Inte bara negativ bild av inkomstfördelningen

Statistik & siffror med Anders Nilsson

[171104] Det talas mycket om att klyftorna har ökat i Sverige. Nu handlar inte jämlikhet bara om ekonomi, men visst har inkomstskillnaderna tilltagit de senaste decennierna. Dock kanske inte riktigt som många föreställer sig.

Diagrammet är från regeringens fördelningspolitiska redogörelse 2016 och visar hur avståndet mellan olika inkomstgrupper och medianen (den mittersta inkomsten) har förändrats mellan 1995 (staplarna) och 2014 (punkterna). Vi ser att procenten överst med högst inkomster (längst till höger i diagrammet) har dragit ifrån rejält. År 1995 tjänade de i genomsnitt drygt 2,5 gånger mer än den mittersta inkomsten, tjugo år senare fyra gånger så mycket. Även de fem respektive tio procenten med högst inkomster har ökat avståndet till mitten. Det gäller också – fast åt andra hållet – för de fem respektive tio procenten längst ner på inkomstskalan (dvs. till vänster i diagrammet).

Men för de åttio procenten däremellan har inte inkomstfördelningen förändrats på något avgörande sätt. Här hör vi fortfarande till de länder med minst inkomstskillnader i världen.

Samtidigt har medianen, den mittersta inkomsten som diagrammet mäter skillnaderna emot, ökat i realt penningvärde med 65 procent under de tjugo åren mellan 1995 och 2014. De lägsta inkomsterna har släpat efter relativt sett, men ändå ökat i absoluta tal med nära 50 procent.

Statistik inkomstfördelning

Man kan uppröras av den rikaste procentens stora inkomstökning, i genomsnitt med cirka 200 procent, men så länge alla fått det bättre och inkomstfördelningen för de flesta förblivit i huvudsak intakt är det inte av så stor betydelse för levnadsvillkoren för folkets flertal. Pengaflödet i toppen står mer i samband med globaliseringens ökade ekonomiska transaktioner över gränserna än inhemsk omfördelning på de mångas eller fattigas bekostnad.

Bilden av utbredd nyfattigdom behöver också hyfsas. Fler lever under fattigdomsgränsen (60 procent av medianen) än tidigare, men denna har förskjutits uppåt med medianinkomstens ökning. Vi har förortsområden med utsatta socioekonomiska villkor, men med ganska stor genomströmning. På åtta år har 60 procent av befolkningen i t.ex. Bergsjön bytts ut. När man får ett jobb flyttar man, och de flesta får faktiskt arbete även om det kan ta tid. Av immigranter som bott mer än fem år i Sverige är sju av tio sysselsatta i anställning eller i eget företagande (AKU).

Vänstern behöver mindre av svartmålning och mer av optimistisk framtidstro.

▪ Anders Nilsson

Anders Nilsson är redaktör för Tankeverksamheten inom Arbetarrörelsen i Göteborg.

Kategorier
Dela den här artikeln: