| |
Medias mystiska Emilie E:son, talesman för Djurens Befrielse Front,
är uppenbarligen en kvinna av rösten att döma och går
åtminstone att ringa. Hon menar att djuren har ett egenvärde,
vilket är lätt att säga, men hon drar ut konsekvenserna av
detta. Långt, aktivt och militant. Vilka avgörande brytpunkter
finns i djurrättsrörelsens framväxt enligt Emilie?
-Animal Liberation Front bildandes 1976. Deras första aktioner gjorde
folk väldigt upprörda, men samtidigt fick man för första
gången se in i försökslaboratorierna. Hur djur plågas,
förnedras och torteras.
Det har tidigare funnits enstaka veganer och vegetarianer, Leonardo da Vinci
var en sån, men Emilie menar att det var först med aktioner och
fritagningar som veganerna började bli fler och starkare.
-Massmedia är på gott och ont en stark kraft. I och med våra
och andras aktioner har djurens rätt och veganismen kunnat växa
i takt med att vi blivit omskrivna.
Djurens rätt är ingen isolerad företeelse menar Emilie, utan
går hand i hand med miljö-, freds- och människorättsengagemang.
Det hänger samman med en större längtan efter liv med kvalité,
där man vill vara en del av naturen och därför vill respektera
även andra djur än människan.
Likätare
Vad tycker hon om köttätare?
-Jag tar dem inte gärna i hand.
Förut kände hon ett starkt hat mot köttätare eller folk
i päls. Det var som att ta en bödel i hand. Man måste jämföra
med människor för att folk ska förstå, men komma ihåg
att djuret inte är mer värt än en människa och vice
versa menar Emilie. 6 miljoner judar dödades i Nazityskland. 64-65
miljoner djur dör i svenska slakterier varje år.
Idag försöker hon omvandla sitt hat till kreativ energi men fortfarande
kan hon stirra på folk vid köttdisken.
-Ser jag nån i pälskappa eller står bredvid nån i
livsmedelsaffären med korgen full av köttfärs och biffar
känner jag ett visst obehag. Får jag mer tid med en köttätare
kan jag gå på lite hårdare, fråga varför de
äter lik.
Barn och djur
Man föds inte till djurvän, det är inget naturligt, och människan
är ett rovdjur. Både människor och djur är intelligenta
men människan har en kultur och ett språk. Därför har
djuret människan ett ansvar gentemot svagare individer och grupper,
exempelvis djur.
-Det går inte att kräva av en hund att han ska låta bli
att döda ett bytesdjur. Det är ett djur på sina villkor.
Därför är barns personifiering av djur negativ, säger
Emilie.
För en disneyfiering märks. Djur har människors känslor
i serier och i "De 101 dalmatinerna". Det skapar förväntningar
på hunden som barnet sen får menar Emilie.
Göra sig medveten
Vi föds inte till djurvänner. Barn kan tycka djur är gulliga
men kan också vara djurs plågoandar. Peta katter i ögonen,
dra dem i svansen eller rida på hundar säger Emilie och berättar
att det var en TV-film 1984 som fick henne att vilja göra något
för djuren och deras rätt. I filmen fick hon se exempel på
hur djur torteras, sätts i minimala burar, plågas och förnedras.
Hon gick från starkt upprörd tanke till handling, blev vegan
och talesman för Djurens Befrielse Front . Idag fritar de råttor
för att placera i nya bättre hem eller släpper ut fasaner
till det vilda, och det beror på att man gjort sig medveten. Viljan
att ta reda på fakta och att man drar konsekvenserna av dessa fakta
styr om man blir vegan eller djurrättsaktivist menar Emilie. Likväl
som om man går med i Amnesty eller Greenpeace.
En del har inte tiden eller modet att ta reda på fakta och blir därför
inte veganer. De fortsätter att vara likätare säger Emilie.
-Kanske prioriterar de karriär, Volvo och villa. De har inte tid och
ork för att verkligen se att djuren är förslavade, plågade
och förnedrade.
text: MAGNUS MAGNUSSON
ill: HENRIK LANGE
Synpunkter?
Skriv till oss! | Tillbaka
till Fablernas värld |
