Rambo på reträtt

[070906] En riktig man är beredd att offra sitt liv för sitt land. Den synen har varit grundstenen för den allmänna värnplikten i Norden. Men innan värnplikten infördes var kopplingen mellan manlighet och krig inte lika stark. Frågan är om cirkeln håller på att slutas några sekel senare.

Historikern Anders Ahlbäck från Åbo akademi i Finland forskar om värnpliktens betydelse för synen på män och manlighet. Han presenterade sin forskning vid en nordisk konferens i Oslo i februari som avslutade ett projekt om män och välfärd som Nordiska ministerrådet har drivit. På konferensen talade forskare också om pojkars uppväxt, om män som köper sex, om mäns förhållande till familj och arbetsliv, om mäns hälsa och om mansforskning.

I Finland finns en handfull forskare som studerar militären ur manlighetsperspektiv. Anders Ahlbäck är en av dem. Han berättade att på 1700-talet fanns bara yrkesarméer. Det fanns då ingen koppling mellan militära ideal och manlighetsideal. Tvärtom sågs militärlivet som en slavtillvaro av den civila manliga eliten.

– Men det förändrades under 1800-talet under inflytande av nationalismen, sa Anders Ahlbäck. Tidigare hade det varit hedervärt för en man att hålla sig utanför krig. Nu betecknades det snarare som feghet. Rädslan för att framstå som omanlig har varit större än att dö i krig.

När de moderna nationalstaterna formades i Europa infördes allmän värnplikt. Den fungerade som ett socialt kitt. Alla män ville försvara sitt land och därmed tonades sociala skillnader och konflikter ned. Tidigare var det en främmande tanke i Europa eftersom samhällsstånd var viktigare än kön.
– Männens krigiska natur under 1900-talet är en historisk produkt.

Under efterkrigstiden har den allmänna värnplikten fått minskad betydelse, även om den formellt sett finns kvar. Idag är det få män i Sverige och i de andra nordiska länderna som blir uttagna till att genomföra värnplikten. De militärer som alltmer opererar i konflikter utomlands formar i princip en yrkesarmé.
– Frågan är om cirkeln håller på att slutas efter 200 år.

Man kan i så fall fråga sig om kopplingen mellan manlighet och krig håller på att upplösas. Anders Ahlbäck ser dock en fara i upplösandet av värnplikten – både ur jämställdhetssynpunkt och ur demokratisk synpunkt. Han varnar för att en professionalisering av militären leder till att den blir mer maskuliniserad. Risken finns att det bara är de stridsinriktade männen som tar värvning.

– Istället borde värnplikten utvidgas till att omfatta också kvinnor. Att vara medborgare innefattar vissa plikter. Om även kvinnor gjorde värnplikt skulle det bryta med bilden av vad män och kvinnor kan göra.

En modern värnplikt ska inte bara hantera militära hot, menar Anders Ahlbäck. Det finns andra hot som miljö- och flyktingkatastrofer.
– Det handlar inte om att män diskrimineras genom värnplikten utan om att lyfta fram det kvinnliga medborgarskapet. Kvinnor ska ses som fulla medborgare.

▪ Bosse Parbring

Bosse Parbring arbetar på NIKK, Nordic Institute for Womens Studies and Gender Research i Oslo.

Taggar
Skänk ett bidrag till Alba!

swishGillar du denna artikel? Redaktionen arbetar gratis, men vi behöver stöd till driften. Ditt stöd skulle betyda mycket för oss. Swisha valfritt belopp till Tidskriften Alba.

Swisha till 1231666452

Mer information om Swish och Alba.nu

Dela den här artikeln: