Barbro Lundin –  Fotbollens språk i media

[161115] Fotbollen har drygt hundra år på nacken i organiserad form i Sverige. Ganska snabbt kom de första rapporterna i tidningarna om det nya sportfenomenet. Språkvetaren Barbro Lundin har gjort en djupdykning i arkiven och analyserat språket inom just fotboll i medierna.

Många är mycket intresserade av fotboll men de flesta tar sig inte till arenorna utan följer sporten via medierna. Kvinnor följer med stigande intresse spelet, men det finns fortfarande könsskillnader i relationen till fotboll. Män är mer känslomässigt intresserade, medan kvinnorna mer ser fotboll som ett socialt inslag i vardagen. Sportjournalisterna ger eldunderstöd för detta. De skildrar inte politik och inte heller särskilt mycket det omfattande dopningskomplexet, inte heller bredd relativt elit eller diskriminering i olika former. Det skulle kunna försvåra arbetet som journalist, eftersom de har ett beroendeförhållande till sportens olika aktörer.

Språket inom journalistiken har naturligtvis förändrats genom åren. Förr var det vanligt med långa bestämningar, högtravande men med en närvarande nerv, som: ”Den med så oövertraffad skicklighet utrustade spetsbacken”. Idag är temport höjt genom kortare meningar: ”…när kraven var som störst att han skulle göra som mest. Då märktes Messi som minst”.

Genusaspekter får sin plats i boken. I England fanns ett visst utrymme för kvinnliga fotbollsspelare under Första världskriget, när kvinnorna behövdes i produktionen. 1921 förbjöds dock damfotbollen av det engelska fotbollsförbundet, med hänvisning till att det kunde vara skadligt för kvinnor att spela. Sedan 1971 är damfotboll välkommen igen och växande. Även om det idag inte finns mycket diskriminerande om kvinnlig fotboll i medierna, är bildspråket fortfarande ojämlikt. Kvinnor framställs ofta leende och attraktiva efter en match, medan männen ofta fotograferas in action. Innehållet speglar också en konservativ kultur inom sportjournalistiken. Männen upptar 90 procent av innehållet, vilket inte motsvarar andelen män inom tävlingsidrott.

I takt med ökad kommersiell press för inte minst tidningar, har sportjournalistikens mer direkta tilltal börjat spridas till tidningarnas övriga avdelningar. Vilket inte nödvändigtvis behöver innebära  ytligare journalistik. Där måste man även hitta andra aspekter som påverkar innehållet.

Barbro Lundin
Vilken match! Vilket tempo! Fotbollens språk i media
Carlsons 2016

▪ CW
Skänk ett bidrag till Alba!
gilla.alba.3600px
Dela den här artikeln: