Lättläst på rätt sätt viktigt för barnen

[091103] På senare år har utbudet av böcker för nybörjarläsaren ökat markant. Varje förlag med självaktning har en egen lättläst-serie. Att skriva lätt ställer höga krav på förmågan att se och förstå barns behov och perspektiv. Det vet Helena Bross. Hon är förmodligen den författare i landet som skrivit flest böcker i genren.

Helena Bross började skriva lättläst-böcker i slutet av 1980-talet. Förr fanns lättlästa böcker mest bara för vuxna med funktionshinder eller läs- och skrivsvårigheter. Det finns också en genre lättlästa böcker som är förenklade versioner av klassiker. Under de senaste tjugo åren har det vuxit fram en ny genre lättlästa böcker som riktar sig till nybörjare i åldrarna sju till nio år. De här böckerna fanns från början mest hos läromedelsförlagen och på biblioteken. Numera ger de flesta förlag ut lättläst-serier som finns att köpa även i bokhandeln.
– Utbudet har nästan exploderat på senare år, säger Helena Bross.

Men det är inte alltid författarna lyckas med att skriva särskilt lättläst, menar hon.
– Det kan se lättläst ut, men det är inte alltid det. En del böcker har ett lätt språk, texten är stor och det är lite text på varje sida. Då kan man få för sig att det är lättläst, men det behöver det inte vara.

Helena Bross har flera decenniers erfarenhet av att arbeta som lågstadielärare. Som barn hade hon själv svårt att lära sig läsa. När hon gick i skolan på 1950-talet fick eleverna börja med att lära sig ljuda en bokstav i taget. Sedan blev det dags att börja ljuda ihop stavelser.

– För mig var det svårt att lära sig läsa genom att sätta ihop meningslösa stavelser. Jag kunde inte koppla ihop ljudandet med sagor och berättelser.

Samma reaktion har hon sett hos sina egna elever. Många av de tidiga läsa lätt-böckerna var enkla rent språkligt. Orden skulle vara enkla att ljuda. Det fick inte finnas några svåra ljud, såsom sj-ljud. Men historierna blev meningslösa på grund av det enkla och torftiga språket.
– Jag minns en pojke som kom till mig med en lättläst bok och sa att ”Nu har jag läst den. Men jag förstår inte vad den handlar om”.

Förr förstod man inte riktigt hur viktigt det är att berättelsen stimulerar vidare till fortsatt läsning. Samtidigt har kravet på läsförmåga ökat. På 50-talet räckte med att kunna läsa en enkel roman och teoriboken för körkortet. Det räcker inte längre.
– I dag måste man kunna förstå undertexten, läsa mellan raderna, själv skapa sig ny kunskap genom läsandet. Vi läser alltmer information i skrift, inte minst på grund av internet. Vi blir av olika skäl alltmer beroende av läsandet. I dag anser man att ett barn behöver läsa 5000 timmar för att bli en van läsare. Därför behövs det mycket lättlästa böcker. Alla behöver läsa lätt i ett skede, oavsett om det är som femåring eller som åttaåring, säger Helena Bross.

En lättläst bok ska innehålla en bra story. Syftet är att locka till vidare läsning. Berättelsen ska vara så bra att läsaren blir motiverad övervinna de svårigheter som en nybörjarläsare kan ha. Språket ska vara enkelt utan att underskatta läsaren.

– Jag väljer ett ord som ligger nära barnens eget språk. Ord som de själva kunde använda. Berättelsen ska vara spännande. Det ska hända något speciellt. Men det ska vara ett bra slut. Miljön är viktig. Barnen ska kunna känna igen sig.
Hennes böcker är ofta vardagliga berättelser, och ofta berättelser från skolans värld. Inte sällan är historierna inspirerade av något som har hänt på riktigt.
– Jag har ju jobbat så länge i skolan att jag vet ungefär vad som kan hända bland barnen, och det kan hända mycket i en lågstadieklass! Jag tar inte bort speciella ljud. Jag tänker inte på sj-ljudet, till exempel. Men jag har en intuitiv känsla för vad barn tycker är svårt. Det handlar inte bara om ordval utan också om meningsbyggnad och grammatik, säger Helena Bross.

Det är också viktigt att illustrationerna samverkar på ett bra sätt med texten.
– Allt behöver inte stå i texten. En del kan bilderna berätta. För mig personligen är det också viktigt att kan göra fina ansiktsuttryck som visar känslor.

Helena Bross skriver för det mesta berättelser. Faktaböcker är svårare att göra lättlästa, tycker hon. Hon har märkt att även barn som är vana läsare uppskattar de lättlästa böckerna.
– Det är svårt att ge recept på hur man skriver en bra lättläst bok, men när berättelsen är tillräcklig spännande och innehåller någon slags värme och saker att tänka ut själv, kan de intressera även en van läsare.

▪ Anne-Charlotte Horgby
Taggar
Skänk ett bidrag till Alba!

swishGillar du denna artikel? Redaktionen arbetar gratis, men vi behöver stöd till driften. Ditt stöd skulle betyda mycket för oss. Swisha valfritt belopp till Tidskriften Alba.

Swisha till 1231666452

Mer information om Swish och Alba.nu

Dela den här artikeln: