Konsten att mäta ett spöke

Bokomslag

[140701] VinjettbildMittfåra och marginal kallas årets upplaga av SOM-undersökningen. Vi fastnar genast på en fråga i marginalen, om konsten att mäta personlighet.

Statsvetare i allmänhet, och de från Göteborg i synnerhet, har statistiken som universalverktyg. SOM-undersökningen har vuxit kraftigt sedan starten 1986. Den nyligen publicerade årsrapporten redovisar den undersökning som gjordes under förra hösten och har vuxit från en till fem delundersökningar. Ingen skulle orka delta i en undersökning av den monumentala omfattning som den har fått idag. Trots det är det ett styvt jobb att anta utmaningen att besvara alla enkäter.

Tillsammans med psykologen Mattias Gunnarsson har SOM-institutets seniora tungviktare Sören Holmberg och Lennart Weibull diskuterat möjligheten att fördjupa analyserna av alla undersökningar genom att införa mätningar av personlighet. Författarna redovisar redan i inledningen problemen att mäta personlighet, för hur mäter man tankegångar, känslor och beteenden? Frestelsen ligger i resonemanget att personligheter förefaller att vara relativt stabila över tid, oberoende av svängningar i samhällsdebatterna. Så om man kan fånga in personligheten i siffrornas magiska värld så skulle man kunna få fördjupade analyser av andra mätningar.

Inom andra delar av den akademiska världen, där statistik inte är det enda eller huvudsakliga forskningsverktyget, kan tveksamheten vara påtaglig. Samtidigt vet de att siffrornas magi påverkar våra beslutsfattare. Ekonomhistorikern Ylva Hasselberg har skrivit boken Vem vill leva i kunskapssamhället? Hon sammanfattar läget inom forskning i allmänhet med orden: ”Det som inte kan mätas finns inte”. I förlängningen av mätomanin finns en farhåga att kunskapsbegreppet ska banaliseras.

Under några år har frågor om personlighet lagts in i SOM-undersökningen, men med begränsade anspråk. Till årets rapport ändrades metoden något utifrån en akademisk diskussion och resultatet anser författarna vara löftesrika. Delaspekter av personligheten som undersöks är utåtriktning, anspändhet, empati, målmedvetenhet och öppenhet, parat med kön, ålder, utbildning och inkomst.

Visst har personlighet betydelse i alla attitydundersökningar. Men mot slutet av kapitlet Att mäta personlighet lyser dock en tydlig tveksamhet igenom i möjligheterna att göra mätningar av detta slag: ”Det vi kan uttala oss om är alltså snarare tendenser eller indikationer åt det ena eller andra hållet och inte se resultatet som ett absolut mått på personlighet i enlighet med femfaktorteorin”.

Författarnas slutsatser blir ändå att de ser en löftesrik öppning för möjligheterna att mäta personlighet. Min egen slutsats är att statsvetare borde inlemma filosofi i sina egna studier. På alla nivåer. För att försöka undvika att fastna i sina egna instrument.

▪ Christer Wigerfelt

Här hittar du texter om SOM-undersökningen 2013

BokomslagLäst i SOM-undersökningen 2014

SOM-institutet (Samhälle, Opinion, Medier) är knutet till Göteborgs universitet. Man samlar årligen sedan 1986 in opinionsvindar bland svenskarna i olika samhällsfrågor. Här presenteras varje månad svenskens attityd i någon fråga vi funnit intressant. Redovisningen baseras på frågor som ställdes under hösten 2013. Ibland studeras svaren till en viss fråga under flera år, vilket gör det möjligt att utläsa trender av olika slag.

Tidigare texter:
(se länken ovan)

Kategorier
Skänk ett bidrag till Alba!

swishGillar du denna artikel? Redaktionen arbetar gratis, men vi behöver stöd till driften. Ditt stöd skulle betyda mycket för oss. Swisha valfritt belopp till Tidskriften Alba.

Swisha till 1231666452

Mer information om Swish och Alba.nu

Dela den här artikeln: