Var övergår generna från att vara mikrobiologiskt studieobjekt till att bli politisk bomb?

Går det att förena miljöns riktning mot det komplexa och arvets riktning mot enkelhet? Blir vi fångade i biologisk determinism ju mer människans arvsanlag kartläggs? Denna text spänner över förhållandet mellan arv och miljö från det globala ända ner till cellnivå, till stor del med historien som vittne.

Gentekniken har en politisk dimension, som blivit aktualiserad på senare tid. Den biologiska determinismen påstår att det är generna som styr personligheten. Blir det i förlängningen fullständigt naturligt att genomföra biologiska reningsbad?

Gentekniken har även en ekonomisk dimension. Inte bara läkemedelsindustrin är lockad av de vinster som den nya biotekniken kan skapa. Forskarna blir den växande ekonomins hjältar.

Kunskapssamhällets baksida är att kopplingen mellan politik och vetenskap kan komma att skapa starka spänningar. Forskare hade tidigare möjligheter att gå i "inre exil" i politiskt oroliga tider, men det blir i framtiden svårare att hävda sin neutralitet. Frågan är om inte forskaren själv hamnar mitt i den korseld som kan uppstå?

Men det finns en utväg ur detta reduktionistiska dilemma, enligt artikelförfattaren Christer Wigerfelt.

Hämta hem artikeln som Acrobatfil. 17 sidor (215K)
eller läs den direkt på skärmen.