Fördomar vanliga i dagens Sverige

 Angered - ett betongghetto långt utanför staden där problemen hopar sig. Hög kriminalitet bland såväl vuxna som ungdomar. Nästan alla ungdomar är kriminellt belastade och drogerna flödar.

Denna negativa bild tror jag är vanlig bland många av Göteborgs medborgare. Den negativa bilden växer ju längre från Angered du förflyttar dig. Fördomarna mot Angered är många till exempel kallas Angered också "lilla Turkiet". Jag har hört från elever som nu studerar på Angeredsgymnasiet att de haft många fördomar mot skolan innan de började där. Många har fått höra:
­ Hur vågar du gå där. Där är det slagsmål varenda dag. Ungdomar på andra skolor kallar Angeredsgymnasiet för "de utslagnas näste". Detta är typiska fördomar för en person som aldrig satt sin fot i en förort. Jag försöker inte romantisera förorten på något sätt. Nej, visst finns det problem men det ser knappast ut så som vissa tycks tro att det gör.

Fördomar mot Askim
Fördomarna mot Angered, Bergsjön och andra förorter finns i mängd men man kan också vända på det. Fördomar mot "finare" stadsdelar som Askim och Hovås är också vanliga bland ungdomar. Man tror till exempel att i Hovås är alla jätterika och snobbiga, bor i stora villor och sätter sina barn i fina privatskolor. Privatskolor är också något som många har fördomar mot. De personer jag pratat i Angeredsgymnasiet och mina kompisar tror att alla privatskolor är fulla av snobbar som ser ned på oss vanligt folk. De personer jag känner som går på privatskolor som Samskolan och Rudebäcks hävdar bestämt att det är helt vanligt folk som går där.Jag tror ändå att fördomar mot invandrare och invandrartäta stadsdelar är de fördomar som är vanligast.

Vad beror fördomar på?
Fördomar är starkt känsloladdade attityder som grundar sig på otillräcklig och felaktig information. Alla människor har fördomar på ett eller annat sätt . Vissa har fler och andra har färre. Fördomar byggs upp kring generaliseringar och stereotypa uppfattningar.Utlänningar är.... säger man och låter uttalandet stå för alla utlänningar oavsett nationalitet och personlighet. Denna uppfattning kan till exempel föras vidare genom föräldrar.

Ofta förstärks uppfattningen genom så kallad selektiv perception, det vill säga man ser det man vill se. Allt inom media, skvaller eller snabba intryck, som kan tolkas som instämmande med fördomen tas som intäkt för dess riktighet. Fakta som talar mot fördomen förbises ofta. Sådant som klart visar fördomens felaktighet förnekas eller förringas. Bakom fördomen ligger okunnighet men också brist på förmåga att se sammanhang, till exempel hur bakomliggande fenomen ligger till grund för speciella beteenden.Det händer att hela grupper fördöms för att de har andra normer och värderingar. Något annat som kan ligga bakom fördomen kan vara behovet att vara accepterad. Genom att berätta hur dåliga andra är lär man känna sig själv bättre.

Egna erfarenheter av fördomar
Jag har själv bott i Angered i flera år. Jag har hört talas om många olika fördomar mot mitt område. Till exempel, ett par ungdomar från Hammarkullen och Rannebergen var på skidresa i alperna. När de berättade att de var ifrån Angered var det knappt någon som vågade prata med dem på resten av resan.

Ett annat exempel handlar om en tjej som var ute och dansade. Hon träffade en kille som hon dansade med. Efter en stund frågade han var hon kom ifrån. När hon svarade att hon bodde i Angered, så gick han därifrån utan ett ord. Om den här händelsen berättade hon i en insändare i Göteborgsposten, som handlade just om fördomar. Jag tror inte dessa händelser är de enda som inträffat.

Vad kan man göra åt fördomarna?
Personer från förorterna måste tala väl om sina stadsdelar. Speciellt kända personer måste förklara hur det ser ut i förorterna, berätta om fördelarna. En annan sak man kan göra är att fräscha upp i förorterna. Då får folk som besöker dem ett bättre intryck.
En annan anledning till folks fördomar om förorter är att media nästan bara skriver om dåliga saker som händer, till exempel kriminalitet. Om media istället visar en positiv bild och visar på saker som fungerar, så kan det påverka. Då kanske andra får upp ögonen och märker att det inte är så hemskt som man tidigare trott.

Mångfald och dialog
I gymnasieskolorna i Göteborg har ett projekt kallat MOD (Mångfald och dialog) startat. Syftet med projektet är att man skall bearbeta sina fördomar, bekämpa sin främlingsrädsla och att bemöta invandrarfientlighet. På Bräckegymnasiet är numera kurserna schemalagda.
De som genomgått kursen är mycket positiva.Är vi svenskar egentligen så fördomsfria som vi tror?

text: TOBIAS HANSSON


Tillbaka till föregående sida