Kontrasternas familj

Bild: Yaa Gyasi

[210415] Gifty är en ung kvinna på jakt efter livets mening. Kanske låter det som en kliché, ett intrampat narrativt mönster att bli proppmätt på. Skillnaden är att Giftys sökande efter mening kantas av så många tidstypiska frågor. En interkulturell problematik: Hur ska man leva i det skeva och skavande mellanförskapet som öppnar sig mellan USA och Ghana?

En omsorgsproblematik: Hur mycket ska man engagera sig i en kroniskt deprimerad mamma, en opiodberoende broder och en frånvarande pappa utan att förlora sig själv? Slutligen: Hur hitta väg mellan en tröstande och värmande barnatro och en kyligt rationell vetenskap?

Många frågor ställs och gestaltas i Yaa Gyasis nya bok, en av USA:s unga författarstjärnor. Bakom sig har hon succédebuten med Vända hem, en slaveriets såriga släktkrönika. Här blir formatet intimare, en jag-berättelse med röst från en ung afroamerikansk kvinna. Översättningen är skickligt utförd av Inger Johansson.

Framställningen växlar mellan då och nu, mellan uppväxten i ett resurssvagt invandrarhem i Alabama och den gryende forskarkarriären bland USA:s toppuniversitet: Harvard, Princeton och Stanford. Afroamerikanska Gifty är en önskedröm för att orera om Girl Power och The American Dream, eftersom hon – mot alla odds – slår sig fram i den prestigefulla akademiska världen. Samtidigt finns lagom kritik av det amerikanska samhället och dess diskriminerande strukturer. Här skildras olika nivåer: utanförskap, mellanförskap och innanförskap.

Mest drabbande är att ta del av medberoendet; att växa upp i ett hem med en ung opiodmissbrukande broder och en kroniskt deprimerad mamma. Här övertygar romanen mest. Till detta läggs en mindre lyckad metanivå, där den vuxna Gifty reflekterar över tro och vetenskap, om evolutionen, kognitionen, filosofin och neurovetenskapen, om varför vissa människor drabbas av värre mörker än andra. Varför blir vissa personer i en och samma familj svårt deprimerade eller fastnar i drogmissbruk, medan andra tar sig vidare till en fungerande och – rent av – framgångsrik tillvaro? Här bjuds också på några beskäftiga metavetenskapliga reflektioner, exempelvis kring skillnaden mellan naturvetenskap och humaniora: ”Kraven som ställs på naturvetenskaplig text skiljer sig från textkraven i humanistiska ämnen och från mitt dagsbokskrivande om nätterna.” Tack för informationen, hälsar läsaren och skrubbar bort färgen som skrivits på näsan.

Här finns djupt och halvdjupt tänkande. Mycket reflekterande kring hur vetenskapen respektive myten förklarar existensen. Gud och Darwin, neurovetenskapliga experiment och litterärt skapande. Som neurovetenskaplig forskare söker Gifty skarpa svar, men mycket studsar tillbaka obesvarat. Bland laboratorieråttorna hörs inga fylligt förklarande röster. Tänka får hon göra själv, vilket hon gör med tid- och trendkänslig bravur.

Det är en modern bildningsroman, en skildring med båda benen i dagens globala mångfaldssamhälle. Läsaren möter en ung afroamerikansk kvinna, som febrilt kämpar för att hitta en väg genom mellanförskapet, den sociala och etniska utsattheten. En överlevare, en hjälpare och en duktig flicka – att vara Gifty är inte lätt. Ändå gestaltas Gifty som en nästan alltigenom stark, stabil och skicklig person, en afroamerikansk Superwoman som lyfter sig upp ur alla svårigheter och sårigheter. Inte ens trycks hon ner av en kontrollerande pojkvän som läser hennes dagbok i smyg. Gifty säger ifrån och snart står en ny mansperson på tur, passande nog enbart kallad ”Han”. En briljant forskare, förstående partner och vidsynt tänkare, en man som fattar att Gifty inte är helt perfekt, utan bara nästan.

Mitt i all mänsklig förträfflighet uppstår en viss kluvenhet hos läsaren, inte för att all litteratur och alla litterära gestalter måste släpas, solkas och skrynklas av elände, motgångar och katastrofer. Inte heller drabbas läsaren av avundsjuka eller underlägsenhet. Mänskliga kvaliteter kan vara ojämnt fördelade; det vet vi. Bara det att Gifty framstår så kompakt beundransvärd att det bländar och många nyanser går förlorade. Och uppenbart får romantiteln – Inte av denna världen – sin bästa förklaring här.

▪ Erik Cardelús

Bild: YaaGyasi. Foto: Peter Hurley.

Bokomslag
Yaa Gyasi
Inte av denna världen
Övers: Inger Johansson
Norstedts 2020

Kategorier
Skänk ett bidrag till Alba!
gilla.alba.3600px
Dela den här artikeln: