[160214] Kan en roman, en enda bok, förklara hur och varför det ser ut som det gör i våra svenska förorter, förorter som Rosengård, Biskopsgården eller Rinkeby? Eller kanske Husby, den förort där Duraid Al-Khamisi växte upp och skriver om i sin debutroman Regnet luktar inte här. Är det möjligt? Kanske inte, men att det är möjligt att få en liten inblick i hur det kan vara och kännas att behöva lämna sitt land, sin kultur, sina nära och kära, och senare hur det är att komma till ett nytt land, en ny kultur, med sitt okända språk och människor, seder och bruk och lagar. Om det är jag helt övertygad.
Duraid är åtta år och äldst av de fem söner som paret Al-Khamisi flyr med från Bagdad. De anländer i december 1994 i en skraltig fiskebåt till Gotland kust, sover sin första natt på svensk mark i ett vandrarhem på ön. De får en lägenhet i Åkersberga och senare i Husby, där kravaller rasade i maj 2013.
Familjen var ytterst välbärgade i sitt hemland Irak, fadern en aktad guldsmed med ett flertal butiker och flott nybyggd villa. Men de var också Mandéer, en religiös minoritet som räknas som Iraks ursprungsbefolkning, och som sådana också förföljda. Det är tiden när Saddam Hussein styr riket med blodig järnhand. Landet har varit i krig mot Kuwait och Iran och inom en inte alltför avlägsen framtid kommer de amerikanska styrkorna att dra in nationen i ännu ett långvarigt och förödande krig.
Det handlar följaktligen om en flykt och klassresa nedåt, om utvandring och invandring. Om hur det är att vara i minoritet, som familjen var i Åkersberga, och i majoritet som i Husby, men andå alltid utanför det svenska samhället. Det handlar om enskild och strukturell rasism, kollektiva och individuella styrkor och svagheter, om hat och aggressioner, kärlek och solidaritet. Och jag gör oundvikligen kopplingar till antologin Rasismen i Sverige från 2014 (redaktörer Lawen Mohtadi & Devrim Mavi, Natur och kultur) där Duraid Al-Khamisi bidrar med ett par texter, och när Al-Khamisi skildrar Husbykravellerna slängs jag tillbaka till Roslund & Hellströms gravt mörka Två soldater (2012).
Det här är en roman jag tycker alla borde läsa, verkligen alla. Och försök sedan att gå ut och demonstrera mot att vi tar emot folk som flyr helveten likt det i Syrien, eller protestera mot att det planeras att byggas för de människor som kommer till vårt land. Särskilt borde våra politiker läsa, så de lär sig att se flyktingar och ”huliganer” som människor, och om varför det ser ut som det gör i en del förorter. Varför våld och uppror förekommer också i Sverige.
Stefan Hagberg
Regnet luktar inte här är utgiven av Atlas förlag 2015
