[081030] Är fejkade orgasmer en kvinnlig specialgren? Eller hur ska man tolka att ett miniseminarium på bokmässan lockade så många kvinnor att några tvingades till ståplats? Manliga åhörare däremot kunde räknas in på ena handens fingrar. Seminariet handlar om en ny bok om just fejkade orgasmer, med författarna Susanna Alakoski och Amanda Mogensen som redaktörer.
Om man kan tala om en sexuell revolution i bemärkelsen likvärdig och ömsesidig relation kan man kanske tala om en start vid industrialismens genombrott, men ibland kan man undra hur långt den har kommit. För hundra år sedan var kvinnan självklart underordnad mannen och främst den kvinnliga sexualiteten var inget som observerades i den synliga världen. I alla patriarkala samhällen var det en självklarhet att mannen skulle kontrollera den kvinnliga sexualiteten. I vissa kulturer har exempelvis kvinnlig omskärelse använts för detta syfte.
Men idag då? Kvinnlig omskärelse är på väg mot att bli tabu, även om det fortfarande är ett utbrett fenomen på sina håll i Afrika. Här hemma har vi haft den sexuella revolutionen i p-pillrets bakvatten. Men ett helt symmetriskt sexualliv har vi nog inte uppnått. Manlig sexualitet, exempelvis, är betydligt mer laddad än kvinnlig. Kan det möjligen bero på maktstrukturerna i samhället, på att män idag är mindre frigjorda än kvinnor, eller på att män har större inflytande över bilden av sexualiteten?
Så vad betyder det att ett seminarium om fejkad orgasm besöks av övervägande kvinnor? Att män inte kan fejka? Susanna Alakoski berättade att hon ville veta mer och att hon och Amanda Mogensen gjorde ett massutskick med epost och bad om synpunkter och berättelser. De vände sig till kvinnor men fick även svar från några män.
Orgasmen tycks ha dubbla funktioner i en relation, vare sig den är hetero eller homo. Den är en bekräftelse på att relationen fungerar sexuellt bra. För mannen i ett heteroförhållande hjälper kvinnans orgasm mannen att se sig själv som hingst, tyckte sig Alakoski förstå.
En viktig förklaring till varför kvinnor fejkar en orgasm är att få det hela snabbt överstökat, tyckte redaktörerna att de kunde utläsa av svaren. Och visst funkar det ofta, fortsatte de och gav ett ganska kul exempel från filmvärlden – och för all del även från Youtube för de nyfikna. I filmen När Harry mötte Sally visar skådespelerskan Meg Ryan offentligt på en restaurang hur det går till. Verbalt, alltså.
– Egentligen är det alltid dåligt att fejka, menade Susanna Alakoski, utan att förklara sig närmare. Fejkad orgasm är något de flesta kvinnor har en relation till, fortsatte hon. Men de betraktar det som skamligt och inte helt ärligt att fejka.
Anna Hellgren från tidningen Ottar funderade över hur man ska se på fenomenet idéhistoriskt. Är det ett uttryck för en backlash? Nej, det trodde hon inte. Kvinnor i västvärlden har det sexuellt bättre än någonsin tidigare och orgasmen är en viktig beståndsdel i en relation.
– Många kvinnor skriver att de aldrig har fejkat en orgasm, fortsatte Susanna Alakoski. En kyrkligt aktiv kvinna skrev att de alltid fejkar i kyrkan, men aldrig när det kommer till orgasmen. Men bussen kan inte komma varje gång, som hon poetiskt beskrev det.
Den andra redaktören till boken, Amanda Mogensen, hade en speciell förhoppning med bokprojektet; att kunna se vad fejkad orgasm säger om män. Men något svar blev det aldrig.
– Hade svaret blivit annorlunda hos homosexuella män, undrade Anna Hellgren. Det finns ingen forskning inom detta område, men jag ringde upp några homokillar. Några hade pratat om detta och några av dem hade funderingar på om deras sexuella läggning hade med saken att göra. Annars är homosexuella överlag mer nöjda med sitt sexliv.
Om det var skillnad på homo- och heteromän framgick inte. Fejkar någon grupp mer eller mindre än den andra? Vem vet, kanske får vi en dag ett vetenskapligt svar. Däremot vågade Susanna Alakoski hävda att ekonomisk stress påverkar sexuallivet. Då lutar det åt att homosexuella har bättre sexualliv än heterosexuella, i alla fall om de inte har några barn. De kostar ju både pengar och mental energi.
Påståendet att ekonomisk press är negativt för sexuallivet är en sanning som vi kunde ta till oss redan för trettio år sedan när paret Ann-Katrin och Bo Eneroth gav ut boken Den sexuella olusten. De tyckte sig ha märkt en tilltagande olust inför sexuallivet i en tid när arbetstempot ständigt skruvas upp, samtidigt som livet med barnen och fritidsaktiviteterna också bidrar till ett allmänt uppskruvat tempo. Orken sinar och olusten växer sig allt starkare inför sexualiteten.
Kanske är det ett tidens tecken att samhällsperspektivet idag tycks vara svagare än för trettio år sedan? Men ett jag-orienterat perspektiv kan också vara en bra utgångspunkt för förändring av våra livsval. Eller som det stod i en analys i tidskriften Der Spiegel för några år sedan: politik har blivit privat och sexualiteten offentlig. Idag finns det ingen anledning att hymla om att vi fejkar till och med orgasmerna. Snyggt förpackat i en coffee-tablebok, till allmän beskådan för alla som kommer på besök. Bläddra, läs ett kort avsnitt och begrunda.
