Ständigt uppkopplad och uppdaterad

Tema: Det nya medielandskapet

[110907] Olika former av medier har under lång tid utgjort en central del i svenskarnas vardagsliv. Det talas om att vi lever medieliv eftersom vi inte bara använder medier, men rentav lever ett liv i medier, eftersom medierna blivit en självklar del av vardagen (Deuze, 2009; 2011a; 2011b). Detta hänger samman med att alltfler medier har blivit mer personliga och mer portabla.

Trådlösa och mobila nätverk för åtkomst till internet har, tillsammans med utveckling och distribution av såväl mobiler som bärbara datorer och medieplattor (t.ex. iPad) möjliggjort för svenskarna att vara ständig uppkopplade och nå flöden av innehåll från såväl journalistiska institutioner, som individer via sociala medier. Nuförtiden finns informations- och kommunikationsteknologier (IKT) som präglas av att vara personliga och portabla, och som kan betraktas som formade för människor vars liv präglas av rörelse och individualiserad medieanvändning, s.k. minitaurized mobilities (Elliott & Urry, 2010). Mobilen är, per excellens, en form av mobilitet i miniatyr. Dess utveckling kännetecknas av en transformering från interpersonellt kommunikationsmedium till mångfasetterat mobilt medium. Historiskt har den benämnts som mobiltelefon då den framförallt använts just som en telefon. En central utgångspunkt är att mobilen kommit att bli ett mångfasetterat mobilt medium, varför artikeln sätter fokus på analys av just sådan användning.

Mobilen som multimedium
I ljuset av sentida förändringar i vårt medielandskap och svenskarnas vardagsliv, kan vi konstatera att mobilen och allehanda tjänster för denna utformats för att bli allestädes närvarande i våra vardagsliv. Numera är det standard att mobiler utrustas med flera gränssnitt för internet, genom såväl mobilsajter som mobila applikationer (West & Mace 2010). Tidigare forskning har visat att det ur ett internationellt perspektiv var mycket begränsad användning av internet och nyheter i mobilen fram till omkring 2007 (Goméz-Barosso et.al., 2010), med undantag för Japan (Nakano & Watanabe, 2009). Emellertid skedde ett genombrott i användning av internet via mobilen under 2008/2009 i flera länder (Horrigan 2009), inklusive Sverige (Westlund, 2010b).

Under tidigare år har vi kunnat skönja att nyheter spelat en central roll vad gäller multimediumfunktioner i jämförelse med andra typer av innehåll i mobilen (Bohlin & Westlund, 2008). Fram till 2007 var användningen av internet i mobilen endast något mer utbredd än nyhetsanvändningen i mobilen, men under de senaste åren har det vuxit fram ett ökande gap. Detta skall ses i ljuset av att ett tilltagande utbud av funktioner för mobilen. Det är tydligt att andra typer av innehåll än nyheter kommit att få ökad betydelse, så som mobila söktjänster (Westlund, et al. 2011), men kanske framförallt användning av sociala medier som Facebook och Twitter (comscore 2008; Fox et.al., 2009). Samtidigt är det tydligt att nyhetsmedier satsar på utveckling av nyheter för mobilen såväl i Sverige (Westlund, 2011a) som internationellt (Goggin, 2010).

Riksrepresentativa enkätdata har sedan 2005 årligen samlats in vid SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Denna artikel syftar till att närmare studera förändringar över tid vad gäller användning av internet och nyheter med mobilen. Vi har i 2010-års SOM-undersökning ställt frågor om användning av sex olika typer av funktioner för kommunikation, information och förströelse. I det följande presenteras den allmänna utvecklingen vad gäller användning av internet och nyheter i mobilen, därefter analyseras användningen av de sex funktionerna utifrån personliga egenskaper och innehav, vilket inkluderar en analys av skillnader mellan polariserade grupper.

Svenskarnas användning av internet och nyheter i mobilen
Frågan om användning av internet i mobilen ställdes första gången år 2003, ett år då endast 6 procent av allmänheten överhuvudtaget tog del av internet med mobilen, d.v.s. någon gång i månaden eller oftare. År 2006 hade andelen användare av internet i mobilen ökat till 11 procent och de följande två årens noteringar var 16 respektive 20 procent. År 2009 hade andelen stigit till 29 procent vilket gör att det kan betraktas som ett genombrottsår för användning av mobilt internet, i synnerhet när man tar hänsyn till att var femte svensk använde det varje vecka, vilket var en fördubbling från föregående år (Westlund, 2010a).

Frågan om mobilt internet ställdes inte hösten 2010. Istället undersöktes användning av mer specifika typer av funktioner och innehåll. En sådan var nyhetsanvändning i mobilen, där en fråga ställts under åren 2005 till 2010. När frågan ställdes år 2005 var det bara 7 procent av svenska befolkningen som överhuvudtaget använde sin mobil för nyheter (någon gång per månad). Under de följande tre åren skedde små ökningar i den totala användningen, för att sedan under 2009 öka något kraftigare till 16 procent, vilket innebar ett genombrott även för nyheter i mobilen. För 2010 var tendensen att antalet användare har fortsatt att öka något, men detta syns framförallt i användningsmönstren för olika grupper. Användningen var genomgående omkring hälften så stor bland män som kvinnor i de olika årens mätningar; de lågutbildade och kontantkortsinnehavare använde nyheter i mobilen mindre än övriga. I synnerhet 20-39 åringar tog del av nyheter i mobilen, följt av åldersgruppen 15-19. Ökningen 2009 visade sig delvis bero på att äldre hade börjat ta del av nyheter via mobilen; bland pensionärer däremot har användningen genomgående varit mer begränsad under samtliga år (Westlund, 2010a).

Användning av mobilen som multimedium
I den nationella SOM-undersökningen 2010 har respondenterna tillfrågats om de använder mobilen för sex olika funktioner som nyttjar dess internetuppkoppling. Bland dessa utgör nyheter och informationssökning funktioner för att kunna uppdatera sig och hitta information. Även det som benämns som sociala medier (t.ex. Facebook och Twitter) involverar möjligheten till uppdatering om information, såväl från etablerade medieinstitutioner som enskilda individer (såväl vänner, kollegor och familj som främmande individer). Sociala medier handlar också i högsta grad om interpersonell kommunikation, vilket får sägas vara den funktion som karaktäriserar e-post, precis som samtal, SMS och MMS. En viktig skillnad handlar om att sociala medier vanligen är kopplat till privatlivet, medan e-post i större grad är kopplat till arbetslivet. Därtill har vi två individualiserade och förströelseorienterade funktioner som är kopplade till möjligheten att sända såväl musik (t.ex. Spotify) och TV/video (t.ex. Youtube) via internet i mobilen.

Det skall i sammanhanget sägas att samtliga sex funktioner också kännetecknas av en relativt bred användning via internet i datorn. E-post och informationssökning är de aktiviteterna störst andel svenskar tar del av varje vecka via datorn (70 respektive 66 procent), följt av nyheter (54 procent) och sociala medier (39 procent). I en sådan jämförelse är användningen av dessa funktioner i mobilen mer begränsad, samtidigt som just dessa funktioner faktiskt hamnar på en liknande relativ fördelning. Dock skall understrykas att vi kan vänta oss förskjutningar över tid framöver, genom att dator och mobil i ökande grad används komplementärt i vardagslivets olika stunder, men också ersätter varandra för somliga grupper.

När det gäller användning av nyheter i mobilen kan det konstateras att föregående års mönster känns igen: män, 16-49 åringar och abonnemangsinnehavare fortsätter att använda nyheter i mobilen mer än övriga grupper. Att nyhetsanvändning via mobilen är mer omfattande bland personer med abonnemang än dem som använder kontantkort förklaras av att abonnemangsinnehavare vanligen har mer avancerade mobiler samt är mindre priskänsliga än de som använder kontantkort. Detta hänger också samman med att den som har abonnemanget har möjlighet att betala en fast månadskostnad för att använda nyheter och andra internetrelaterade aktiviteter med sin mobil. De behöver därmed inte uppleva den osäkerhet kring kostnaderna för användning som annars varit typiskt bland dem som betalar löpande för nedladdad trafik (Mitomo, 2007; Westlund 2007; Westlund 2010b). Ytterligare ett mönster som känns igen från tidigare år är att de lågutbildade är de minst regelbundna användarna. Skillnaden accentueras i synnerhet vad gäller den mer regelbundna användningen. under 2010 förstärks skillnaderna, vilket nu också handlar om att det blivit ett större gap också mellan dem med medellåg utbildning i jämförelse med dem som har medelhög- eller hög utbildning.

Vi kan också utläsa att drygt var femte svensk emellanåt använder e-post eller söker efter information med sin mobil. nästan lika många tar då och då del av nyheter via mobilen (17 procent), följt av sociala medier (13 procent) och användning av TV/ video (12 procent). Ser vi till den samlade användningen per vecka (inklusive daglig) finner vi att omkring var tionde svensk tog del av nyheter, använde sociala medier eller sökte information. När det gäller användning av e-post så var användningen något högre (16 procent), då en stor andel är dagliga användare, vilket kan jämföras med den lägre siffran vad gäller användning av musiktjänster.

Socio-demografiska skillnader
Vad gäller användningsmönstren i olika grupper är det nästan genomgående så att andelen män som använder mobilen för dessa funktioner är dubbelt så stor som bland kvinnor, i synnerhet tydligt är det för den mer frekventa användningen. Ett undantag utgörs emellertid av sociala medier i mobilen, för vilken såväl regelbunden som mindre regelbunden användning är i princip densamma bland såväl kvinnor som män. Unga vuxna är de flitigaste användarna för samtliga funktioner. En närmare granskning visar att det är bland 20-49 åringar vi finner den största andelen dagliga användare av e-post (vilket är särskilt markant bland 20-39 åringarna). I övrigt är tendensen att användningen av dessa funktioner avtar med åldern, vilket snarast är att betrakta som ett resultat av att olika generationer är mer eller mindre benägna att ta till sig innovationer och forma nya medievanor. Det är även kopplat till livsstil, vilket framgår när vi beaktar att 10 procent av 50-64 åringarna använder mobilen för e-post dagligen, medan det bland pensionärerna endast är en procent som gör så dagligen (18 procent åtminstone någon gång). Bland personer med låg utbildning – oftare äldre – finner vi i likhet med tidigare år den minst utbredda användningen. I övrigt pekar resultaten mot att användningen är relativt jämn bland personer med övriga utbildningsnivåer för sociala medier, musiktjänster och TV/video). När det kommer till nyheter, informationssökning och e-post utmärks däremot de med medelhög/hög utbildning av något större användning än de med medellåg utbildning.

Tekniken och abonnemangets betydelse
Resultaten visar även skillnader beroende på typ av abonnemang och typ av telefon. Användningen är avsevärt mer begränsad bland dem som använder privat kontantkort, jämfört med abonnemangsinnehavarna. Denna skillnad har varit tydlig vid samtliga årliga SOM-mätningar som genomförts sedan 2005, men kan i år sägas ha accentuerats. En rimlig förklaring är att de som vet med sig att de ska nyttja internet i mobilen också skaffar sig ett abonnemang. Detta ska ses i ljuset av att de svenska operatörerna sedan andra halvan av 2008 (med lanseringen av iPhone i Sverige) börjat erbjuda alltfler abonnemang med fast kostnad för användning av mobilt internet. En bidragande förklaring är troligen att mobilanvändare vanligen ogillar när det råder osäkerhet om kostnader för mobilt internet, och därmed föredrar abonnemang med fast pris om de avser använda det (Mitomo, 2007; Westlund, 2007). Användningen är generellt något högre bland företagsabonnenter än bland dem med privata abonnemang. Här talar resultaten för att denna grupp är ständigt uppkopplade och att gränserna mellan arbete och privatliv suddas ut.

Under 2010 var det drygt var femte svensk som uppgav att de hade en s.k. smartphone/pekskärmsmobil. En jämförelse av hur ovanstående funktioner används bland innehavare och icke-innehavare av pekskärmsmobiler visar avsevärda skillnader vad gäller såväl total andel användare som regelbundenheten i användningen. Det framgår att e-postanvändningen är särskilt väl utbredd i jämförelse med de övriga funktionerna. Den totala andelen användare av e-post var 61 procent bland innehavare av smartphone och 11 procent bland dem utan, och när vi ser till den dagliga användningen är motsvarande siffror 34 och 3 procent. En slutsats är att skillnaderna mellan dessa grupper accentueras när det kommer till vardaglig användning. I jämförelse med användning av de övriga funktionerna bland smartphoneanvändare så är e-postanvändningen den med störst andel dagliga användare, följt av sociala medier och informationssökning. Den sistnämnda aktiviteten har den största andelen användare totalt, men präglas av hög grad av veckovis användning. Detta är särskilt tydligt vad gäller att titta på TV/video i mobilen, där hälften av användare gör så varje vecka medan endast var tionde gör det på en daglig basis. användningen av nyheter var tämligen väl utbredd bland dem med smartphone (totalt 57 procent), med en jämn fördelning mellan veckovisa (21 procent) och dagliga (19 procent) användare.

Det kan konstateras att på det hela taget är det framförallt e-post och informationssökningar som används när det gäller multimediefunktioner för mobilen, följt av nyheter och sociala medier. Skillnaden mellan användare av dessa funktioner är att sociala medier i synnerhet är utbrett bland ungdomar och unga vuxna, medan nyheter används i större omfattning bland medelålders, välutbildade och företagsabonnenter.

I övrigt känns föregående års mönster för användning av nyheter och internet i mobilen igen vad gäller hur olika grupper av svenskar använder dessa funktioner. Utifrån dessa mönster är det möjligt att konstruera segment av grupper, för att närmare se hur användningen ter sig. I sådana konstruktioner måste fördelen med snäva grupper vägas mot antalet individer som svarar. Det innebär att fastän SOM-undersökningen är ett mycket robust datamaterial så är det inte möjligt att inkludera alla särskiljande faktorer. Om man jämför två extremgruppera: män i åldern 16-49 år med en smartphone och kvinnor som är 50-85 år och som inte har en smartphone framträder ett mönster som i huvudsak förstärker de mönster som identifierades tidigare i texten. Drygt sju av tio män i åldern 16-49 år med en smartphone använder någon gång emellanåt e-post och nyheter, medan nästan åtta av tio använder sin mobil för att söka information. Skillnaderna i användning består i den relativa fördelningen mellan total andel användare och andel dagliga användare.

Informationssökning och användning av TV/video präglas av relativt många sällan-användare, medan e-post och sociala medier kännetecknas av en högre grad av daglig användning

Ständigt uppdaterad och uppkopplad
Mobilen har under senare år transformerats från att vara en telefon som används för interpersonell kommunikation till att bli en personlig och portabel apparat med datoregenskaper. Resultaten som presenterats i denna artikel pekar mot att mobilen som multimedium på allvar fått fotfäste i svenskarnas vardagsliv, i synnerhet bland specifika grupper. Analysen av användning i två extremgrupper pekar på exceptionella skillnader i hur mobilen används för multimediefunktioner. Drygt en tredjedel av svenska män i åldern 15-49 år med en smartphone tar dagligen del av nyheter, sociala medier eller söker information med sin mobil, och drygt hälften av dem använder e-post varje dag. Med tanke på att andelen smartphones fortsätter att växa snabbt, kan vi förmoda att denna utveckling kommer att accentueras framöver. Från årets SOM-undersökning kan vi konstatera att drygt var femte svensk har en smartphone. Det kan i sammanhanget noteras att analysföretaget Cisco beräknat att den genomsnittliga månatliga användningen av mobil data hos en smartphone användare år 2010 var 79 Mb, vilket var drygt 24 gånger mer än de 3.3 Mb andra mobilanvändare genererade. Jämfört med föregående år så fördubblades andelen Mb som smartphone användarna laddade ner.

Med en bra mobil kan man idag göra i princip samma saker på internet som via en dator. Genom den snabba tillväxten av mobila applikationer har det dessutom tillkommit åtskilliga andra möjliga användningsområden, exempelvis personaliserade informationstjänster som utnyttjar mobilens kamera och GPS. eftersom mobilen är såväl personlig som portabel, och dessutom kan användas oavsett tidpunkt och plats, finns stora förutsättningar för nya typer av mönster i medieanvändningen. I ljuset av detta blir det allt viktigare att studera hur svenskars användning av mobiler utvecklas över tid, inte minst i relation till användning av andra medier. Mycket pekar mot att vi i ökande grad blir ständigt uppdaterade och uppkopplade, via mobilen i kombinationer med datorer och medieplattor. Hur detta medieliv utvecklas kommer att belysas i kommande SOM-undersökningar.

Referenser
Cisco. (2011). Cisco visual networking index: global mobile data traffic forecast update, 2010-2015, White paper February 1, 2011. http://www.cisco.com/en/US/solutions/collateral/ns341/ns525/ns537/ns705/ns827/white_paper_c11-520862.pdf

ComScore M:Metrics. (2008). Mobile social networking driving growth of the mobile internet in Europe. Available at: http://www.comscore.com.

Deuze, M. (2009). Media industries, work and life, European Journal of Communication, 24(4), pp.1-14.

Deuze, M. (2011a). Media life, Media Culture & Society, Vol. 33 (1), pp. 137-148

Deuze, M. (2011b). Media life, Polity Press (Kommande).

Dimmick, J., Feaster, J.C. & Hoplamazian, G.J. (2010). News in the interstice: the niches of mobile media in space and time, New Media & Society, OnlineFirst.
Elliott, A. & Urry, J. (2010). Mobile lives. London: Routledge.

Fox, S, Zickuhr, K och Smith, A. (2009). Twitter and status updating, fall 2009, Pew Internet Project, Washington DC.

Gómez-Barroso, J.L.,Compañó, R., Feijóo, C., Bacigalupo, M., Westlund, O., Ramos, S., Jaokar, A., Álvarez, F., De Waele., Mateos-Barrado, G & ConcepciónGarcía-Jiménez, M. (2010). Prospects of mobile search, european commission, JRC scientific and technical reports, Institute for Prospective Technological Studies (IPTS ), EUR 24148 EN 2010.

Goggin, G. (2010). ”The intimate turn of mobile news”, in G. Meikle & G. Redden (eds) News online: transformations and continuities, London, Macmillan.

Horrigan, J. (2009). Wireless internet use. Washington: Pew Internet. Available from http://pewInternet.org/~/media//Files/Reports/2009/Wireless-Internet-Use.pdf.

Mitomo, H. (2007). Flat rate preference in mobile phone usage – a behavioural economics approach, Presentation at RIDE-seminar at Chalmers University of Technology, May.

Nakano, S och Watanabe, Y. (2009). ”The virtual doubling of Japanese internet use: 2001-2006”, Soc Indic Res, 93: pp. 235-238.

Rosenstiel, T., Mitchell, A., Rainie, L. & Purcell, K. (2011). ”Mobile news & paying online”, Pew Research Center’s Project For Excellence in Journalism and Pew Research Center’s Internet and American Life Project, in partnership with the Knight Foundation, U.S.

West, J. & Mace, M. (2010). ”Browsing as the killer app: Explaining the rapid success of Apple’s iPhone.” Telecommunications Policy, (article in press).

Westlund, O. (2008). ”From mobile phone to mobile device; news consumption on the go”, Canadian Journal of Communication, Special issue on: Wireless technologies, mobile practices, Vol 33, pp. 443-463.

Westlund, O. (2009). ”mobil.nyheter.se?”, i S Holmberg & L Weibull (Red) svensk höst, SOM-institutet, Göteborgs universitet.

Westlund, O. (2010a). ”New(s) functions for the mobile”, New Media and Society Vol. 12(1), pp. 91-108.

Westlund, O. (2010b). ”De mobilt uppkopplade svenskarna”, i S Holmberg & Weibull (Red), Nordiskt ljus, SOM-institutet, Göteborgs universitet.

Westlund, O. (2011a). Traditional media creating mobile media, ICA conference in Boston, United States, May 26-30, 2011.

Westlund, O. (2011b). A mobile media typology: shielders & cravers, ”Seamlessly Mobile” ICA Pre-Conference in Boston, United States, May 25-26, 2011.

Westlund, O & Bjur, J. (2011). Media life of young, ”Seamlessly Mobile” ICA Pre-Conference in Boston, United States, May 25-26, 2011.

Westlund, O. & Bohlin, E. (2008). Explaining mobile internet adoption and use: results from a national survey in Sweden, Paper presented at the 17th Biennial ITS Conference, Montreal, Canada, June 24-27, 2008.

Westlund, O., Gómez-Barroso., J-L , Compañó, R and Feijóo, C. (2011). ”Exploring the logic of mobile search”, Behaviour & Information Technology, (iFirst).

Wilson, J. (2006). ”3G to Web 2.0? – Can mobile telephony become an architecture of participation?,” Convergence, Vol. 12 (2), pp 229-242.

▪ Oscar Westlund

Oscar Westlund är doktorand, verksam vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.

Taggar
Skänk ett bidrag till Alba!

swishGillar du denna artikel? Redaktionen arbetar gratis, men vi behöver stöd till driften. Ditt stöd skulle betyda mycket för oss. Swisha valfritt belopp till Tidskriften Alba.

Swisha till 1231666452

Mer information om Swish och Alba.nu

Dela den här artikeln: