Varför är just deckare så lockande? Vad är det som får oss att sluka filmer, teveserier och böcker som handlar om bestialiska brott och mänsklig ondska?
Hur kommer det sig att folk orkar frossa i fiktiva vidrigheter, samtidigt som de nöjer sig med att skumma dagstidningarnas rubriker för att de inte orkar ta in mer äkta elände? Läs mer
Ibland används uttrycket ”Europaåret 2009” i svensk media, och sällan har väl den beteckningen passat bättre än nu. Efter en vår som gradvis kom att öka i intensitet och rapporteringar rörande valet till Europaparlamentet den 7 juni, har vi nu en höst där Sverige har tagit över ordförandeklubban i EU. Läs mer
Hur känns det att ha varit med om ett experiment? Ganska bra om ni frågar mig. I kampanjen inför EU-valet såg vi mer nymodigheter i politiskt valkampanjande än vi gjort sedan 1930-talet då valfilmer, radio och andra tekniska nymodigheter gjorde sitt intåg i de svenska valkampanjerna. Men nu var det dags igen. Det har twittrats, bloggats, youtubats, visats politisk reklam i TV4 och överhuvudtaget varit en mycket mer aktiv kampanj än i något av de tidigare svenska EU-valen. Läs mer
Det här är en kärleksförklaring till en ypperlig men underskattad svensk kulturyttring: SOU-rapporten. Förmodligen kan bara en outsider se storheten i Statens offentliga utredningar. Denna näst mest officiella av textarter är egentligen ganska trist. Där kulturtidskrifterna går på tvärs mot det politiska och mediala etablissemanget, är SOU folkhem, lagom och kanslisvenska. Min fascination för SOU-rapporten som text och fenomen kan verka lika absurd som tyska turisters överdrivna förtjusning i älgar, men jag ska försöka förklara varför. Läs mer
Vi måste stärka den svenska identiteten och gynna svensk kultur! Sverige måste ha en militär som kan försvara våra ekonomiska intressen runt om i världen! Vårt parlament uppmanar alla att fira nationaldagen, visa den svenska flaggan överallt där statligt finansierade projekt förekommer och understryka vår svenska identitet i historieböcker i skolan! Läs mer
En mig närstående person kom nyligen hem från en konferens i New York. Den hade handlat om digitaliseringen av framför allt bokbranschen. Han var lätt nyfrälst, så som man gärna blir på konferens. De talar ju så vackert om alla framsteg och möjligheter. Ska vi tro honom så kommer vi alla snart att äga varsin läsplatta laddad med hundratals böcker. Vi kommer att läsa romaner i våra mobiltelefoner och hålla koll på spännande nyutgivning via twitter och andra nätburna kommunikationsvägar. Läs mer
Ett gammalt maktbalanstänkande, med rottrådar djupt ner i förrförra seklet, håller på att blåsa upp i europeisk samhällsdebatt. Nu är det inte längre europeiska stormakter utan, menar en växande skara debattörer, EU och USA som bör bli till vikt och motvikt i ett globalt balanssystem. Eller ibland EU och USA tillsammans mot stormakterna i Asien. Lissabonfördragets idéer om en ”hög representant”, en slags alfa-hanne som ska peka med hela handen är skrämmande. Att reprisera artonhundratalsidéer om varandra balanserande stormakter ser jag, som grön internationalist, inte som någon lockande väg mot framtiden. Läs mer
Man vill alltid tillhöra något. Identitet skapas ju av att man känner samhörighet. Det kan vara etnicitet, sexuell läggning eller kanske den stad man kommer ifrån. Men identitet skapas även utifrån livsstil och smak. Jag är elfsborgare i själ och hjärta och identifierar mig dessutom som en country och bluegrass-fan. Jag är visst medieforskare också. Läs mer
På den tiden min mormor fortfarande lämnade sin lägenhet brukade jag ta henne till kyrkan. Vi promenerade arm i arm till den vitkaklade kyrkan på Praça Nereu Ramos. Med små små myrsteg gick hon. För mig en övning i tålamod. Läs mer
Vinsten av EU, var är den egentligen? Det är en fråga jag ofta möter på gator och torg. För mig är det självklart, EU som fredsprojekt, men mer jordnära ska det också underlätta vår vardag. Läs mer