Från statusnalle till socialt verktyg

[140301] VinjettbildMinns du hur du använde mobiltelefonen för tio år sedan? Den lilla handprylen har förändrat våra dagliga vanor högst väsentligt och SOM-undersökningarna har följt utvecklingen ungefär lika länge.

På spårvagnar och i tunnelbanevagnar i morgontrafiken för tio år sedan satt de flesta med dagens utgåva av Metro i handen. Idag sitter de flesta och knappar eller pekar på sin smartphone. En och annan läser Metro. Medieforskaren Göran Bolin på Södertörns högskola har gjort den senaste undersökningen av hur vi använder våra mobiltelefoner.

För att förtydliga våra telefonvanor har man tittat extra mycket på tre generationer förra på 30-, 50- och 80-talen. I den undersökta befolkningsgruppen 15–85 år har innehavet av mobiltelefon stabiliserat sig på 95 procent. De tidigare så attraktiva kontantkorten har på kort tid blivit mindre intressanta för de yngsta och de äldsta.

I skiktet däremellan finns den stora gruppen med tjänstetelefon. Kanske något överraskande är det tydligt fler män än kvinnor som har sådan telefon. Överraskande i den bemärkelsen att kommunikation på olika sätt har varit en starkare kultur bland kvinnor. Gapet i andelen tjänstetelefoner minskar dock, från 29 procent för män och 10 procent för kvinnor för tio år sedan, till 32 respektive 20 procent.

I den senaste undersökningen är det 58 procent av alla telefoninnehavare som har en smartphone. För personer med tjänstetelefon gäller det 80 till procent. Två år tidigare var andelen smarta telefoner bara 20 procent. I grova drag gäller samtidigt att ju yngre, desto fler användare är det som har en smartphone. Innehavet av dessa telefoner före enklare varianter gäller för personer upp till 60 år.

Med introduktionen av smartphone kommer också nya sociala vanor. Läsvanorna på resan till arbete och skola är bara ett exempel. Nu används telefonen inte bara för vanliga samtal. För främst 80-taliesterna sker kommunikationerna även på andra sätt. Den gruppen skickar betydligt fler SMS än 50-talisterna. Bägge dessa grupper fortsätter att skicka fler meddelanden än föregående mätning. Däremot minskar omfattningen för 30-talisterna, om än från redan blygsam omfattning.

Det har successivt blivit billigare att ringa med mobiltelefon och många har därför sagt upp sitt fasta abonnemang. Göran Bolin drar slutsatsen att fast telefoni sakta men säkert håller på att fasas ut. Idag saknar 19 procent av svenskarna sådan telefon. Mest är det ungdomar i åldern 25–30 år som avstår fast telefon, vilket jag tolkar som den grupp som nyligen har flyttat till egen bostad. Fast telefon blir då en extra utgift för en person som redan har en mobil telefon.

Göran Bolin har också undersökt hur vi använder våra mobiler. Intressantast är en jämförelse mellan 50-talisterna och 80-talisterna. 80-talisterna använder mobilen mer till allt utom till att surfa på nätet. Men när det gäller att finnas på sociala medier, söka information, lyssna på radio, se på TV/video, kolla nyheter är 80-talisterna ofta minst dubbelt så flitiga som 50-talisterna. Förändringarna på bara ett år är dramatiska. Men vad det betyder på längre sikt återstår att hålla ögonen på.

▪ Christer Wigerfelt


BokomslagLäst i SOM-undersökningen

SOM-institutet (Samhälle, Opinion, Medier) är knutet till Göteborgs universitet. Man samlar årligen sedan 1986 in opinionsvindar bland svenskarna i olika samhällsfrågor. Här presenteras varje månad svenskens attityd i någon fråga vi funnit intressant. Svaren baseras på frågor som ställdes under hösten 2012. Ibland studeras svaren till en viss fråga under flera år, vilket gör det möjligt att utläsa trender av olika slag.

Tidigare texter:
Juli:
På väg bli rumsrena?
Augusti:
Demokratins spelregler förändras?
September:
En bil är inte bara en bil
Oktober:
Myndigheter och politiker i pardans
November:
EU-skepsis blandad med tillförsikt
December:
Ökat intresse för våra internetvanor
Januari:
Våra alkoholvanor förändras
Februari:
Biblioteket i våra hjärtan

Kategorier
Skänk ett bidrag till Alba!
gilla.alba.3600px
Dela den här artikeln: