Vem litar på medierna?

böcker.vinjett

[150501] VinjettbildMedier som bevakar ett närområde som man känner sig hemma i har stort intresse för de flesta av oss läsare, lyssnare och tittare. Men hur stort förtroende har vi för olika typer av medier? Och hur ser det ut för olika grupper av befolkningen?

Massmedieforskaren Lennart Weibull beskriver detta i avsnittet Medieförtroende i nytt medielandskap av SOM-undersökningen. Här har han närmare studerat ett antal medier av olika slag – etermedier och tryckta tidningar med rikstäckning, regionala och lokala medier, plus webbpubliceringar. Vårt förtroende för medierna har följts under tre år sedan frågeställningen introducerades i SOM-undersökningen.

Balansmåttet anger stort förtroende för Sveriges Television och Sveriges Radio, liksom även dess webbsajter. Klart högre än allt annat. I nästa grupp i förtroendemått kommer TV4 och DN. Siffran för TV4 är sjunkande medan den är stabil för DN. Sämst balanstal har Aftonbladet.se och Expressen.se. Bägge dessutom med sjunkande förtroendemått i den tre år korta mätserien. Reklammedier har generellt låga siffror med undantag från Metro, som ändå har mediokert förtroende.

Förutom de medier som toppar förtroendelistan – SVT, SR med tillhörande sajter samt DN – är förtroendet sjunkande. Lennart Weibull anar en polarisering där public servicemedierna vinner i förhållande till kommersiella medier.

Det är intressant att se hur förtroendet varierar mellan åldersgrupper. 16–29-åringar och 50–64-åringar har ganska likartat mönster när det gäller stort förtroende för TV-kanalerna SVT, TV3, TV4 och Kanal 5. Kuriöst har pensionärerna 65–85 år störst förtroende av alla åldersgrupper för just TV3 medan SVT ligger inte oväntat i topp bland alla åldersgrupper.

Denna delundersökning bland alla inom SOM-undersökningen och hur den presenteras i senaste rapporten, kallad Mittfåra och marginal, redovisas på samma sätt som majoriteten av undersökningarna. Det är som att läsa en bildtext till ett fotografi. Vi ser en bild som vi förstår mycket av. Till den är kopplad en bildtext som beskriver vad vi ser. Bara emellanåt får vi tilläggsanalyser som adderar något till redovisningen. Som att nedläggningen av de lokala TV-sändningarna i TV4 kan ha betydelse för kanalens förtroende.

Vad jag saknar är analyser av undersökningarna som lyfter siffrorna till nya höjder. Vad betyder trenderna för samhället? Vad ligger bakom siffrorna och deras förskjutningar? Här märks det tydligt att svensk (anglosaxiskt influerad) statsvetenskap har en positivistisk slagsida. Det skulle vara intressant med en kontinental eller tysk kritisk kommentar, analys och ljus som kastar nya skuggor över siffrorna.

▪ Christer Wigerfelt

Här hittar du texter om SOM-undersökningen 2013

BokomslagLäst i SOM-undersökningen 2014

SOM-institutet (Samhälle, Opinion, Medier) är knutet till Göteborgs universitet. Man samlar årligen sedan 1986 in opinionsvindar bland svenskarna i olika samhällsfrågor. Här presenteras varje månad svenskens attityd i någon fråga vi funnit intressant. Redovisningen baseras på frågor som ställdes under hösten 2013. Ibland studeras svaren till en viss fråga under flera år, vilket gör det möjligt att utläsa trender av olika slag.

Tidigare texter:
April: När försvinner tryckt dagstidning?
Mar: Är EU-opinionen på väg upp?
Feb: Svenskarna och civilsamhället
Jan: SD:s sympatisörer?
Dec: Dödsdans med reklam-TV
Nov: Läsandet av e-böcker
Okt: Hur styr din oro?
Sep: Vad betyder partiledaren?
Aug: Varningsflagg för SOM?
Juli: Konsten att mäta

Texter 2013/2014:
(se länken ovan)

Kategorier
Skänk ett bidrag till Alba!

swishGillar du denna artikel? Redaktionen arbetar gratis, men vi behöver stöd till driften. Ditt stöd skulle betyda mycket för oss. Swisha valfritt belopp till Tidskriften Alba.

Swisha till 1231666452

Mer information om Swish och Alba.nu

Dela den här artikeln: