Härligt rörlig och rolig dansteater
Att vara sig själv eller att vara sig själv nog är frågan. När Örjan Andersson tar sig an ännu en klassiker är det fullkomligt självklart att det är en dansare/koreograf som ska sätta klorna i detta så dansanta verk som Ibsens Peer Gynt är. Så genialt iscensatt med en ensemble av hälften skolade dansare. Av texten, de långa monologerna och dialogerna, blir dock inte mycket kvar förutom för att markera namngivna individer utmed denne egotrippade äventyrares vindlande levnadsbana i fåfäng jakt på rikedom och på svaret om självet. På Backa Teater kan en helt nyskriven pjäs, Cross, också finna plats under begreppet att vara sig själv. Två väsensskilda uppsättningar men med det gemensamt att det handlar om identitet, vare sig det gäller kön eller status. Läs mer
En nostalgisk ölresa tillbaka i tiden
Marias gångart tar priset
Tempot är högt redan från början. En dimmaskin jobbar frenetiskt. Ambulans på scenen, förlista kroppar, tillfällig frysning och så Sven Boräng, som i rollen som hovnarren Feste frenetiskt hamrar fram låtklassikern I will survive på ett litet piano. Överlevt har också, ovetandes om varandra, ett ungt tvillingpar, Viola och Sebastian, som var och en får anledning tro och sörja över att ensamma ha överlevt. Läs mer
Grease är (fortfarande) ordet!
Nyanserar bilden av en märklig, mäktig man
Historiens dom över Erik XIV:s motsvarighet till Henrik VIII:s Thomas Cromwell, kung Eriks handgångne man, sekreterare och riksåklagare Jöran Persson, har inte varit nådig. En blodtörstig, makthungrig, kallhamrad mutkolv som manipulerade det svagsinta majestätet för att berika sig själv och komma åt avskydda höga herrar. Men historikernas dom har börjat nyanseras när alltfler kritiska blickar riktats mot källorna till karaktärsmordet på prästsonen med läshuvud som blev Sveriges högste ämbetsman. Hans Lagerbergs nya bok sammanställer på ett både medryckande, spännande och tankeväckande vis skvallret genom århundradena, de oförenliga tolkningarna, forskares och konstnärers splittrade bilder, källkritiken och nya hypoteser från senare år med förtjänstfulla egna reflektioner. Läs mer
Kortroman byggd av lösa fragment
Känslostark Traviata med vittring av samtid
Den mest älskade och spelade lockas det med, när Göteborgsoperan sätter upp Verdis opera La Traviata igen efter nära tio år sedan sist. Om älskad kan likställas med lättlyssnad, att stundom få benen att vilja dansa och handla om förbjuden kärlek och en fördömande borgerlighet så är det lätt att hålla med och dessvärre känna vittring av samtid också i dessa dagar. Läs mer
Festivalens kärlekstema får nypremiär i Domkyrkan
Det var som om Göteborgs innerstad drog en lättnadens suck efter det att Dans- och teaterfestival, kulturkalas med publikdragande musik på Götaplatsen hade gjort sitt allt medan teatrarnas ordinarie repertoarer legat i startgroparna. Hos mig dröjer ännu kvar den märkliga upplevelsen att som avslutning på det hela ha upplevt en föreställning, ”Evangeliet enligt Jesus, Queen of Heaven”, utformad likt en liturgisk ceremoni runt ett avlångt bord i Kristallsalen på Stora Teatern med en skådespelare, Emilia Larsdotter, i högsätet i rollen som en queer Jesus. Frågan är hur detta verk om kärlek, acceptans och identitet ska utformas i Göteborgs Domkyrka, dit det inbjudits att uppträda. Läs mer



