Public service-dagen 2008

[080221] De tre cheferna för Sveriges Radio, Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio hade för fjärde året i rad bjudit in till en dag som skulle belysa och debattera public service-rollen mitt i skärningspunkten mellan samhälle, media och politik och där man menar att man står inför ett stort antal vägval och utmaningar. Det ville man göra genom att presentera talare med olika infallsvinklar – från nya medier men också från det anrika BBC samt från EU som alltmer engagerar sig i medieutvecklingen i Europa. Vägval och utmaningar var det sammanhållande temat för dagen.

Satirgruppen Public Service som består av Erik Blix, Mattias Konnebäck, Rachel Mohlin och Göran Gabrielsson deltog med ett inslag under dagen om just – public service.

Moderator för hela tillställningen var Marianne Rundström från SVT. Första ordet gick till Libanonfödda journalisten Hiba Daniel som inledde med ett personligt vittnesbörd om sitt första omtumlande och glädjefyllda möte med public service som tämligen nyinflyttad till Sverige. Hon föll pladask och är numera sedan flera år en välkänd röst i Sveriges Radios olika kanaler.

En roll som måste förändras
Niklas Zennström som var näste talare uttryckte däremot inte någon förtjusning över public service även om han kanske mest för artighets skull menade att public service ”fyller en viktig roll” och skulle kunna göra det i framtiden också. Vilken den rollen är eller skulle kunna vara gick han aldrig in på. Däremot var han helt säker på att rollen måste förändras.

Niklas Zennström grundade tillsammans med dansken Janus Friis fildelningsprogrammet Kazaa vars teknik ligger till grund för det snabbt världskända IP-telefoniföretaget Skype. 2005 köpte amerikanska eBay upp Skype. Zennström är fortfarande styrelseordförande för Skype. Niklas Zennström och Janus Friis senaste skapelse är Joost, en programvara för att distribuera tv-program och andra former av videoinnehåll med hjälp av peer-to-peer teknik och han fick möjlighet att prata om den nya online-verksamhet som han påstod redan har flera miljoner användare.

Annars hade han egentligen inget nytt att komma med när det gäller nya plattformar och reklamfinansiering som inte alla i just den här specialinbjudna publiken redan visste om.

Public service måste vara modig
Näste talare var Stephen Heppell från England. Han är expert på att undervisa många samtidigt med hjälp av webben. Hans projekt Tesco SchoolNet hamnade i Guiness rekordbok när det gäller antalet samtidiga elever. Andra internationellt berömda projekt som han arbetat med är Ultraversity och Ultralab och Not school.

Heppell poängterade vikten av att barn inte bara ska få möjlighet att lära sig en massa saker utan att de också ska få bidra direkt i undervisningen som detektiver, forskare och skapare. En viktig roll för dem är att de också får fungera som lärare för yngre elever. Han liknade barnens bidrag i undervisningen vid stygn i ett jättebroderi. Att barnen får vara närvarande i nuet är ytterligare en viktig faktor i undervisningen och i inlärningsprocessen. Han uttryckte det så här:

– Between now and not now is an interesting space (or place) to be.

Att befinna sig där på den platsen, i det utrymmet, det ska man utnyttja, menar Heppell. Han är också en förespråkare för att man ska använda sig av ”gamla kloka ugglor” när man bygger upp verksamhet och själv föregår han med gott exempel. Han är för närvarande med och bygger upp en helt ny medborgarägd skola i Wolverhampton i England. Där ska lärandet bygga på kommunikation och på att man delar med sig.

– Man kan skydda och rädda kulturer genom lärande. Man kan dra upp barn från fattigdom genom lärande. Men i vår tid håller vi på att förlora både utbildning och lärande mer och mer. Det måste vi ändra på. Public service kan göra det om man samlar ihop sina krafter. Ni som jobbar med public service, ni måste helt enkelt vara modiga och vara modiga tillsammans!

Ett annat projekt som Stephen Heppell har jobbat med och som inte varit lika framgångsrikt som de övriga är BBC Jam. Det är ett projekt som ursprungligen handlade om att överbrygga mångspråkssituationen i Storbritannien genom att erbjuda en alternativ undervisningsform. Projektet har hittills blivit stoppat av EU och av de kommersiella krafterna, som han något irriterat uttryckte det.

Gör någonting av det som redan finns
– Jam-gruppen har fått ägna en massa tid i domstolar istället för att ge barnen en vettig undervisning, sa Heppell.

Nu hjälper Stephen Heppell Jam-gruppen att jobba med att skapa ett slags undervisningslager som man kan lägga ovanpå internet ”mitt i framtiden” som han uttryckte det. Hans råd till dem och till oss i publiken löd så här:

– Bygg inget nytt. Gör något mitt i det som redan finns. Internet är ju faktiskt inte särskilt smart byggt. Det finns en massa hål och luckor i internet, det borde man göra något åt. Fyll i hålen, gör något smart i mellanrummen och i luckorna. Ge inte upp hoppet. Häng i och gör ”the impossible”!

Stephen Heppell har en webbplats (se länk i högerspalten) där man kan ta del av alla projekt som han varit eller är involverad i på olika sätt runtom i världen.

Publiken hittar tv via internet
Ytterligare en person från England var den tredje talaren under dagen, Simon Nelson, från BBC Creative Future. Han har varit på BBC i drygt tio år och är en av huvudaktörerna bakom den stora förändring som BBC ska genomgå de närmaste sex åren. Hans uppdrag är att skapa en multiplattform för BBC-programmen så att kreativa idéer ska kunna tas till vara på varje plattform. Fokus är kvalitet hellre än kvantitet men med fler publiceringsmöjligheter för de färre programmen. Ledorden för denna förändring är: Discover ! Findable ! Access ! Play ! Explore ! Engage ! Create ! Participate ! Suggest !

Nelson menade att svårigheter och utmaningar ger en unik möjlighet att utveckla och att BBC ska göra det genom tre teman: present content, play the content, share the content.

– Jag är inte alls övertygad om att internet kommer att vara det enda sättet att titta på tv, sa Simon Nelson. Men jag är absolut säker på att det är via internet som folk kommer att hitta fram till våra program.

Han berättade om den nya The BBC Three site som lanserats nu i dagarna, en webbplats med on demand service och som enligt Simon Nelson presenterar programmen på ett roligare, mer experimentellt och mer underhållande sätt.

En annat viktigt strategisk steg som BBC tagit är att se till att befinna sig där publiken redan finns och ge dem smakprov på det utbud man har.

– En kort videosnutt kan säga mer än en massa ord, sa han.

Tanken är också att folk ska kunna få lattja runt med de produkter och program som BBC gör. Det man gör är att man arbetar med tre lager av mervärden kring programmen, ett grundlager, ett mer påbyggt lager och ett tredje lager med 360 program där man ger järnet och satsar allt man kan för att fördjupa både informationen och upplevelserna. Simon Nelson tror också på att tittarna ska bidra till att sprida BBC:s programutbud genom inbäddad distribution, taggning och bloggande. (se länkar i högerspalten.)

Restriktioner i konkurrenslagstiftningen
Ett EU-byråkratiskt perspektiv på public service-frågorna gav Anna Herold som arbetar i Bryssel på Audiovisual and Media Policies Unit som är en avdelning i EU-kommissionärens Vivianne Redings Directorate General for Information Society and Media. Anna Herold hanterar bland annat projekt som Television without Frontiers, Audiovisual Media Services Directive, public service broadcasting, film funding med mera. Hon är juridisk expert.

Situationen för public service har blivit något komplicerad i det snabbt omvälvande medielandskapet och en del av regelverket håller på att ses över men det ser ut som att spelreglerna för public service-företagen även i fortsättningen kommer att omfattas av restriktioner som syftar till att public service-företagen inte med hjälp av skattemedel ska kunna konkurrera ut marknadens aktörer. Public service ska som det ser ut inte heller få möjlighet till reklamfinansiering.

Det pågår just nu en Open Public Consultation som gäller den så kallade Content Online Platform. Konsultationen är öppen för vem som helst fram till slutet av februari.

När det gäller ett nytt regelverk som rör public service i det så kallade New Media and State Aid Rules utgår man från 2001 COM där man när det gäller nya onlineverksamheter beslutat att följande ska gälla för public service: ”new activities possible if meeting the same democratic, social and cultural needs of the society”. Men även här pågår en öppen konsultation för en revision av 2001 COM. Den är öppen fram till 10 mars. En ny COM beräknas vara klar i mitten av 2009. (Länk finns i högerspalten.)

Jan Wifstrand, Rapidus grundare och styrelseordförande, var också en av talarna. Han talade om Medborgarjournalistik men jag fick på grund av en krock i programmet inte möjlighet att lyssna på honom. Rapidus analyserar utvecklingen inom IT, telekom, bioteknik, medicin, cleantech, finans och kom¬munikation i regionen Skåne/Danmark. Wifstrand har tidigare varit utgivare och chefredaktör för Sydsvenskan samt för Dagens Nyheter. Han är också ledamot i flera styrelser, bland andra Malmö högskola och Berghs School of Communication.

Utfrågning om framtiden
Dagen avlutades med ett samtal eller snarare en utfrågning av Rose-Marie Frebran, regeringens public service-utredare, Kerstin Brunnberg, VD SR, Christina Björk, VD UR och Eva Hamilton, VD SVT. Utfrågare var Pontus Schultz, chefredaktör för Veckans Affärer.

Rose-Marie Frebran är regeringens utredare av public services villkor från 2010. Hon är teolog och en erfaren politiker som dock inte längre är partipolitisk aktiv. Hon har ett förflutet som riksdagsman (kd), bland annat har hon varit tredje vice talman i riksdagen och ledamot av Granskningsnämnden för radio och tv. Utredningen vars direktiv spänner över uppdrag, resurser, styrning och finansiering ska vara klar i juni 2008.

– Det drar ihop sig till slutstrid för public service har Pontus skrivit på sin blogg, sa Marianne Rundström när hon lämnade över ordet till honom.

Men man märkte inte så mycket av att han såg saken så dramatiskt. Diskussionen blev övervägande ganska lam och trevande. De utfrågade verkade mest bekymrade och några av dem såg riktigt olyckliga ut emellanåt.

– Betalningsmodellerna är problematiska för oss, sa Eva Hamilton. Vi är faktiskt inte TV och radiobolag utan vi är producenter av innehåll. Vi måste betala för alla rättigheter. Men vi kan inte få in några pengar alls för att täcka de kostnaderna. Som det nu är, är det lobbyisternas julafton som man bara blir så trött på. Min oro handlar om att utvecklingen inom nya media sker så fort och ska man hålla kvalitet i det så kostar det pengar och storleken spelar roll. Dessutom får vi inte dra av moms vilket gör allting väldigt dyrt.

Rose-Marie Frebran berättade att man i utredningen vill hitta en lösning för att komma åt momsfrågan. Och man vill också kunna hitta ett sätt att finansiera verksamheten.

På frågan om varför man inte helt sonika slår ihop bolagen, som bland andra Christina Jutterström föreslagit, verkade det som att alla fyra helst skulle vilja passa på den frågan.

– Vi som gör TV skulle kunna gå samman, sa Eva Hamilton. Men radio och tv är det för tidigt för. Men jag tror inte heller att ägarna vill det. Men vi får försöka samarbeta så gott det går.

Kerstin Brunnberg menade att det till och med är viktigt med konkurrensen mellan bolagen.

– Vi har valt att inte följa John och göra som alla andra i Europa, sa hon.

Christina Björk påminde om att hennes bolag faktiskt både gör tv och radio och dessutom tryckt material. Hon påpekade att UR har ett uppdrag att jobba med kvalitet och att samarbeta med utbildningsanordnare.

– UR:s roll är inte heller att granska, sa hon. Vi lägger ned stora resurser på pedagogiken och vi lånar ut över en miljon program om året. Jag tror att public service kommer att få mycket stor betydelse för utbildningen. Jag menar också att vi ska vara rädda om kvalitet och trovärdighet och att det är med de sakerna vi ska synas. Om vi krokade arm istället för att tävla med varandra skulle vi vara oövervinnerliga. Vem skulle göra teckenspråkutbildningar och program på invandrarspråk om inte vi gjorde det?

En gemensam public service-webb skulle dock kunna fungera. Det trodde i alla fall Eva Hamilton som också berättade att man nu arbetar för att hitta former för att kunna skapa en gemensam administration för de tre bolagen. Man ska också ha gemensamma system och gemensamma lokaler. Gemensam växel har man redan.

Pontus Schultz försökte till slut få fram lite tydligare svar och frågade:

– Men vad är det egentligen som utmanar public service mest?

Rose-Marie Frebran svarade att det var det enormt stora utbudet, men hon tillade:

– Direktivet till utredningen syftar till att hitta finansiering åt public service. Public service betyder att det ska vara reklamfritt. Det är vad vi har bestämt oss för i Sverige. Mitt uppdrag redovisar jag i juni, mer kan jag inte säga.

Eva Hamilton hävdade att det är kostnaderna som är det största problemet.

– Våra program kostar 100 procent. Andra bolags program kostar en tredjedel för dessa bolag eftersom de sponsras och de kan ta in reklamintäkter. Vi behöver inte vara störst men vi måste vara bäst. Varför kan inte vi få lov att tjäna några pengar alls? Ta Bolibompadrakarna till exempel. De får vi mycket skit för att vi säljer. Men de pengarna som vi får in för dem gör mycket nytta. Och varför skulle vi ge bort den möjligheten? Det förstår inte jag. Och vi har så många kontrollinstanser som skulle se till att vi inte missbrukade det. Det är EU, Konkurrensverket och många fler.

Kerstin Brunnberg menade att den största utmaningen är att bibehålla kvalitet och tydlighet. Men hon kunde inte heller förstå varför man inte kan få tjäna lite pengar.

– Vi har ett stort förtroende hos publiken. Det visar alla mätningar. Men vi måste jobba enligt principen less is more. Varför ska inte vi kunna få dra nytta av våra varumärken? Så puritansk får man inte vara tycker jag.

▪ Ana Durán
Taggar
Skänk ett bidrag till Alba!

swishGillar du denna artikel? Redaktionen arbetar gratis, men vi behöver stöd till driften. Ditt stöd skulle betyda mycket för oss. Swisha valfritt belopp till Tidskriften Alba.

Swisha till 1231666452

Mer information om Swish och Alba.nu

Dela den här artikeln: