[200220] 
Betygen är mer till för systemet än för eleven
Av Majsa Allelin
[220826] Den svenska skolan är ett världsunikt, extremt experiment. De reformer som skulle ge mångfald har i stället lett till att stora skolkoncerner allt hårdare segregerar elever i jakten på vinst och marknadsandelar. Förlorarna blir barnen, och i förlängningen demokratin.
Rap & Den urbana fattigdomen som symboliskt kapital
Av Ove Sernhede
[220826] Att marginaliserade grupper med kulturella medel omvandlar sin livserfarenhet till ett bättre liv är inget nytt.Vi har sett det hos arbetarförfattarna, jazz-, blues- och soulartister och nu senast hos rapparna. Men om det hos de tidigare grupperna fanns socialt medvetande och budskap, vad står dagens gangsterrappare för?
Ortenpoddar som folkbildning, motoffentlighet och underhållning
Av Sara Uhnoo och Ove Sernhede
[220629] Under de senaste tre–fyra decennierna har Sverige alltmer kommit att kännetecknas av ökade inkomstskillnader och skilda livsvillkor mellan olika grupper. Antalet invånare som lever i relativ fattigdom har fördubblats sedan 1990-talets början (Mood & Jonsson 2019). Parallellt med att den svenska välfärdsstaten försvagats har storstäderna blivit starkt geografiskt segregerade.
Pantrarna och ortenrörelsen
Av Ove Sernhede
[220617] När medierna diskuterar ungdomsprotester är det oftast 1960-talet och framför allt de omvälvande händelserna 1968 som står i fokus. Många av Nordamerikas och Europas metropoler skakades detta år av politiska protester. Den gången var det välfärdsstatens unga som vände sig mot konsumtionssamhället, imperialismen och globala orättvisor.
Digital konferens om eftersatta bostadsområden
Av Jonas Lindbäck
[220426] Centralförbundet för Socialt Arbete arrangerade 15 mars en digital konferens om ”eftersatta bostadsområden – glappet mellan myndigheternas åtgärder och frivilligorganisationernas insatser”. Jonas Lindbäck pratade om sina studier på en förortsskola och om ungas drömmar om framtiden som vuxna.
Behovet av ökad autonomi för elever och lärare
Av Majsa Allelin & Ove Sernhede
[220411] När den svenska friskolereformens effekter diskuteras är det skolsegregation, koncernernas vinster och betygsinflation som står i centrum. Alla dessa frågor behöver naturligtvis lyftas, men de riskerar skymma andra, lika viktiga diskussioner. En sådan, som i dagsläget förtjänar större belysning, är hur friskolereformen påverkar det pedagogiska mötet.
Estetiska framtidsdrömmar i en lönsamhetssökande värld
[220410] Kultursektorn har blivit en viktig del av den ”nya ekonomin” vilket har påverkat såväl konstnärliga praktiker som vägen till att bli konstnär. Genom att diskutera två kvinnliga elevers estetiska utbildningsvägar belyser artikeln några av de sociopolitiska och ekonomiska förutsättningar som elever i övergången mellan grundskola och gymnasieskola i Sverige möter när de går in i estetisk utbildning med musikala ambitioner.
Känslans årstid – krönika
Av Kristina Alstam
[220210]”Reaktionen inför gangsterrappen uppfyller många kriterier för moralpanik – vissa låtar och artister definieras som ett hot mot samhällsintresset, man kommer till tals i stiliserade massmedieporträtt som inte fångar komplexiteten i fenomenet, en och annan rätt-tänkande politiker bemannar barrikaderna för att hålla fortet stånget mot faran och experter”. Kristina Alstam om SD:s föreslagna utredning av gangsterrappen.
Skolans sociala uppdrag
Av Majsa Allelin
[220109] Majsa Allelin deltog på ett samtal anordnat av Kommunal för ett par veckor sedan. Valåret 2022 är skolan på agendan, tydligare än på länge. På konferensen diskuterade hur skolan ska verka för social utjämning. Förutom ett kunskapsuppdrag har skolan ett socialt uppdrag.
Are bullying and reproduction of educational inequality the same thing?
Av Nils Hammarén
[220209] Violence is considered a major concern in society, specifically regarding school. In this article, the concept of school violence is explored. Different categorisations and manifestations of violence are presented, and the dividing lines between them are discussed.
Skola för lönsamhet. Om elevers marknadsanpassade villkor och vardag
Av Majsa Allelin
[220207] Politisk-ekonomisk bakgrund. Det formella utbildningsväsendet har alltid varit en viktig angelägenhet för statsmakter, vare sig det ordnats genom kyrkan, varit förlagt på enskilda fabriker eller organiserats i form av explicita utbildningsinstitutioner. Gemensamt för dessa undervisningsformer har varit förmedlandet av värden och specifika kunskaper som ansetts vara nödvändiga inom ramen för den övergripande och dominerande samhällsformen.
Myten om migrationen som börda för välfärdsstaten
Av Ove Sernhede
[220207] Den svenske statsvetaren och migrationsforskaren Peo Hansens Migrationsmyten (Leopard förlag 2021)är ett stycke kritisk forskning av allra bästa märke. Mot bakgrund av högerpopulismens allt starkare vind i seglen under senare tid är Hansens bok en av de viktigaste och mest brännbara samhällsvetenskapliga texter som publicerats på länge.
Debatt: Sluta svartmåla unga killar i förorten
En ny termin har börjat för alla skolelever runtom i landet, så även för alla pojkar och flickor i Göteborgs förorter. I mellandagarna kunde vi i denna tidning, med exempel från Ryaskolan i Biskopsgården, läsa om hur ”Förortens flickor lyckas bättre än pojkarna” och om hur unga killar väljer kriminalitet framför klassrummet.
Hammarkullen mellan motstånd och stigma
Av Ove Sernhede
[220129] Under mer än fem decennier har det så kallade ”miljonprogrammet” varit föremål för debatt. Hammarkullen är ett av de miljonprogram som återkommande skapat rubriker. Redan under första halvan av 1970-talet framställde medierna stadsdelen som laglös. Den tidens moralpanik producerade bilder av unga, mopedburna ligister som gjorde gator och torg osäkra.
Utsatthetens mervärde
Av Johannes Lunneblad
[220127] Under de senaste decennierna har likvärdigheten i den svenska skolan minskat. Det är framför allt skillnaderna mellan hur elever presterar i olika skolor som ökat, och i synnerhet är det på skolor i städernas fattiga ytterområden som skolresultaten försämrats (Gustafsson & Yang Hansen 2017).
Hur påverkas forskningen av pandemin?
Av Christer Wigerfelt
[220114] Forskningssamordnaren Ove Sernhede om hur deras pågående forskningsprojekt har påverkats av pandemin. – Det har inte varit helt enkelt, pandemin har inneburit att skolor, fritidsverksamhet, föreningslokaler osv. haft besöksförbud för utomstående. Det innebär att vi inte kunnat genomföra den typ av deltagande observation som vi föresatt oss.
En bok som bör läsas
Av Christian Swalander
[210728] När Eija Hetekivi Olssons debutroman Ingenbarnsland kom ut år 2012 belönades den med Katapultpriset och nominerades också till Augustpriset. Men framför allt blev dess huvudperson Miira, den tuffa tjejen från Gårdsten, älskad och beundrad för sitt mod och sin uppdrivna känsla för samhällets strukturella orättvisor. Det gällde de skilda materiella villkoren och sociala förutsättningarna för förortens människor jämfört med de bättre bemedlade i innerstaden, men också hur kvinnors villkor var så systematiskt sämre än männens.
Foto: Hjältarna från Angered
Av Bertil Håkansson
[210407] När vi jobbade med att sätta upp ”Hjältarna från Angered” vid spårvagnshållplatsen Hammarkullen kom ett gäng glada tjejer förbi. De stannade till. Plötsligt ropade en av dem:
–Det är ju vi som är hjältarna!
Skratt och jubel.
Klen plan för Göteborgs utsatta områden
Av Håkan Thörn, Catharina Thörn, Ingrid Sahlin, Ove Sernhede, Nazem Tahvilzadeh
[210406] AB Framtiden har presenterat en omfattande strategi för att utveckla Göteborgs utsatta områden. Problemet är att den inte bygger på relevant forskning och präglas av vinstintresse, skriver bland andra Håkan Thörn, professor i sociologi.
Forskning med förhinder
Av Christer Wigerfelt
[210227] För att få en uppfattning om var forskningsprogrammet Mellan resignation och framtidstro befinner sig bestämde jag en intervju med Ove Sernhede på ett inte helt Corona-säkert café i mitten av februari.
Mellan resignation och framtidstro
Av Christer Wigerfelt, Ove Sernhede
[210220] Alba.nu har fått möjligheter att följa forskningsprogrammet Mellan resignation och framtidstro inifrån. Programmet består av tre delprojekt som alla är finansierade av Sten A Olssons stiftelse för konst och kultur. En av utgångspunkterna för programmet är de dåliga skolresultaten i många av dagens svenska förorter. Det är i snitt inte mer än hälften av högstadieeleverna i de så kallade utsatta stadsdelarna som lyckas med att skaffa sig tillräckliga betyg för att kvalificera sig för gymnasieskolan.
