[070208] Jag avbröt Anders Friberg på Teater Tamauer mitt i arbetet med att bygga dekoren till den kommande uppsättningen ”Igelkotten och mullvaden” som ska ha premiär den 19 mars på Hagateatern. Pjäsen vänder sig till barn mellan 3 – 6 år och är en dramatisering av böcker av Anna Högberg och Gunnar Lundkvist.
Teater Tamauer har sedan några år tillbaka en fast scen i stan, Hagateatern, som man delar med Teater Kurage. ”Varför barnteater?” frågar jag. Anders Friberg berättar att han blivit pappa, och detta har inspirerat honom.
Själv har jag alltid närmat mig Teater Tamauer med den största respekt därför att de inte har väjt för att iscensätta komplicerade sammanhang. En aktningsvärd förlyftning gjorde Tamauer för några år sedan med Rilkes Duinoelegier och på en fråga från mig berättar Anders att bakom hans och hans bror och medgrundare av gruppen Johans kulturintresse ligger just en kärlek till poesin.
En tamauer är ett djur som förekommer i en diktsamling av Ingemar Leckius från 50-talet: ”tamauern, drömmande , vidskeplig, nyckfull, alltid på språng – följer sina egna spår i sanden, hän mot, mot…”
Pressad att förtydliga sig, beskriver Anders Friberg sin stil som ”enkel expressionism”, och vill därmed säja att hans teater inte alls är så ”svår” som vissa påstått. Människor är inte ointresserade av poesi och filosofi. Och Teater Tamuer har med framgång spelat ”Byta trottoar” av Staffan Göthe, som inte kan beskyllas för att vara svår.
Anders Friberg försvarar sitt – numera ganska mångåriga – sysslande med teater med att den är en oöverträffad form för direkt kommunikation: teatern är estetiskt unik i sitt aldrig upprepade NU (i och med mötet med publiken). Kierkegaard ansåg t.ex. att det estetiska ska söka nuet och aldrig får upprepa sig, något som han anser att just teatern är unik med.
Nästa vuxenuppsättning ska bli något nyskrivet, lovar Anders Friberg, men då ska för en gångs skull inte han själv hålla i pennan. Han söker för närvarande efter en författare. En poet, gissar jag, som likt en tamauer är beredd att ”hinna före sina gener”.
Brasklapp: Teater Tamauer kan överraska med socialt förankrad samtidssatir i skruvat realismformat.
