Att förklara och bortförklara

[081028] Sätten att förklara eller bortförklara det förbjudnas existens kan ordnas i olika modeller. Detta upptäckte Eva Borgström under arbetet med Kärleks historia – Begär mellan kvinnor i 1800-talets litteratur. Man kan tycka att de olika sätten att välja att se eller inte se är hårt knutna till tid och plats, men den som läser listan nedan kan säkert känna igen alla dessa strategier. De förekommer i hög grad även idag och kanske kan Evas uppsortering vara till god hjälp för den som verkligen vill se vad som händer. Texten är avslutningstexten ur Kärleks historia.

18oo-talets litteratur brukar förknippas med en strikt hållning till erotiska angelägenheter. Ändå rymmer den, på ett eller annat sätt, mängder av skildringar av samkönad kärlek. Men ibland måste man läsa noggrant för att lägga märke till dem. I äldre berättelser kallas de förbjudna begären nästan alltid för något annat, något som ryms i den etablerade ordningen, eller så skrivs de bort från det mänskliga och förpassas till det monstruösa. I slutet av 18oo-talet ges de nya namn och skildras som en del av människans känslomässiga repertoar, visserligen som en fördärvbringad och fördärvbringande sådan, men ändå. Några gånger skildras kvinnors samkönade begär så rakt och enkelt att det blir uppenbart att det handlar om känslor som inte ryms inom den heterosexuella matrisen. Det finns i de undersökta texterna en förbluffande mängd olika sinsemellan ofta oförenliga sätt att förklara, eller bortförklara, det faktum att människor kan bli passionerat förälskade i människor av samma kön som de själva.

Under den äldre tiden, då kvinnor saknade makt och myndighet på de flesta av livets områden, bagatelliserades och osynliggjordes de erotiska möjligheter som finns mellan kvinnor, men detta skapade samtidigt ett socialt och konstnärligt spelrum för dem. Samkönade begär fick bara inte stå i motsatsställning till äktenskapet. I den nya tidens litteratur ser det delvis annorlunda ut. Relationer mellan kvinnor framstår inte längre som så oskyldiga, utan skildras allt oftare som ett hot mot äktenskapet och familjen, ja mot hela mänskligheten.

Begär, attraktion, intimitet, förälskelse, passion, kärlek, vad man nu vill kalla det, kunde i 18oo-talets litteratur dyka upp som en (o) väntad aspekt av det vardagliga eller det kunde finnas där alldeles uppenbart, men betecknas som något annat. De förbjudna möjligheterna kunde spöka runt som innehållsdiger frånnärvaro, något som författaren kunde använda för att skapa nya klanger eller som något hotfullt som måste oskadliggöras utan att nämnas vid namn.

Det är sällsynt i 18oo-talets litteratur att förälskelse mellan kvinnor utgör berättelsens centrala motiv och än mer sällsynt att den skildras på ett inkännande och ickefördömande sätt. Det handlar trots allt om ett fenomen som av kyrkan betraktades som en synd, av den världsliga makten betraktades som ett brott och av de framväxande biologiska och medicinska vetenskaperna beskrevs som en biologisk återvändsgränd, eller en sjukdom, i den mån det nu ansågs kunna existera.
Ändå finns det sådana skildringar.

Sätten att förklara eller bortförklara det förbjudnas existens kan ordnas i olika modeller. De som jag har stött på i arbetet med denna bok är följande. Förmodligen fanns det fler:

Amorimpossibilis. Sexuella handlingar tänktes kräva minst ett manligt temperament och ett manligt könsorgan. Det som kan ske mellan kvinnor kunde därför inte betraktas som sexualitet.

Kroppens morfologi. Å andra sidan tänkte man sig att kvinnor kunde ha en penisliknande clitoris och då kom det hela i en annan dager.

Monstruositet. Samkönade begär förknippades, som i sodomibegreppet, med artöverskridande sexualitet.

Androgyni, hermafroditism. Kvinnligt och manligt kunde ses som två poler på en och samma könsskala. Den som hamnade i mitten var lite av båda, vilket i sin tur ofta förknippades med sexuell ambivalens.

Synd, brottslighet. Samkönade begär förknippades med sexuella övergrepp och andra former av brott mot kyrkans och statens lagar.
Främlingskap. Samkönade begär förknippades med främmande etniciteter, religioner, nationaliteter och raser.

Könets maskerad. I de sceniska konsterna, i maskerader och lekar kunde begäret följa de roller aktörerna iklädde sig även om det momentant skulle bryta mot den heterosexuella matrisen.

Romantisk vänskap. Vänner kunde dela säng, hushåll, ekonomi och liv med varandra. Var gränsen gick mellan det tillåtna och det otillåtna i dessa gemenskaper är oklart.

Släktskap. Samkönade begär kunde förstås i termer av släktskap, som relationer mellan syskon eller mellan förälder och barn, och på så sätt framstå som ickeerotiska.

Pornografi. I pornografin har scener mellan kvinnor alltid varit populära, men som regel har de regisserats för heterosexuella manliga betraktare.

Pedofili. Samkönat begär har med hänvisning till antikens Grekland förknippats med mäns intresse för ynglingar, vilket sedan har generaliserats till att gälla allt samkönat begär.

Farsot. Samkönade begär kunde beskrivas som en smittsam kroppslig eller mental farsot.

Narcissism. Samkönade begär kunde förstås som en form av självbespegling, som narcissism.

Utvecklingsfas. Samkönade begär tänktes vara ett stadium i utvecklingen mot mogen (hetero)sexualitet.

I-brist-på-bättre. Kvinnor tänktes kunna söka sig till varandra i brist på män, exempelvis i skol- eller klostermiljöer.

Manshat. Kvinnor, särskilt de emanciperade, tänktes söka sig till varandra av hat mot män och överdriven stolthet över det egna könet.

Sexualskräck. Kvinnor tänktes söka sig till varandra av skräck inför heterosexualiteten.

Det tredje könet. Kvinnor och män, som sexuellt attraheras av personer av samma kön som de själva, tänktes utgöra ett gemensamt tredje kön.

Perversion. Inversion. Konträr. Samkönade begär handlade om att den naturliga begärsriktningen aven eller annan anledning hade kastats om.

Degeneration. En individ, en släkt eller en befolkningsgrupp tänktes kunna urarta vilket kunde resultera i bland annat asexualitet, hypersexualitet eller homosexualitet.

En del av dessa tankemodeller är konstruerade för att trolla bort den samkönade kärlekens existens, till exempel »amor impossibilis«, »släktskap« och »narcissism«. Andra understryker att samkönad kärlek är något kvinnor kan tänkas ta till när något lämpligt tillfälle till heterosexualitet inte står till buds, som »i-brist-på-bättre«, »utvecklingsfas« och kanske också »romantisk vänskap«. Några befäster den heterosexuella matrisens generella giltighet genom att koppla ickenormativa begär till kroppsliga mellantillstånd, till exempel »hermafroditism«, »kroppens morfologi« och »tredje könet«, medan ytterligare andra söker uppnå samma sak genom att koppla dem till kulturella mellantillstånd, exempelvis »främlingskap«, »asocialitet« och »synd«. Flera av dem handlar om mentala brister, bland andra »sexualskräck« och »manshat«, medan den »pornografiska « modellen, den i praktiken kanske vanligaste, heteronormaliserar kvinnors samkönade erotiska handlingar genom att iscensätta dem för heterosexuella manliga betraktare. En del av dessa modeller är giltiga även för begär mellan män, men andra är könsspecifika. Kvinnors och mäns samkönade begär har som regel tolkats olika, vilket hänger samman med kvinnors och mäns olika positioner i den övergripande könsordningen.

Modellerna ovan är delvis ordnade kronologiskt. Det är inte så att den ena successivt har efterträtt den andra, men några av modellerna i början av listan är betydligt äldre än några av dem som finns i slutet. Längst ner på listan återfinns modeller som är knutna till det naturvetenskapliga paradigm som växte fram i slutet av 18oo-talet och som förmodligen inte existerade innan dess. Samtidigt levde äldre tänkesätt vidare. Olika modeller kan finnas sida vid sida i ett och samma verk på ett djupt motsägelsefullt sätt och var och en av dem är dessutom ofta full av inre motsägelser.

Det finns ytterligare ett sätt att förstå kärlek mellan kvinnor, nämligen kärleksmodellen. Den är enklast av dem alla, men knappast den vanligaste. Kärleksmodellen konstaterar att en kvinna kan känna attraktion, förälskelse, begär och kärlek till en kvinna, utan att söka efter några utomliggande förklaringar till varför det förhåller sig så.
Att varma känslor kan uppstå mellan människor av samma kön likaväl som mellan människor av olika är trots allt en näraliggande möjlighet.

▪ Eva Borgström

Bokomslag

Se anmälan av Eva Borgströms Kärleks historia – Begär mellan kvinnor i 1800-talets litteratur i Alba.

Taggar
Skänk ett bidrag till Alba!

swishGillar du denna artikel? Redaktionen arbetar gratis, men vi behöver stöd till driften. Ditt stöd skulle betyda mycket för oss. Swisha valfritt belopp till Tidskriften Alba.

Swisha till 1231666452

Mer information om Swish och Alba.nu

Dela den här artikeln: