Länge och mycket har det talats om digitaliseringen, den genomgripande förändringen av våra liv som skenar på och som ingen kommer undan. Mobilen som många av oss kollar hundratals gånger om dagen, inte minst dagens unga som brukar benämnas digitala infödingar. Vid sidan om detta har vi skärmtiden som det bråkas om i många familjer och alla dessa digitala flöden som oavlåtligen sköljer över oss och pockar på vår uppmärksamhet. Läs mer
Jag tror man kan säga att minnen, våra personliga såväl som kollektiva, är centrala för ett välfungerande liv. Som enskild individ funkar du helt enkelt inte utan ett skapligt minne. På ett sjukhus i London träffade jag en gång en man utan vidare korttidsminne. Han kom från dag till dag inte ens ihåg sin familj, sin fru och barn. Varje morgon började allt om från början. Eller tänk en altzeimersjuk person som inte längre kommer ihåg hur man använder en spis eller vet var knappen till lampan över köksbordet sitter. Det kollektiva minnet handlar om historia, om historiens gång, och frågan om vi kan lära oss något av denna historia. Läs mer
Med dans i världsklass satte Göteborgsoperan punkt för säsongen med en festival för att fira sina 25 år i huset vid Lilla Bommen. Det blev en jubileumshelg av rang. Invigningen skedde visserligen först i oktober 1994 med Martinson/Blomdahls apokalyptiska opera Aniara. Hofesh Shechters hyllade dansverk Grand Finale tar upp stafetten med sin dystopiska framtoning. Läs mer
Det finns yrkeskategorier som bara ska fylla sin funktion och inte märkas allt för mycket. Förr var det de osynliga tjänsteandarna, idag är det kanske framför allt sekreterare. De som gör sina chefers framgång möjlig, krattar manegen åt dem och håller reda på allt. Renée Knight har skrivit en krypande thriller om en sekreterare vars lojalitet leder till en katastrof. Läs mer
Del 1. Att tyska soldater gjorde sig skyldiga till övergrepp mot civila i Östeuropa, som i Polen och Sovjetunionen, är väl känt. Mindre omskrivna är de grymheter som begicks i exempelvis Frankrike. Men även dessa illdåd måste ständigt återberättas för att hålla historien levande. Läs mer
Del 2. Det skulle dröja nio år innan juridikens kvarnar malt färdigt och rättegången mot de ansvariga för massakern i Oradour kunde börja. Den inleddes i januari 1953 vid militärdomstolen i Bordeaux. Merparten av de åtalade var osannolikt nog fransmän från regionen Alsace (på tyska Elsass). Hur kunde det komma sig? Och vilka konsekvenser fick det? Läs mer
Del 3. Åtskilliga böcker och filmer har skildrat de allierades landstigning i Normandie och den är väl känd för en svensk publik. Men det finns andra händelser från krigsskådeplatserna i Frankrike som är mindre kända. Dramat på Vercorsmassivet skulle bli en av den franska motståndsrörelsens mest mytomspunna händelser. Där skulle besinningslösa grymheter begås, och den franska motståndskampen sluta i gränslös tragedi. Läs mer
Del 4. I bokens sista kapitel gör Ashdown en analys av händelserna på Vercors. Inledningsvis försöker han förklara varför Plan Montagnards sjösattes. Planen hade i sig en idé som innehöll kamp för ära och upprättelse. Frankrikes förödmjukande nederlag från maj 1940 skulle tvättas bort genom en hjältemodig motståndskamp. Läs mer
