Hans Tson Söderström förkastar nationalekonomin som vetenskap – och har blivit marxist
Lyssnar man på radioprogrammet Vetandets värld i P1 idag (Vetenskapen efter den ekonomiska krisen) får man sig endera flera goda skratt eller så sätter man skrattet i halsen. Det är ett mycket informativt program som rekommenderas varmt. (1) Bara några korta anmärkningar om programmet:
Det är inte ofta man får höra en nyliberal nationalekonom förklara att hans vetenskap inte duger till att förutse framtiden. Det får man höra Hans Tson Söderström (2) säga i det här programmet. Hittills har ju nyliberala nationalekonomer gjort anspråk på att kunna göra just det och de har envist hävdat att de är sant vetenskapliga och att det är viktigt att politikerna lyssnar till dem, de som kan det där med nationers ekonomi – och det har politiker till all olycka gjort.
Man får också höra att Tson Söderström säga följande om den nationalekonomiska ”vetenskapen” mot slutet av programmet, apropå att den rådande ekonomiska teorin inte fungerade:
Det gäller väl all vetenskap, som Karl Popper brukar uttrycka det, att det kommer en tes och varje tes genererar så småningom en antites och ur denna tes och antites växer det så småningom fram en syntes, och så har det väl också varit inom nationalekonomin.
Ledsen att behöva korrigera en så stor kanon som Hans Tson Söderström, men det var inte Karl Popper som sade detta. Det var Karl Marx. Vi kan alltså konstatera att Tson Söderström numer har anammat den marxistiska historiesynen. Det måste väl glädja varje sann marxist.
Tson Söderström blandar i själva verket här ihop Marx historiesyn med Poppers syn på hur vetenskaplig kunskap produceras och utvecklas. Denna utveckling sammanfattade Popper i formeln :
P1 -> TT -> EE -> P2
Vilket betyder att Popper anser att all forskning och vetenskap börjar med ett problem = Problem 1 leder till formulerandet av en tentativ teori (TT, också ”hypotes”) – som testas vetenskapligt (Error Elimination) vilket i sin tur leder vidare till nya forskningsbara/vetenskapliga problem (P 2). Popper såg vetenskapens utveckling som en evolutionär process alltså, där man kom framåt genom att eliminera felaktigheter i teorin. (3)
Kan således konstatera att T:son Söderström inte kan någon vetenskapsteori och därmed inte heller förstår grunderna för det vetenskapliga tänkandet.
När han vidare i programmet säger att vetenskapen inte kan förutsäga något, då undrar man varför vi skattebetalare ska betala en massa nationalekonomer stora pengar? Det vanliga är nämligen att man anser att vetenskaplig kunskap är till för att, och syftar till att förutsäga olika skeenden.
Att nationalekonomer inte klarar den saken och att ämnet inte är en vetenskap i samma mening som fysiken, det vet vi ju, och numer har även Tson Söderström, entusiastisk anhängare av, och vår mest inflytelserika företrädare för Milton Friedmans normpolitik, erkänt detta – och därtill har han tydligen blivit marxist – fast han troligen inte vet om det.
Normpolitiken (4) är alltså den nationalekonomiska teori som inte räknar med att företag måste kunna sälja sina varor också, för att de ska bry sig om att investera i produktionen utan som tror att ju mindre pengar de arbetande människorna har att handla för, desto mer investerar företagen för att öka sin produktion. Det är den nationalekonomiska teori som skapat samhällsekonomiska kriser av gigantiska mått runtom i världen, genom att den tvingat många länder att sälja ut samhällsägda system och företag och skära ner på samhällsservicen till barn och ungdomar (skolor), sjuka, arbetslösa och gamla, vilket har drabbat mängder av människor världen över mycket hårt (fast det är inte så man framställer teorin). Lyssnar man till programmet hör man Tson Söderström slingra sig en mask på en metkrok.
Men eftersom nationalekonomerna själva, liksom bank- och finanssektorns VD:ar har blivit megarika på kuppen, så får vi väl anta att det var själva syftet med nationalekonomin. Världens herrar har alltid anlitat vetenskapen för att göra guld åt sig. En gång i tiden anställde de alkemister, som de hoppades skulle komma på hur man tillverkar guld och göra dem rika. Idag anställer och betalar de nationalekonomer för att ”tillverka” guld åt dem.
För övrigt säger både programledaren och Stefan de Vylder, som också medverkar i programmet, mycket intressanta saker i programmet.
/Kerstin
Länkar:
1) Vetenskapen efter den ekonomiska krisen, Vetandets Värld 16/3 2010, P1
2) Hans T:son Söderström, Wikipedia
3) Se Karl Popper (1972) Conjectures and Refutations. The Growth of Scientific Knowledge samt: Karl Popper (1979) Objective Knowledge. An Evolutionary Approach.
4) Nationalekonomi – normpolitik, vad är normpolitik?
Mer om konsekvenserna av nationalekonomernas förödande verksamhet
- Vi får sämre service – till högre priser, Jan Guillou, AB
- Jämlikhet och välståndsökning har inget motsatsförhållande. Ekonomikommentarer
- Det isländska folket vägrar betala kleptokraternas äventyr, Nemokrati
- Doomed by the Myth of Free Trade. How the Economy was Lost, P C Roberts, counterpunch
- The Sham Recovery, Robert Recih blog
16/03 18:03 at 18:03
Hela nationalekonomietablissemanget måste ju sägas ha slängt den neoklassiska nationalekonomin på sophögen eftersom alla de senaste årens ekonomipristagare har varit kritiker av densamma.
Fast så länge vi inte kan organisera starka folkrörelser för politisk förändring behöver dom inte bry sig. Då kan dom fortsätta att plundra oss utan att ens behöva något vetenskapligt fikonlöv
16/03 19:32 at 19:32
Tillåt mig vara försvarsadvokat: bristande förklaringsvärde beror inte på att bra ekonomiska modeller saknas. Inte heller tänkande människor. Den nuvarande krisen passar bra in i ramen för en klassisk överproduktionskris. Sådana kan förutses. Varningar har kommit, men överskiktet bland ekonomer har i stort sett kedjat fast sig vid felaktiga modeller med usel förklaringskraft. Det är inte samma sak som att säga att hela lärogrenen i sig är usel. Däremot är det dåligt betyg att kåren av ekonomer inte kunnat hålla emot den neoklassiska smörjan utan i stort sett valt att antingen hålla tyst (då slipper man problem med karriären) eller gått över till grenar av nationalekonomin där man kan driva alternativa teorier utan att det upplevs som besvärande för den neoklassiska ortodoxin. Sedan får man hålla isär ekonomer som finns på institutioner för forskning och utbildning (högskolor) och sådana som kallas för nationalekonomer men i själva verket är exempelvis bankanställda. Den förra gruppen bör ha större vetenskapliga krav på sig än den senare, som ju kan räknas som lönehjon.
16/03 19:40 at 19:40
Jan Wiklund:
Väl uttryckt
Björn Nilsson:
Jodå, det finns nationalekonomiska teorier som är betydligt bättre på att förutsäga skeenden. Det har du helt rätt i. Till och med lite sunt förnuft kunde förutsäga ett antal av de krascher vi sett de senaste 20 åren. Redan 1988 eller 89 förutsåg jag ex. den svenska fastighetskraschen – utifrån sunt förnuft enbart. Sedan dess har jag ansträngt mig att lära mig lite om nationalekonomi så idag kan jag lite mer, men är förstås ingen expert. Förstår dock i vissa avseenden redan mer än de etablerade nyliberala nationalekonomerna.
Sedan har ekonomer senare sagt att ingen kunde förutse fastighetskraschen – och då har jag undrat om de skämtat eller verkligen inte är klyftigare än så.
Men du har rätt, jag skulle klarare talat om ”den nyliberala nationalekonomin” eller den ”nyklassiska”, inte bara skrivit ”nationalekonomi”. Det är ju den jag åsyftar ovan.
PS: Fast Tson S dömer faktiskt ut nationalekonomin, säger att den inte kan förutsäga framtiden. Men han anser kanske inte att Keynesianismen, eller varianter av denna, är nationalekonomi förstås.
16/03 20:41 at 20:41
T-son Söderström gjorde i alla fall en intressant rapport om 90-tals krisen, det var väl bara ETC som uppmärksammat den utan för den lilla nationalekonomiska klubben. Kommer inte ihåg vad hans slutsats var men de aggregerade siffrorna han presenterade stämmer i mönstret väl med moderna icke nyliberal ekonomer förfäktar om folkhushållets aggregerade storheter. Dessa ser det förvisso inte som ETC att offentlig sektor plundrats när 1000 miljarder i skulder i praktiken lyfts över på denna från privat sektor utan vanligen att det är ohållbart att ha en privat sektor som är så djupt skuldsatt, det skadar hela folkhushållets ekonomi. Iofs har jag för mig att T-son tyckte nåt likande och att det var nödvändigt och inte så farligt anledning till den hysteri som var.
18/03 12:14 at 12:14
Marx var väl inte heller först med hela det där tes-antites-syntes-köret — i filosofiundervisningen på gymnasiet kallades det ju ”Hegeliansk dialektik” , så Karlarna (både M och P) måtte väl ha fått det från Hegel.
Och enligt http://en.wikipedia.org/wiki/Thesis,_antithesis,_synthesis hade Hegel i sin tur fått det, via Fichte, från Kant. (Alltid denne Immanuel!)
Såå himla originell var alltså inte Marx heller.
18/03 12:31 at 12:31
Christian R. Conrad:
Marx tog sin historiesyn från Hegel men det var Marx som blev mest känd och fick mest inflytande med den här historiesynen.
Men vitsen med vad jag skriver är att det inte var Karl Popper som sade detta, och vad mer Popper skrev en hel del om hur galen Marx och Hegels historiesyn var. Så det var inte bara så att Popper inte sade detta, utan att han kritiserade just denna historiesyn skarpt.
18/03 12:33 at 12:33
Mycket bra