Biblioteket i våra hjärtan

[140204] VinjettbildSnart återinvigs stadsbiblioteket i Göteborg efter några år av utbyggnad och renovering. Möter biblioteket en annan verklighet efter utbyggnaden? Är det rätt att bygga ut för service åt bokläsare när allt färre tar en bok i sin hand? Ja, vad tycker vi egentligen om böcker?

Läsandet har sjunkit under senare år, åtminstone när det handlar om böcker. Men vi läser i snitt fortfarande hyfsat mycket. Som så mycket annat mätbart har SOM även undersökt våra attityder till bokläsandet. Det är Lars Höglund, professor i biblioteksvetenskap, som har undersökt vår inställning till bibliotekens verksamhet. I senaste undersökningen ser man att vi i genomsnitt läser ungefär 8 böcker/år. Det är en så bra siffra att jag önskade att siffran inte bara var ett genomsnitt, för skillnaderna är förstås stora. Roligast av allt är att de riktigt unga är storkonsumenter av böcker.

Av undersökningen kan man utläsa att ett trendbrott är på gång. Utlåningen av tryckta böcker minskar, medan utlåningen av e-böcker har börjat skjuta fart så smått. En viktig skillnad mellan dessa bägge bokformat är att en e-bok oftast lånas hemifrån.

Så då återstår frågan vem som går till biblioteket? Sedan länge har biblioteken tre huvuduppgifter; läsestimulerande, främjande av demokrati och att fungera som kunskapsförmedlare. Det visar sig inte oväntat att kvinnorna är flitigare biblioteksbesökare än männen. De är drygt 25 procent fler. Samma förhållande gäller bokläsandet, men för bägge undersökningarna finns en svagt nedåtgående tendens När man tittar på klassmässiga vanor får inte oväntat arbetare lägre siffror än högre tjänstemän.

Bland det mesta som erbjuds av biblioteken är det kvinnor som dominerar. Männen är dock flitigare tidningsläsare och de söker mer fakta i de informationstjänster som erbjuds.

När det gäller bokläsandet spelar det ingen roll vilka åldersgrupper som undersöks. Speciellt när det handlar om skönlitteratur är kvinnorna flitigare läsare. Detsamma gäller för facklitteratur, men här är skillnaderna mindre. Speciellt förbryllande är de tydliga skillnaderna för åldersgruppen 16–29 år, det vill säga då de flesta har sina studieår. Här läser 43 procent av kvinnorna facklitteratur minst varje månad, medan siffran för männen är 24 procent. Visst, alla studerar inte hela den åldersperioden, men att skillnaden är högre i denna åldersgrupp än i alla andra grupper i undersökningen förbryllar.

Vilket förtroende för bibliotekens verksamhet har vi då? Överlag är förtroendet ganska stort eller mycket stort. I grova drag gäller att ju flitigare biblioteksbesökare vi är, desto större är förtroendet. Lars Höglund har också undersökt om biblioteksbesökaren har en annan uppfattning om invandring än snittet i landet. Intressant nog så visar det sig att ju flitigare besökare du är, desto mer positiv är du till flyktingmottagning.

Så vi får se om och hur dessa siffror kommer att påverka Sverigedemokraterna nu när de försöker mejsla fram en ”svensk” kulturpolitik.

▪ Christer Wigerfelt


BokomslagLäst i SOM-undersökningen

SOM-institutet (Samhälle, Opinion, Medier) är knutet till Göteborgs universitet. Man samlar årligen sedan 1986 in opinionsvindar bland svenskarna i olika samhällsfrågor. Här presenteras varje månad svenskens attityd i någon fråga vi funnit intressant. Svaren baseras på frågor som ställdes under hösten 2012. Ibland studeras svaren till en viss fråga under flera år, vilket gör det möjligt att utläsa trender av olika slag.


Tidigare texter:

Juli:
På väg bli rumsrena?
Augusti:
Demokratins spelregler förändras?
September:
En bil är inte bara en bil
Oktober:
Myndigheter och politiker i pardans
November:
EU-skepsis blandad med tillförsikt
December:
Ökat intresse för våra internetvanor
Januari:
Våra alkoholvanor förändras

Kategorier
Skänk ett bidrag till Alba!
gilla.alba.3600px
Dela den här artikeln: