Går det att kultivera glokala regioner?

[110429] Människans tekniska räckvidd och sociala räckhåll har utvecklats avsevärt genom förbättrade redskap för transport och kommunikation. Medan teknisk räckvidd handlar om att överskrida geografiska avstånd är räckhållet beroende av våra sociala och psykologiska förmågor och begränsningar.

Vi behöver förstå varandras skiftande förutsättningar i form av ekonomiska, kulturella och sociala förhållanden för att kunna utveckla och forma olika relationer, samarbeten och utbyten på sådant sätt att vi kan förverkliga möjligheter. Det är detta glokaliseringen gör med oss. Det lokala befruktas av det globala och vice versa. I detta samspel formas och utvecklas ett glokalt samhällsliv med flera kännetecken. Människor gifter sig med flera platser, en kosmopolitism växer fram där allt fler människor känner sig hemmastadda på flera platser i världen genom direkta erfarenheter och sociala kontakter.

Människor upplever en närhet i sina nätverk även om nätverken omfattar långväga relationer. En ökad kommunikation mellan människor genom mobiltelefoni, internet och sociala media och ett ökat resande i arbete, studier och på fritid har banat väg för detta.

Byggandet av en nätverksbaserad infrastruktur för fri kommunikation oberoende av avstånd och gränser är i sig en revolution. Byggandet fortskrider också successivt genom en växande användning av internetbaserade tjänster i en allt större del av världens befolkning. Internet och sociala media används inkluderande såväl som exkluderande.

Individer och organisationer upplever en stark drivkraft att presentera och marknadsföra sin organisation, sin person, sina intressen, idéer, tjänster och varor för exponering och spridning. Målet är för många att hitta likasinnade som de kan utveckla sina intressen tillsammans med. För andra att positionera sig inom ett kollegialt fält, eller att hitta kunder eller medhjälpare.

Detta främjar öppenhet, utbyte och kunskapsutveckling i den mån innehållets budskap och kvalitet synas, diskuteras, kritiseras och valideras av flera användare. I annat fall reduceras dessa redskap till glokala fora för skvaller och impulsiva flockbeteenden. Detta ställer krav på alla användare att utveckla sina förmågor i ständigt pågående lärprocesser där dialoger och polyloger utgör kraftfulla resurser vid sidan av de egna intellektuella och emotionella förmågorna.

Regioners roll i det glokala samhället
Också platser och regioner vill synas och kämpar om uppmärksamhet i hopp om att framstå som attraktiva och därmed kunna locka till sig fler besökare, nya invånare och mer kapital. Globaliseringen målas ofta upp i ett konkurrensperspektiv där alla strävar efter att vara världsbäst på något område.

Specialisering och arbetsdelning är grunden för vår ekonomi men kan om den drivs för ensidigt av globaliseringsdiskursen resultera i icke nödvändiga nedläggningar och omflyttningar av verksamhet. De svar på globaliseringens utmaningar som lokala aktörer skapar må vara originella eller försök att kopiera vad man tror är lyckade satsningar på andra platser. De viktigaste är att det finns ett medvetande om att den lokala utvecklingen inte bara påverkas av vad som händer i flödesrummet på regionala, nationella och globala nivåer, utan även bör samspela med dessa krafter. Samspelet kan ibland kräva defensiva motåtgärder såväl som offensiva initiativ.

Globala och lokala strömningar möts och omformas ibland via den regionala nivån. Befolkningen på olika platser kan ta lärdom och sedan själva börja ta initiativet att använda de fördelar som glokalisering och samtidig åtkomst av information genom olika sociala media erbjuder. Här kan erfarenheter från glokala samspel i arbete och fritid översättas och omtolkas i andra sammanhang för att möjliggöra för fler att använda nyvunnen kunskap. Inte minst sker detta i projektinsatser som samfinansieras via EU, nationella, regionala och lokala aktörer och kanaliseras via den regionala nivån i form av Landsting, Länsstyrelse och Regionförbund.

Effektiviteten av tidsbegränsade projekt kritiseras med rätta. Bättre metoder för att ta tillvara vunna erfarenheter och utvecklad kunskap behöver komma på plats. Generellt är det den sakkunniga stödstrukturen i regionerna som driver den övergripande utvecklingen eftersom enskilda företag sällan tar sig tid att se helheten, utanför sitt eget marknadssegment. Men här behövs en ny generation av stödstruktur för glokal utveckling.

Kommunikation och kultur för regional utveckling
De senaste decennierna har gränslös kommunikation och kultur lyfts fram som tillväxtområden. Utveckling av informations- och kommunikationsteknik drog tillväxten i världsekonomin under 1990-talet innan IT-bubblan sprack 2001. Under 2000-talet har stora förhoppningar knutits till kulturella och kreativa näringar för regional utveckling inom EU och UNESCO såväl som enskilda föregångsländer.

Men att lyfta fram kultur och skaparkraft är något annat än att planera och marknadsföra fram kulturella och kreativa näringar i regioner med målet att bli upplevd som attraktiv och åstadkomma kreativ ekonomisk tillväxt. Tänk om glokaliseringen för med sig effektivare samarbeten för en annan slags tillväxt än den som globaliseringsdiskursen framhärdar?

Är lärandet i sig tillväxt och välfärd? Är kulturutövandet i sig tillväxt och välfärd? Är relativt skapande hos varje enskild människa en motor för meningsfulla sammanhang där nyfikenhet och välbefinnande kan generera tillräcklig klokskap för att bättre balansera vår ekonomi och våra liv? Den skapardans vi är med om kan närmast karakteriseras som att kultivera glokala regioner.

▪ David Rylander

David Rylander är kulturgeograf. Han har de senaste åren varit verksam vid Arbetslivsinstitutet och Internationella Handelshögskolan.

Taggar
Dela den här artikeln: