Upplagt för debatt om regionernas roll

[070208] I slutet av februari lägger Ansvarskommittén fram sitt slutförslag. Under Albas hela existens har globalisering och regionalisering varit ett stående tema, men i medierna i stort har det varit märkligt tyst om de processer som i grunden omvandlar vårt samhälle. Inte många tycks känna till Ansvarskommitténs arbete. Förmodligen ändras det lite när slutrapporten läggs fram.

Ansvarskommittén låter väl ungefär lika upphetsande som vettexduk men är betydligt mer genomgripande. Det handlar om hur Sverige ska styras i framtiden, från hur regeringsmakten ska utövas till hur våra framtida regioner ska fungera. Kommunerna däremot är inte föremål för några särskilda studier. På senare tid är det främst regionindelningen som har diskuterats. På flera håll i landet finns en oro för att just deras län ska förändras. De konservativa hämtar kraft från Axel Oxenstiernas 1600-tal och skapandet av dagens länsindelning. I Halland är protesterna många över hotet om att delas upp i tre delar och kastas till vargarna Skåne, Småland och Västra Götaland. Det som har läckt ut från kommitténs arbete är att Sverige inte bör ha fler än tio regioner, mot dagens 21.

Men varför ska länen bli färre än tidigare? För att förstå det måste man titta på förändringar i omvärlden. Dels har EU modeller för ekonomisk utveckling som riktar sig till den regionala nivån. Är man konspirationsteoretiskt lagd kan man se detta som ett försök att skapa överstatlighet utan att behöva diskutera detta med Europas folk. Hur det går med demokratin och EU är definitivt ett intressant tema. Försöket att införa en gemensam konstitution för hela EU har tills vidare stupat på bakslagen i folkomröstningar i flera EU-länder, så vi ska nog inte bli förvånade om manipulationerna tar sig andra uttryck framöver. Men i dagsläget behöver man inte se strävandena efter ökad regionalisering inom EU som ett uttryck för maktutövande, eftersom de olika regeringarna fortfarande har ett avgörande inflytande på hur EU utvecklas.

Den andra och avgörande förändringen är globaliseringen och upplösningen av de enskilda ländernas autonoma ekonomier. Det är ett tema som har uppmärksammats av Manuel Castells i sin trilogi om informationsåldern. Han skriver i ett kapitel om statens makt: ”Statens kontroll över rum och tid kringgås alltmer genom växande globala flöden av kapital, varor, tjänster, teknologi, kommunikation och information. Statens beslag av den historiska tiden genom dess tillägnelse av tradition och en (re)konstruerad nationell identitet utmanas av skiftande identiteter som definieras av autonoma subjekt”.

Nationalstaterna är pressade, skriver Castells. Om penningpolitiken harmoniseras på övernationell nivå, dras även styrräntorna in i detta beroendeförhållande, och till slut budgetpolitiken. Av detta drar Castells slutsatsen att nationalstaterna förlorar kontrollen över grundläggande element i den ekonomiska politiken. Detta drabbade en rad utvecklingsländer på 1980-talet och de europeiska länderna i början av 90-talet. När Castells studerar det internationella beroendet hos stater som USA, Tyskland och Japan finner han några huvudtrender:
För det första har staterna fortfarande en betydande ekonomiska roll. Men samtidigt ökar det finansiella beroendet. För det andra ökar upplåningen mer än exporten. Åtminstone gällde detta när studien kom för tio år sedan.

Välfärdssamhället utsätts för stark press när företagen kan förlägga produktionen där arbetskostnaden är lägre. Därmed förbleknar ett grundläggande inslag i nationalstatens legitimitet och stabilitet, inte bara i Europa utan även i andra länder. I vilken mån Ansvarskommittén resonerar utifrån den analys av utvecklingen som Castells gör får vi snart veta. Vare sig Castells tankar finns med eller inte, har de starka kopplingar till Ansvarskommitténs uppdrag.

Debatten om regionaliseringen har många sidor. En hel del finns att läsa i Albas fullmatade bilaga Globalisering, Europa & Regioner. Närmare hundra artiklar finns samlat på detta tema. Många frågor återstår att bena ut. I detta nummer kan du läsa Olle Schmidts regionkrönika. Han ingår i utredningen och ger några vinkar om varthän det lutar.

▪ Christer Wigerfelt

Känner du dig vilsen i regiondebatten? Albas bilaga Globalisering, Europa och Regioner leder dig >>vidare

Taggar
Skänk ett bidrag till Alba!

swishGillar du denna artikel? Redaktionen arbetar gratis, men vi behöver stöd till driften. Ditt stöd skulle betyda mycket för oss. Swisha valfritt belopp till Tidskriften Alba.

Swisha till 1231666452

Mer information om Swish och Alba.nu

Dela den här artikeln: