70-talets vänsterdrömmar – vart tog de vägen?

Proggmusiken förkroppsligar på många sätt 70-talets politiska vänsteruppsving. Vi låter den feministiska gruppen Röda Bönor från Lund ange tonen för vårt tema. Den här sidan ligger uppe med anledning av vårt öppna möte på Majornas bibliotek i Göteborg. Där hade vi bland annat ett samtal med en av originalbönorna, Kjerstin Norén. I övrigt talade vi tillsammans med en engagerad Läs mer

Idrott som verktyg för 70-talsvänstern

Vänsteruppsvinget efter 1968 började med en global kamp mot den amerikanska imperialismen i Vietnam. Snart nog spred sig både formerna för organiseringen av kampen och vad som betraktades som politiskt. Livet blev alltmer politiserat. Läs mer

Tältprojektets utopiska spår

Sommaren 1977 turnerade ett originellt sällskap runt i ett vackert blått cirkustält. I Tältprojektet samlades folk från den alternativa och progressiva musik- och teatervärlden i en gemensam musikteater-manifestation. Det som visades vad fyratimmarsföreställningen Vi äro tusenden, som handlade om arbetarklassens och arbetarrörelsens hundraåriga historia. Läs mer

När drömmar slår in…

Samtal med ett antal ungdomar kring köksbordet. Lite uppgivet konstaterar ungdomarna att saker inte blir bättre. Klimat, fred och demokratiska värden hotas. Läs mer

Sprängkullen – Ett vibrerande hus i centrum

Sprängkullen var ett allaktivitetshus i Göteborgs centrum. För många av oss som var aktiva där innebar engagemanget där att drömmar om att vara en del i en gemenskap, solidaritet och möjlighet att  utifrån egen kraft bygga upp verksamheter kunde förverkligas. En dröm som under en period slog in. Läs mer

Bröd och Rosor- kvinnobokhandeln en del av kvinnorörelsen i Göteborg

”Vad den arbetande kvinnan vill ha är rätten att leva, inte bara existera – rätten till liv på samma sätt som den rika kvinnan har rätt till liv, och solen och musiken och konsten. Det finns inget som den ödmjukaste arbetaren inte också har rätt till. Arbetare måste ha bröd, men hon behöver också rosor.” — Rose Schneiderman, 1912 Läs mer

1. Bostadspolitiken måste bli ett samhällsnav

Varför har det blivit så dyrt att bo? Är det en bostadskris och hur blev det såhär? Det är inte bara i Sverige, utan i städer världen över som det har blivit allt dyrare att bo samtidigt som inkomsterna inte följt med i samma utsträckning. En ögonöppnare för oss och en direkt anledning till att vi ville fördjupa oss i bostadsfrågan var Fredrik Gerttens dokumentärfilm Push som följer FNs särskilda rapportör för bostadsfrågor Leilani Farha i spåren. Spår som även passerar Sverige, ett land som säger sig ha en bostadspolitik för alla. Läs mer

2. Idéerna bakom folkhemmet

1928 väljs Per Albin Hansson till Socialdemokraternas partiordförande och bildar regering 1932. Just hemmet är ett centralt begrepp under den kommande tidsepoken där formerandet av folkhemmet utgår från bostaden i relation till principer om jämlikhet, omtanke och samarbete (Nylander, 2013; Westergårdh, 2015). Vad är då folkhemmet? Läs mer

3. Ekonomiska värden väger allt tyngre

1962 blev kommunerna skyldiga upprätta bostadsbyggnadsprogram. Samtidigt blev det möjligt för kommunerna att få statliga lån för att köpa mark. Bostadsbyggnadsutredningen 1959-1967 förordade ett byggande av 100.000 bostäder om året. Läs mer

4. Gentrifiering, renovräkning och entreprenörsurbanism

Stadens centrala delar brukar förknippas med mångfald, både av folk och av verksamheter. Idag ser vi tendenser till förändring av staden som hänger samman. Dels stadens ökande attraktivitet för boende med privatisering och prisstegringar, dels en butiksdöd som svar på en stigande kostnadsnivå. Istället för mångfald riskerar staden att hamna i enfald. Läs mer