själv”. Även om budskapet inte är politiskt döljer sig här kanske en tidsanda. Så hur gör vi våra val av partier och vilken betydelse har partiledarna?

Har den tilltagande individualiseringen i samhället satt några avtryck i det politiska systemet i Sverige? Personval tycks bli en allt viktigare faktor att räkna med. I det senaste EU-valet stod centerpartisten Kent Johansson på första plats på röstsedeln. Med sin gedigna rörelsebakgrund i skaramyllan och sin förmåga att samarbeta med folk från andra partier, tycktes han vara given för det enda mandat som partiet fick. Men han passerades av Fredrick Federley, som gjort sig känd för att vara… just känd. Hans kampanj gick uppenbarligen hem mer i städerna än på landsbygden.

Men ska man tro Henrik Oscarsson, föreståndare på SOM-institutet, ser vi fortfarande mer till politik än till personer när vi röstar. I alla fall när det handlar om partiledarna, enligt institutets mätningar. När allt kommer omkring är det inget som motsäger att man i första hand röstar på Centern i EU-valet, för att därefter välja den person som man tror är bäst skickad att vårda det erhållna mandatet.

Så hur är det då med partiledarnas betydelse för val av parti? Det är de som oftast får personifiera sitt parti och som blir mest exponerade i medierna. Slutsatsen att partiledarna får personifiera det parti man röstar på ligger väl inte långt borta. Vår kännedom om partiledarna har mätts sedan 1950-talet. Sedan uppkomsten av SOM-institutet är det främst här som mätningarna har fortsatt. Det saknas dock undersökningar som visar att partiledarna har avgörande betydelse för hur vi röstar.

Partiledarna är alltså hyfsat kända hos väljarna. När ett parti bytt företrädare stiger de snabbt i kändisskap till normalt över 90 procent av väljarkåren. Vänsterns Jonas Sjöstedt och Miljöpartiets Gustav Fridolin och Åsa Romson är enda undantagen. SOM-institutet har undersökt partiledarnas popularitet. Den visar inte oväntat att det råder stor diskrepans i popularitet mellan vad partianhängarna och övriga anser om partiledarna. Vilken betydelse har det för eventuella tankar på att byta parti? Det har man inte undersökt, men det är väl inte givet att det inte spelar någon roll hur man ser på dess partiledare.

I en nyligen genomförd undersökning som presenteras i boken Mediekratin – mediernas makt i svenska val, visar Kent Asp och Johannes Bjerling hur medierna har påverkat valresultatet. Resultatet av deras undersökningar visar att mediernas betydelse för valutgången har ökat med tiden. Dessutom visar de att journalisterna själva bestämmer alltmer vad som debatteras och torgförs.

De politiska partierna har successivt ändrat sina strategier och medieanpassat sina kampanjer. Asp och Bjerling beskriver det som att partidemokratin har utvecklats i en riktning mot vad de kallar mediekrati.

Logiken i den senare undersökningen betyder rimligen ett ökat fokus på partiledaren. Här betyder alltså partiledaren mycket för valutgången, i motsats till slutsatsen i SOM-undersökningen. Henrik Oscarsson och Kent Asp är bägge professorer, i statsvetenskap, i Göteborg. Men de trampar i olika korridorer. Både bildligt och bokstavligt.

Nästa val kommer kanske uppföljaren till årets uppmaning om att välja sig själv, nämligen till sin egen partiordförande. Då får väl bägge professorerna rätt?

▪ Christer Wigerfelt

Här hittar du texter om SOM-undersökningen 2013

BokomslagLäst i SOM-undersökningen 2014

SOM-institutet (Samhälle, Opinion, Medier) är knutet till Göteborgs universitet. Man samlar årligen sedan 1986 in opinionsvindar bland svenskarna i olika samhällsfrågor. Här presenteras varje månad svenskens attityd i någon fråga vi funnit intressant. Redovisningen baseras på frågor som ställdes under hösten 2013. Ibland studeras svaren till en viss fråga under flera år, vilket gör det möjligt att utläsa trender av olika slag.

Tidigare texter:
Aug: Varningsflagg för SOM?
Juli: Konsten att mäta

Texter 2013/2014:
(se länken ovan)

Taggar
Kategorier
Skänk ett bidrag till Alba!

swishGillar du denna artikel? Redaktionen arbetar gratis, men vi behöver stöd till driften. Ditt stöd skulle betyda mycket för oss. Swisha valfritt belopp till Tidskriften Alba.

Swisha till 1231666452

Mer information om Swish och Alba.nu

Dela den här artikeln: