Kulturstrategi i förorten

[060202] Det finns visionära dokument på många håll i samhället. Något att stolt visa upp vid högtidliga tillfällen. Sådant som värmer för stunden. Men när visionerna ska landa i vardagen skådar man oftast rakt in i den råkalla dimman. Hur är det med Göteborgs teoretiskt avancerade kulturpolitiska strategi? Är den enbart något för parnassen eller även för folket?

Jag åker till stadsdelen Bergsjön för att försöka fånga upp idéerna omsatta i konkret handling. När man stiger av vid Rymdtorget möts man av en bamseskulptur, Inne i Björns rum, av Katarina Norling. Några hundra steg senare kliver jag in i bibliotekets nyrenoverade lokaler. Här finns alltså biblioteket kvar. I några andra stadsdelar har de lagts ned under det hårdbantande 90-talet.

– Bergsjön driver ett pilotprojekt tillsammans med kulturförvaltningen för att förankra kulturen ute i stadsdelarna, säger kulturchefen Marie Nyman. Vi arbetar brett med folk från det kommunala bostadsbolaget Familjebostäder, kulturföreningen BOB, tryggare och Mänskligare Göteborg, Park och Natur och Medieverkstan.

Den lokala gruppen ser med spänning fram emot vad resultatet ska bli av konstnären Esther Shalev-Gerz projekt just i Bergsjön. Esther har gjort ett flertal konstprojekt med utgångspunkt från dialog med olika konstellationer, exempelvis med första generationens invandrare i Fittja.

– Vi har hjälpt henne på olika sätt i projektet, till exempel med att söka intervjupersoner. Så vi fungerar som smörjmedel i hennes projekt. Esther har nu kommit halvvägs med dessa. Vad som sedan ska ske vet vi inte och det gör nog inte hon heller än.

Det är alltså ingen slump att det blev just Bergsjön som valdes för Ester Shalev-Gerz konstprojekt. Det kommer att ta mer än ett år att förverkliga. Tid är en viktig aspekt i många av hennes konstprojekt och har betydelse för projektets möjligheter att bli förankrat i stadsdelen.

Kulturstrategin griper in i Bergsjöns kulturverksamheter på många plan. Ett är att man försöker förverkliga kommunfullmäktiges mål att varje barn ska få gå på bio och teater minst en gång per år. Under hösten har man arbetat systematiskt med frågan vad kulturstrategin innebär för Bergsjön. Resultatet har blivit en checklista på 109 punkter. För alla dessa punkter finns svarsalternativen Ja, På gång, och Nej. Punkterna är grupperade för olika delar av offentlig verksamhet.

Stadsdelsförvaltningen har en punkt om kulturpolicy, som går ut på att kultur ska genomsyra hela verksamheten. Låter svårfångat. Mer handfast är att alla enheter ska utse ett kulturombud. Personalen har också en del att leva upp till. Varje år ska man på sin egen enhet göra något gemensamt där en kulturaktivitet ingår. Alla ska erbjudas en stadsdelsvandring, enligt mottot ”lär känna din stadsdel”. För den inre miljön finns målsättningen att skapa en permanent exposé över stadsdelens historia i text, foto och föremål, med hjälp av stadsmuseet. För den externa miljön kan det handla om att göra en hemsida om konstvandring i stadsdelen.

Ett radikalt och spännande grepp i checklistan är tanken att erbjuda konstnärer att flytta till Bergsjön för både boende och arbete. Här har man inspirerats av erfarenheter från storstäder som New York och London, där konstnärer lyckats pumpa liv i nedgångna stadsdelar. Konst och kultur har en benägenhet att attrahera främst den köpstarka medelklassen. Problemet är att denna medelklass samtidigt är en gökunge som tvingar konstnärer att flytta när hyrorna går upp. För Bergsjön är den multikulturella miljön en attraktiv storhet i sammanhanget. Detsamma kan man väl säga om studenter, som man också vill locka till stadsdelen.

Många av punkterna är handfasta och möjliga att förverkliga på relativt kort tid. Möjligen med reservationen att det kostar pengar. Andra punkter är mer långsiktiga. Marie Nyman är helt medveten om detta.

– Det handlar om att skynda långsamt. Vi har pekat ut fem punkter att börja med. En handlar om att ordna med fler öppna kulturaktiviteter i stadsdelen. En annan om att öka nivån på Göteborgs så kallade ”Nöjd kundindex”. Vi ska öka och förbättra utställningsverksamheten på biblioteket, öka antalet besökare och även erbjuda sagostunder på andra språk än svenska, som persiska och somaliska. För medarbetarna inom stadsdelsförvaltningen ska vi ordna med nyinköpta och aktuella pocketböcker, som alla kan låna hem. Alla dessa målsättningar räknar vi med att förverkliga under året.

Utställningar se Marie Nyman som en viktig del i verksamheten. I januari visades i biblioteket utställningen ”Gud har 99 namn”. Den sågs av många klasser från Bergsjöns skolor med hjälp av en utställningspedagog. En starkare koppling mellan skola och kultur kommer antagligen att bli ett adelsmärke för stadsdelen.

Bergsjön fungerade förra våren som värd för en satellitutställning till den centralt belägna konstarenan Röda Sten. Det blev i vissa stycken ett märkligt möte mellan de boende och hitbussade kulturkonsumenter. I augusti görs en annan stor satsning som Marie Nyman ser fram emot. Då anländer en stor mobil utställning från Riksutställningar – helt enkelt kallat Det mobila rummet – som handlar om berättandet.

Så vi kulturkonsumenter från centrala stan får nog anledning att tänka på Bergsjön mer i framtiden.

▪ Christer Wigerfelt
Taggar
Skänk ett bidrag till Alba!

swishGillar du denna artikel? Redaktionen arbetar gratis, men vi behöver stöd till driften. Ditt stöd skulle betyda mycket för oss. Swisha valfritt belopp till Tidskriften Alba.

Swisha till 1231666452

Mer information om Swish och Alba.nu

Dela den här artikeln: