Naturens dotter

[070614] Jag har valt att ta utgångspunkt i kvinnorollerna på 1600-talet. Vad ville det säga att vara en ”naturlig” kvinna på under denna tid? Naturligtvis skilde det sig mycket utifrån vilken klass du tillhörde.

Naturens dotter
Naturens Dotter
text/idé Frøydi Laszlo, foto Diana Storåsen

(om du vill se bilden i en större version kan du klicka på den så får du upp den i ett eget fönster)

Som fattig i de framväxande städerna eller som bondkvinna kunde du se fram mot et liv där du i stort sett alltid hade ett spädbarn vid bröstet, ditt eget eller ett du var betald att amma. I konsthistorien framhålls amningen som något symboliskt gott och kärleksfullt, både i bilder av Maria som ger Jesusbarnet bröst, men också som en from handling av en världslig kvinna (som i holländskt guldåldersmåleri där den ammande modern symboliserar fromhet och renhet oavsett vilken klass hon tillhör). På 1700-talet blir Rousseau en av de stora förespråkarna till att kvinnan själv skall amma sitt barn, i stället for att avsätta det hos en betald amma. Det är kvinnans plikt att själv amma sitt barn, det ligger i hennes natur att göra det. På såväl 1500-, 1600-, och 1700- talet skrivs det fullt av hyllningsdikter till den älskade kvinnans bröst. Ett exempel är detta av Clément Marot, ”Le Beau Tétin”, skrivet 1535-36 (översatt från franska).

Lilla klot av elfenben
Uti vars mitt där finns
Ett litet smultron rött

Vid åsynen av dig
Nog mången man får lust
Att ta dig i sin hand.
Men det får vara nog
Att i din närhet bli
Och dämpa sitt begär

Säll är dock den man
Som får fylla dig med mjölk
Och det späda jungfrubröst
Snart blir en yppig barm.

Om denna dikt kan man säga att ingen frågar vad den älskade kvinnan önskar sig, eller vilken roll hon själv spelar i kärleken och under befruktningen. Det är mannens roll att fylla henne med innehåll, hennes att bli älskad och ge näring till mannens avkomma.

Hur er förhållandet till det erotiserade bröstet i dag? Och har kvinnan en plikt att själv amma sitt barn om hon vill vare en ”naturlig mor”? Får en kvinna vara kåt och aktiv, får man själv bestämma hur och var man vill avla sina barn? Eller Är det fortfarande mannens uppgift att stå för det vilda och aktiva? Är man ett erotiskt objekt som gravid, eller är man dygdigt underkastad sin naturliga modersroll? Och vad består faderskapet av? Ständig vilja att befrukta och försörja? Får gravida och ammande lov att vara kåta? Eller är såväl virilitet som frivolitet mest av allt ett sätt för män att visa makt, styrka och egendomsrätt inför varandra? Vilka idéer om naturlighet och kvinnan som natur bygger fortfarande på en polarisering av världen i förenklande motsatspar?

I enlighet med konsthistorikern Griselda Pollock´s avslöjande metod att byta kön på modeller i reklambilder och texter (omkastning av läsningen av kvinnligt och manligt) försöker jag att experimentera med olika idéer om kvinnligt och manligt språk och betraktningssätt. Jag försöker även blanda konst- och litteraturhistoriska element med en kitschestetik och ett humoristiskt språk, dock finns det en rätt dyster verklighet under den lekfullt erotiserade ytan.

Bilden är en del i en utställning kallad Waiting to get pregnant som visades på Göteborgs konstmuseum 14 april – 13 maj 2007
Bidraget var ett rivblock med samma bild på bägge sidorna, en utskrift av fotot ovan. Utställningsbesökarna kunde riva av och ta med en bild.
Utställningen bestod av nio konstnärers respons och reflektioner över vad som kan ses i samlingarna på Göteborgs konstmuseum. Vissa av verken smög sig in i samlingarna som tillägg eller kommentarer, medan andra verk mötte betraktarna i den västra kupolhallen. Samtliga konstnärer var elever vid Högskolan för Fotografi.

▪ Frøydi Laszlo
Taggar
Skänk ett bidrag till Alba!
gilla.alba.3600px
Dela den här artikeln: