VID ÅRSSKIFTET trädde SDN-reformen (stadsdelsnämndsreformen) i kraft.
Efter ett förberedande år fick Stockholms 24 stadsdelsnämnder
sina fulla befogenheter.
Erik Nilsson (s) var tidigare
borgarrådssekreterare på finansroteln och är en av reformens
arkitekter. Numera är han "borgmästare", det vill säga
nämndordförande, på sitt Norrmalm.
Han tror benhårt på att reformen ska fylla sina tre målsättnningar;
ge en bättre service till medborgarna, spara pengar och öka demokratin.
- Jag vet att Göteborgs stadsdelsnämnder enligt de vetenskaplig
utredarna inte varit någon succé ur demokratisk aspekt. Men
Göteborg har haft en dramatiskt annorlunda situation med stora nedskärningar.
Vi kommer säkert också stöta på jättestora bekymmer,
men jag tror ändå på det här, säger Erik Nilsson
och tillägger:
- Reformen i sig skapar inte en förbättrad lokaldemokrati. Men
den ger förutsättningarna.
För att få ett verkligt medborgarinflytande krävs en dialog
och för den krävs en ny typ av politiker.
- Vi har försökt betona det nya arbetssättet. Vi politiker
får en helt ny roll som samtalsledare för ett politiskt samtal
i stadsdelen. Vi ska leda och lyssna, säger Erik Nilsson.
Under uppbyggnadsåret har Norrmalms öppna möten lockat många
åhörare. Det som främst väckt intresse har varit trafikfrågor
och plan- och byggärenden. Där ser Erik Nilsson ett problem.
- Vi har fått störst gensvar i de frågor där vi bara
är remissinstans. Om våra remissyttranden inte tas på allvar,
kan det bli en demokratisk baksmälla. Om medborgarna påverkar
oss och om kommunpolitikerna sedan beslutar något annat, kan folk
tappa förtroendet.
HAN TYCKER
att försöksverksamheten i Stockholm uppfyllt förväntningarna
och pekar på Rinkeby som ett föredöme. Där har stadsdelsnämnden
ibland valt alternativa lösningar som inte hade kommit i fråga
om besluten fattats i Stadshuset.
- Det har de kunnat göra för att de känner sitt område.
Rinkeby har verkligen byggt på sin områdesstolthet.
Stockholms stadsdelsnämnder har i genomsnitt 27000 invånare.
Det är betydligt fler än de 15000 som förordas av forskarna.
- För att få en optimal effektivitet med stordriftsfördelar
i en kommun behövs 40000 invånare. Så det blev en avvägning
mellan demokrati och effektivitet. Men visst är det ett bekymmer. Och
jag tror också att det blir svårare att uppnå demokratieffekter
i de stora innerstadsdelarna, säger Erik Nilsson.
AGNETA REHNVALL,
moderat oppositionsborgarråd (m), har engagerat sig hårt mot
stadsdelsnämnderna.
- För att uttrycka mig förskräckligt milt, så är
jag emot den här reformen. Erfarenheterna från Göteborg
och alla andra städer som prövat stadsdelsnämnder talar ju
sitt eget språk, säger hon och fortsätter:
- Stadsdelsnämnderna är en hybrid. Man väntar sig
att hitta något slags självstyrelse i stadsdelen. Men
skulle man göra något för en lokal självstyrelse skulle
man stycka upp Stockholm i 24 olika kommuner med direktval och beskattningsrätt.
Och det hoppas jag aldrig händer!
Agneta Rehnvall tycker att det är varje förtroendvalds eget ansvar
att hålla kontakt med medborgarna. Stadsdelsnämnder kommer varken
göra till eller från i det avseendet. Och hon tror inte att en
stadsdelspolitiker har en bredare lokal kompetens än en kommunalpolitiker.
- Jag har svårt att se hur de ska kunna skaffa sig den kompetensen.
De är fritidspolitiker i högsta grad, de ska ha ett möte
i månaden. Jag, som är heltidspolitiker, hinner nog snappa en
hel del, även om det som ligger utanför mitt område.
Istället, menar hon, blir stadsdelspolitikerna de som får klä
skott för allmänt politiskt missnöje.
- Stockholm har stora besparingskrav på sig. Tuffa beslut måste
tas. Och då skaffar sig politikerna inne i stadshuset ett bekvämt
filter mellan sig själva och verkligheten. Politikerna i stadsdelsnämnderna
kommer att få ta mycket stryk.
MODERATERNA
är det parti som är mest negativt till stadsdelsnämnder.
Under 70-talet motionerade dock partiet flitigt om olika slags decentraliseringar.
Men det var då. Agneta Rehnvall citerar Ulf Adelsohn när hon
ska analysera partiets inställning.
- Vi hade en period då vi var för det här. Men då
var å andra sidan socialdemokraterna emot.
Det finns dock moderater som än idag tror på stadsdelsnämnderna;
de som varit med i försöksverksamheten i Rinkeby, Skarpnäck
och Aspudden. Men Agneta Rehnvall har inte tagit något intryck av
dem.
- Det är fullt logiskt att man tycker att den organisation man jobbar
i är bra. Det är lite som Parkinsons lag, man växer in i
organisationen. Dessutom var det inte på riktigt. När man har
fått problem därute har man vänt sig till centrala förvaltningar.
Men hur gör man sedan när de centrala förvaltningarna inte
finns längre?
Moderaten Kerstin Gustafsson tillhör reformens anhängare.
Hon kom från sociala distriktsnämnden i Rinkeby/Bromsten till
Rinkeby SDN.
- Hyste jag någon skepsis inför stadsdelsnämnderna i början
så är den helt borta nu.
Hon tycker att nämnden varit bra på att spara på ett effektivt
sätt. Speciellt nöjd är hon med ett samarbete mellan socialassistenterna,
försäkringskassan och arbetsförmedlingen.
OM DEMOKRATIMÅLET uppfyllts är hon lite tveksam till. Det senaste årets
politikerjourer, offentliga sammanträden och öppet hus har dock
inneburit förbättringar.
- Jag är optimistisk vad det gäller demokratin. Fråga mig
om ett år så har det nog blivit ännu bättre.
Rinkeby är för många bilden av invandrartät och problemtyngd
förort. Men också bilden av en plats där kulturer och idéer
möts. Kerstin Gustafsson går ofta på föreningsmöten
och andra arrangemang på sin fritid. Hon menar att Rinkeby förvisso
har sina problem, men också en spirande kreativitet. Trots att det
är en utpräglat röd stadsdel är det politiska samarbetsklimatet
bra.
- Det är en fin stämning i nämnden. Alla vill göra det
bästa för området och då måste vi hålla
ihop. Det kanske beror på områdets speciella karaktär.
Kanske är det därför stadsdelsnämnder lämpar
sig så väl för områden som Rinkeby. Men om det passar
i innerstaden är jag faktiskt lite skeptisk till.
Vad gäller moderpartiets hårdnackade motstånd,
kan Kerstin Gustafsson bara konstatera att det inte tagit intryck av moderaterna
i försöksstadsdelarna.
- Nej, det har de inte. Lite gliringar har vi väl fått. Men ingen
har sagt åt oss vad vi ska säga eller tycka.
TEXT: HELENA UTTER
BILD: HENRIK LANGE | 