Staden och kulturen

böcker.vinjett

[140401] VinjettbildKultur tar ingen större plats i statens budget, mindre än en procent. Men det betyder inte att kultur inte har politisk betydelse. Flera undersökningar pekar på det motsatta.

Ett aktuellt exempel på kulturens betydelse på den politiska och ekonomiska nivån är val av borgmästare i de franska kommunerna. I första valomgången fick det rasistiska Front Nationals (FN) kandidat flest röster i staden Avignon. Staden är känd som ett tidigare residens för påven och en omsjungen halv bro. Men idag även för en stor teaterfestival. Ledningen för festivalen hotade att flytta festivalen till en annan stad om NF:s kandidat skulle bli vald. I andra valomgången vann den socialistiska kandidaten och de flesta avignonbor kunde pusta ut.

Nu är kanske Avignon inte ett exempel på ett kulturevenemang som saknar ekonomisk betydelse. Festivalen sträcker sig över drygt tre veckor och i år arrangeras över tvåtusen föreställningar. Teaterentusiaster från hela världen besöker festivalen och pumpar in massor av pengar i staden.

SOM har gjort en studie om stadens kultur och tillväxt, bearbetad av forskarna Rudolf Antoni och Charlotta Mellander. De följer i mycket samma analys som den amerikanske forskaren Richard Florida (i Alba finns ett flertal texter där han figurerar). Städernas betydelse ökar ständigt och i USA bor idag 80 procent i städer.

Tendensen att flytta till städer är universell. Och som Antoni och Mellander skriver ökar konkurrensen mellan städerna om att locka till sig dem som drar från landsbygden in mot städerna. Visst spelar det roll hur gatorna, husen och handeln ser ut, men viktigare är frågan ”vem som bor där, vad de har för åsikter och hur de lever sina liv”.

Så vilken stad väljer man då att bosätt sig i? Richard Floridas huvudtes är att det är de kreativa näringarna som ökar i betydelse för ekonomin. Det betyder samtidigt att kulturen blir mer betydelsefull för människorna i städerna.

I SOM-rapporten listas ett kulturindex för landets 34 största städer, för att försöka ange tillväxtpotentialen för dessa. Samtidigt redovisas resultatet från en tidigare mätning så att man kan avläsa inbördes förskjutningar när städerna jämförs med varandra. I undersökningen grundas index på biobesök, teaterbesök, bokläsande och besök på konserter av olika slag (även hårdrock).

Sveriges mest kreativa stad enligt denna undersökningsmodell är Lund, foljd av Stockholm, Göteborg och Malmö. Rookies är Umeå som klättrat sex placeringar till sjätte plats och Luleå som klättrat 14 placeringar till tolfte plats. Dystert är det däremot för Helsingborg som tappat 15 placeringar till plats 22 och Jönköping som tappat 22 placeringar till plats 29.

Med dessa siffror som verktyg går forskarna vidare till en jämförelse mellan befolkningstillväxt och kulturindex. Lite hårdraget kan man säga att undersökningen visar på ett linjärt samband mellan kulturindex och befolkningstillväxt. När man däremot undersöker kulturindex och den faktiska befolkningsstorleken är sambandet mer oklart. Flera av städerna på en befolkning runt 100.000 uppvisar stor variation i kulturindex.

Forskarna går vidare och analyserar andelen högutbildade och finner att ju fler andel högutbildade i städerna, desto högre blir kulturindex. En slutsats som forskarna drar är att kultur föder mer kultur. Vilket rimligen betyder att kultur får ökad betydelse för samhällets ekonomi. Så det är väl ingen överraskning om kultur kommer att hamna högre på den politiska agendan för allt fler politiker. Idag tycks det bara vara SD som försöker hitta vägar att vinna röster på sitt ännu så länge famlande steg mot en ”nationell kulturpolitik”.

▪ Christer Wigerfelt

BokomslagLäst i SOM-undersökningen

SOM-institutet (Samhälle, Opinion, Medier) är knutet till Göteborgs universitet. Man samlar årligen sedan 1986 in opinionsvindar bland svenskarna i olika samhällsfrågor. Här presenteras varje månad svenskens attityd i någon fråga vi funnit intressant. Svaren baseras på frågor som ställdes under hösten 2012. Ibland studeras svaren till en viss fråga under flera år, vilket gör det möjligt att utläsa trender av olika slag.

Tidigare texter:
Juli:
På väg bli rumsrena?
Augusti:
Demokratins spelregler förändras?
September:
En bil är inte bara en bil
Oktober:
Myndigheter och politiker i pardans
November:
EU-skepsis blandad med tillförsikt
December:
Ökat intresse för våra internetvanor
Januari:
Våra alkoholvanor förändras
Februari:
Biblioteket i våra hjärtan
Mars:
Från statusnalle till socialt verktyg

 

Kategorier
Skänk ett bidrag till Alba!

swishGillar du denna artikel? Redaktionen arbetar gratis, men vi behöver stöd till driften. Ditt stöd skulle betyda mycket för oss. Swisha valfritt belopp till Tidskriften Alba.

Swisha till 1231666452

Mer information om Swish och Alba.nu

Dela den här artikeln: