Med utgångspunkt i den svenska musikindustrin har vi tittat på konkurrenskraften hos kulturindustrier. Vad kan vi dra för nœringspolitiska slutsatser?
Mot slutet av 1990-talet var Sverige, vid sidan av USA och Storbritannien, det land i världen som hade den största nettoexporten av musik per capita. Hur kunde denna konkurrenskraftiga musikindustri växa fram? En förklaring är att det rör sig om en intressant blandning av stenhård kommersialism och rivalitet, kärlek till musik, konstnärliga entreprenörer, välfärdsstatens framväxt och en generell nationell och lokal kulturpolitik.

I en nyligen utkommen bok på SNS Förlag - Populär musik från Svedala - diskuterar vi hur en konkurrenskraftig musikindustri vuxit fram i Sverige. Vi tar vår utgångspunkt i teorier och synsätt som under senare år utvecklats i svensk och internationell forskning rörande hur kreativa miljöer, industriell dynamik och internationell konkurrens- och innovationskraft skapas och utvecklas.
Syftet med denna artikel är att belysa de omgivningsfaktorer som varit betydelsefulla för musikindustrins framväxt och framgång. Målet är också att diskutera dels vilken roll medvetna näringspolitiska insatser spelat i det svenska musikklustrets utveckling, dels vilka generella näringspolitiska slutsatser som kan dras av det svenska musikundret.

Klusterbegreppet i fokus
Analysen utgår ifrån klusterbegreppet och de modeller som knyts till begreppet. De säger i korthet att långsiktig konkurrenskraft hänger samman med företags innovationsförmåga, att innovationer uppstår i samspel mellan aktörer i industriella system, och att processen förefaller vara som mest kraftfull när den verkar i geografiskt täta miljöer. Sedan publiceringen av Michael Porters bok The Competitive Advantage of Nations 1990, har denna tankemodell fått en stor spridning, såväl i forsknings- som i policysammanhang.

Konkurrenskraftiga kulturindustriella kluster
Det finns många exempel på internationellt konkurrenskraftiga kulturindustriella kluster. Hollywood är kanske den mest framträdande, men staden New York kan också nämnas. Det handlar ofta om miljöer med starka - ofta informella - länkar mellan utbildning, forskning, specialiserad arbetskraft, riskvilligt kapital, sporrande konkurrens och innovativa leverantörer. Sådana städer, platser eller regioner har i sig själva också blivit varumärken som lockar till sig talang och kapital.

I en alltmer globaliserad värld kan musikindustrin i Sverige ses som en sådan miljö, ett sådant kluster. Stora delar av detta kluster har sin tyngdpunkt i Stockholm, men det betyder självfallet inte resten av Sverige är utan betydelse eftersom det också vid sidan om Stockholm existerar - vilket nämnts tidigare - ett antal lokala musikkluster. Dessutom så kommer människorna i musikindustrin från hela landet - såväl artister som de personer som arbetar i musikbranschens företag.

Vi menar alltså att klusterdynamik, i vid bemärkelse, har gjort den svenska musikindustrin konkurrenskraftig. Inom svensk musikindustri finns vid sidan av de stora skivbolagen en uppsjö kreativa musikskapare, artister och producenter, liksom en mängd entreprenöriellt lagda småföretagare. Den svenska musikbranschens framgång under senare år förklaras av att dessa tillsammans bildar ett slagkraftigt system, där helheten blir mer än summan av delarna. Men vad innebär då detta mer konkret?

Det övergripande syftet med Porters modell är att försöka visa vilka dimensioner som är centrala för att förklara hur långsiktig industriell konkurrenskraft skapas och vidmakthålls. Dessa är: produktionsfaktordynamik (t.ex. arbetskraftens utbildningsnivå och kompetens), efterfrågeförhållanden (sofistikerade och krävande kunder som känner av eller förebådar tendenser), förekomsten av relaterade näringar och stödjande verksamheter som i sig själva är internationellt konkurrenskraftiga samt företagsstruktur och rivalitet inom den egna branschen. Dessa fyra drivkrafter kompletteras i sin tur av två ytterligare faktorer i Porters modell, nämligen politiken och slump (”chance”), som på olika sätt också kan påverka dynamiken i och förutsättningarna för klustret. När det gäller politiken handlar det till exempel om infrastrukturella investeringar och lagstiftning. Slumphändelser ska inte förstås som ren tur eller rena tillfälligheter. Om vi använder musikindustrin som exempel skulle en sådan slumphändelse vara genombrottet för digital teknik. Detta genombrott skedde i allt väsentligt utanför det musikindustriella systemet men kom ändå självfallet att på ett genomgripande sätt att förändra förutsättningarna såväl för produktion som för konsumtion inom systemet.

Vad har gjort den svenska musikindustrin konkurrenskraftig?
Det är inte möjligt att peka på en enskild faktor som gjort den svenska musikindustrin konkurrenskraftig. Kluster växer fram under lång tid och en mängd olika faktorer, som i många fall inte har ett dugg med den specifika industriella produktionen att göra, påverkar klustrets framväxt och utveckling. Till de senare hör till exempel starka influenser av engelsk och amerikansk underhållning i Sverige sedan andra världskriget och det faktum att det allmänna välståndet i landet har gjort det ekonomiskt möjligt för ungdomar att köpa instrument och enklare inspelningsutrustning samt att det sedan 30 år tillbaka funnits en kulturpolitik som bland annat stött musikskapande (genom att subventionerade lokala spelställen och replokaler t.ex.)

Syftet med det följande är inte att ge en definitiv förklaring, eller att presentera en komplett checklista över viktiga faktorer. Några företeelser och processer som förefaller ha varit betydelsefulla när det gäller den svenska musikindustrins konkurrenskraft kan emellertid lyftas fram.
En första viktig lärdom är betydelsen av rollmodeller och mentorer. Förebilden framför alla andra i detta sammanhang är naturligtvis ABBA. Precis som Björn Borg banade väg för det svenska tennisundret, har ABBA spelat en central roll för det svenska musikundret under 1980- och 1990-talet. Effekten verkar via minst två mekanismer. Dels inspirerar den andra aktörer i Sverige genom att visa vad som är möjligt: ”kan dom så kan vi”. Dels bidrar den till att sätta Sverige på kartan, vilket leder till att andra svenska aktörer tas på större allvar ute i världen.
En annan viktig lärdom gäller betydelsen av rörlighet, kreativa nätverk och mötesplatser. En av de viktigaste faktorerna för kunskapsspridning i regionala kluster är rörligheten på arbetsmarknaden. När en musiker börjar arbeta på ett skivbolag, eller när en person som arbetat i en skivaffär startar ett produktionsbolag så bidrar detta till att kunskaper och kompetens sprids och kombineras på nya sätt. Men en dynamisk miljö kännetecknas också av ett intensivt idé- och kunskapsutbyte som inte sällan äger rum efter kontorstid.

En annan viktig dimension är öppenhet för nya idéer och intryck. Detta manifesteras inte endast av att det startar många nya företag utan också av att många vågar försöka satsa på nya affärsidéer. Minst lika betydelsefull är öppenheten utåt, mot andra kluster nationellt och internationellt, till exempel mot IT. Samtidigt som denna öppenhet är viktig så finns det parallellt - som i alla branscher - också konservativa strömningar. Ibland kan man fundera på om det kanske rent av är bra att denna typ av tröghet existerar, eftersom det tvingar fram fantasirikedom och innovationsförmåga. Exemplet Hultsfred illustrerar detta. Det offentliga var inledningsvis långt ifrån välkomnande gentemot de unga entreprenörerna som drev utvecklingen av musikklustret på orten. Öppenhet innebär alltså inte med nödvändighet att alla aktörer i en miljö är extremt förändringsbenägna och mottagliga för impulser utifrån. Snarare är det enskilda individer och grupper som är öppna för nya intryck och strömningar och som entreprenöriellt driver saker framåt och finner nya lösningar.
Slutligen lär oss det svenska exemplet att det också verkar positivt om det existerar en slags rivalitet - inte nödvändigtvis i bemärkelsen att man konkurrerar direkt med varandra utan snarare att man vill vara bättre, lyckas bättre än det eller det företaget (eller helt enkelt: kan den så kan jag! )- som bidragit till nyföretagande och entreprenörskap. Denna rivalitet är på samma gång parad med samarbetsförmåga.

Så, hur kan man då sammanfatta de faktorer gjort den svenska musikindustrin konkurrenskraftig? I matrisen preciserar vi - utifrån ett klusterperspektiv - de olika processer som har lyfts fram som förklaringar. Vissa av dessa har naturligtvis betytt mer, andra mindre. Vissa är globala makroförändringar, andra är mer konkreta och direkt relaterade till musikbranschen.

Klicka här så kommer det en bild av de olika faktorerna!

Det bör också framhållas att vissa av dessa förklaringsfaktorer inte har ett dugg med den lokala miljön att göra överhuvudtaget. Om vi ser på exportframgångarna i Japan, så är det helt uppenbart att aktörer på den japanska marknaden varit oerhört betydelsefulla för att svensk populärmusik fått ett genombrott där och blivit en försäljningsframgång. Studier av den amerikanska skivmarknaden visar att promotion och marknadsföringskanaler till media och detaljhandel är lika viktiga som en bra låt eller skiva för att få en hit och nå en försäljningsframgång
Det svenska musikklustrets framgång aktualiserar ett flertal näringspolitiska frågeställningar. En första fråga gäller vilken roll medvetna näringspolitiska åtgärder spelat i klustrets framväxt. En andra fråga gäller vilken roll offentligt bestämda ramvillkor - vilka inte initialt syftat till att utveckla ett musikindustriellt kluster - ändå spelat för klustrets framgång. En tredje fråga gäller vilka näringspolitiska lärdomar som kan dras av det svenska musikklustrets utveckling hittills.

Vilken roll har medvetna näringspolitiska åtgärder spelat för musikklustrets framväxt?
Den första frågan kan besvaras lätt och entydigt. Det svenska musikklustrets framväxt är inte resultatet av någon medveten näringspolitisk strategi. Klustret har vuxit fram successivt över lång tid. Dess snabba tillväxt under 1990-talet grundlades, som vi visat i denna bok, i väsentliga avseenden redan under 1970- och 1980-talen, ibland ännu tidigare. Näringspolitiken började på allvar att rikta intresse mot musikindustrin - och andra upplevelseorienterade näringar - först sedan de etablerats och så att säga bevisat sin tillväxt- och konkurrenskraft.

Vilken roll har offentligt bestämda ramvillkor spelat för musikklustrets framgång?
Den andra frågan är mer komplicerad. Helt klart i detta sammanhang är dock att denna dynamiska industrielle miljö vuxit fram över lång tid och som en ”oväntad bieffekt” av ett antal parallella processer. Det svenska musikklustret formades långt innan begreppet klusterpolitik överhuvudtaget existerade. Samtidigt har en mängd olika offentliga insatser och regleringar varit betydelsefulla - från informella institutioner som folkrörelserna (och offentliga bidrag till dessa) till A-kasselagstiftning och en allmän, generell välfärds- och kulturpolitik.

Vilka näringspolitiska lärdomar kan dras av det musikklustrets utveckling?
När det gäller den tredje frågan kan konstateras att en klusterbaserad näringspolitik inte primärt kan handla om att bygga nya lokala musikkluster. Huvudinriktningen måste istället vara att understödja mekanismer som skapar dynamik och utveckling i det svenska musikklustret som helhet.

När det gäller att stödja öppenheten i systemet kan vi konstatera att den svenska kulturpolitiken traditionellt hoppat över populärmusikgenren och prioriterat annan typ av musik (klassisk musik, folkmusik, jazz). En viss förändring kan dock skönjas - om än i liten skala - när det gäller satsningar på den amerikanska marknaden. Den mer exportorienterade delen av musikindustrin kan konstatera att den typ av ”show cases” som från svenskt håll anordnats av bland annat branschorganisationen Export Music Sweden i New York varit lyckosamma. Att finna nya former för sådant exportfrämjande kan vara en viktig insats för att stödja såväl etablerade företag som nya entreprenörer (oavsett om dessa är artister eller entreprenörer som startat ett bolag).

Allmänt sett finns det behov av lokala ”ögonöppnare”, aktörer inom ett bestämt område som ökar öppenheten för nya idéer av särskild relevans för områdets verksamheter. Gemensamma studieresor, gemensamt mässdeltagande, inbjudningar till besökare utifrån, lokala ”task forces” som analyserar konkurrensförhållanden och rambetingelser kan ha stor betydelse för att lyfta lokala verksamheter närmare den globala frontlinjen inom branschen.

Samverkan och kunskapsöverföring via tillitsfulla relationer är bara en av flera mekanismer som genererar utvecklingskraft i näringslivet. Också rivalitet mellan närbelägna företag är någonting som skapar energi i utvecklingsarbetet. Detta är ett memento för alla näringspolitiska insatser som syftar till att skapa arenor för samverkan. Utmaningen är att stimulera samverkan utan att för den skull eliminera rivaliteten.

Ett annat för musikklustret centralt policyområde rör kompetensförsörjning. Musikindustrin är en småföretagstät, kunskapsdriven industri som traditionellt inte haft tillgång till externt riskkapital och finansiellt stöd. En förklaring kan vara att musikindustrin upplevts som osäker och att traditionella ekonomiska aktörer haft svårt att förstå och analysera dess affärsmodeller. Här behöver kompetensen i klustret förstärkas.

När det gäller kunskap- och kompetensutveckling har det långsamt skett en förändring under 1990-talet i och med att ett antal ”music management-utbildningar” skapats. Det är dock viktigt att komma ihåg att många betydelsefulla dimensioner i musikindustriellt entreprenörskap inte är möjliga att fånga i formell utbildning. Att på olika sätt ta tillvara den tysta kunskap som finns i musikbranschen är också viktigt. Eftersom många kultur- och upplevelsenäringar är extremt små- och mikroföretagstäta är utbildningar som betonar entreprenörskap (mer än management) särskilt viktiga.

Ett område där det finns ytterligare utvecklingspotential gäller musikindustrins koppling till andra branscher. På ett ytligt plan handlar det om att lära av varandras erfarenheter och att skapa synergier genom gemensamma exportsatsningar. På ett djupare, mer långsiktigt plan handlar det om att på olika sätt smälta ihop med andra branscher (gemensam förståelse för varandras affärsmodeller).

En ytterligare insikt när det gäller den svenska musikindustrin är det faktum att olika politikområden - framförallt närings- och kulturpolitiken - kanske måste närma sig varandra. Även utbildningspolitiken kan inkluderas i denna nyorientering. I denna artikel har vi behandlat musik som en näring. Samtidigt är det alltså viktigt att alltid komma ihåg - inte minst om man ska diskutera policy - att musik alltid också fyller helt andra behov än ekonomiska i det svenska samhället. Visst vill säkert de allra flesta band och artister leva på sin musik. Visst vill de flesta entreprenörer som startar ett skivbolag eller ett produktionsbolag bli framgångsrika, kanske till och med internationellt framgångsrika. Men, det är viktigt att komma ihåg att musik alltid skapas av en mängd skäl som inte har ett dugg att göra med vinstmarginaler och konkurrensstrategier att göra. Så här sammanfattade Dag Häggqvist - en av den moderna svenska musikbranschens ”grand old men” - i en intervju i tidningen Entreprenör sommaren 2003: ”Det är farligt mycket hobby, det här. Ibland ger jag kanske ut skivor jag inte borde ge ut. Men jag är både företagare och musikälskare...” Kanske är det helt enkelt så att den svenska musikindustrin framgång helt enkelt förklaras av att denna blandning finns.

2004.06.10