Årets viktigaste utställning

Vinjettbild

[191216] Det är alltid vanskligt att skriva folk på näsan och att jämföra olika uttryck för kultur. För hur ska man kunna jämföra en fotoutställning med en teaterföreställning? Därför aktar jag mig för att skriva ”årets bästa utställning” som rubrik. Men ”viktigaste” är inte lika laddad som ”bästa”. Så missa inte Nordiska museets pågående utställning Arktis medan isen smälter om du får tillfälle till ett besök i Stockholm.

Nordiska museet på Djurgården från 1873 byggdes under en tid när nordismen var en stark tanke, särskilt efter dansk-tyska krigen vid mitten av 1800-talet. Ett drygt sekel senare har EU gjort det möjligt att åter tänka på Norden som något naturligt och större än Sverige. Byggnaden är förstås ett barn av sin tid med alla sina maktuttryck, som den pampiga entrésalen. Men som maktuttryck fungerar den inte längre. Efter hundra år av demokrati har den gamla maktens anspråk blivit urladdade, eller rentav kitsch. Vissa av dem kan man fortfarande irriteras på, men den stora salen på museet har givits nya möjligheter, på ett sätt som var otänkbart på den tiden då huset byggdes. Takvalvet har nu utnyttjats som en yta för spännande bildprojektioner som ger oss anledning att reflektera över storheten med Arktis.

Bild: Dramatiska bilder hjälper besökaren att stilla sin nyfikenhet.

Bild: Föremål från i huvudsak museets samlingar ökar intresset för berättelserna.

Det märks tydligt att Nordiska museet har gjorts med ett gediget förarbete. Utställningen är genomarbetad och samtidigt relativt lätt tillgänglig. Samtidigt får besökaren sig en hel del till livs. Man måste räkna med att ge utställningen hyfsat med tid. Utställningen bärs upp av ett forskningsarbete. Ansvarig för detta projekt har Lotten Gustafsson Reinius varit, docent i etnologi vid Stockholms universitet. Under tre år har hon haft den så kallade Hallwylska gästprofessuren för att ägna sig åt utställningen. Dessutom har utställningsprojektet knutit till sig ett antal forskare inom olika områden, som Martin Jacobsson, maringeolog; Annika E Nilsson, klimatforskare och Kirsten Hastrup, antropolog.

Vad som är Arktis varierar i olika sammanhang. På denna utställning är Arktis geografiskt större än det som ligger innanför norra polcirkeln. Här finns exempelvis även Island, som ligger precis under polcirkeln. Det är kultur snarare än geografi som har fått bestämma tillhörighet. Några teman som lyfts fram är hur det är att leva i Arktis, konsten att klä sig, skolan, hur skildras Arktis i medierna och i populärkulturen. Vad händer när isen smälter? Det handlar om hur människan på alla andra platser i världen påverkar livet i Arktis. Det är något vi andra har anledning att fundera över. Det handlar inte bara om de fyra miljoner människor som bor där, det handlar även om oss alla andra.

En video på utställningen visar tydligt att isen i Arktis är är en dynamisk del av vår planet. Snabbspolad ser den ut som den jordiska organismens hjärta. [se videon ovan]. Det som inte ses i denna korta sekvens av år är att planeten hotas av hjärtsvikt, det vill säga att isen hotas av upplösning.

På museets hemsida står det att utställningen visas till slutet av maj. Men mycket talar för att den kommer att fortsätta längre än så. Se och hör mer om hur utställningen kom till och vilka tankegångarna var. Museets chef Sanne Houby-Nielsen berättar.

▪ Christer Wigerfelt

Vinjettfoto: Camilla Andersen, Nordiska museet.

Kategorier
Skänk ett bidrag till Alba!

swishGillar du denna artikel? Redaktionen arbetar gratis, men vi behöver stöd till driften. Ditt stöd skulle betyda mycket för oss. Swisha valfritt belopp till Tidskriften Alba.

Swisha till 1231666452

Mer information om Swish och Alba.nu

Dela den här artikeln: