Klasskampens vinnare och förlorare

Bild: Danny Wattin

[210517] Allmänt känt är att den svenska skolan har förändrats i grunden sedan 1990-talet. Målstyrningen, kommunaliseringen och friskolereformen har bidragit till att vi idag har en skola som skiljer sig från den som fanns tidigare. På gott och ont.

Två framträdande drag i dagens skola är segregationen och marknadiseringen: att skolor presterar radikalt olika, konkurrerar om elever som bärare av skolpeng och att aktiebolag kan plocka ut enorma vinster ur skolan. I denna skolverklighet har det uppstått stora och skarpa skillnader mellan vinnare och förlorare.

Trots att skolutvecklingen är inne på sitt fjärde decennium avbildas den sällan i litteraturen. Konstigt kan tycks då skolan är Sveriges största arbetsplats och lärare är landets vanligaste yrke. Dessa skevheter och skarpa kanter borde också lämpas sig för dramatisk och dråplig underhållning.

Dråplig och dramatisk underhållning ges emellertid av Danny Wattin i boken Lärarinnan – Je suis Elin Mild. Huvudperson är Elin Mild, en yvig, driftig och levnadsglad tjej som luffat jorden runt i flera år, men som flyttar hem till sin borgerliga familj i Stockholm. Att bo hemma hos föräldrarna känns kvävande och förnedrande, en plats där hon triggas till att anta ett vad mot sin karriäristiska och översittaraktiga storebror Claes. Brodern, en tidigare politruk som gett sig in skolsektorn för att tjäna stora pengar och bygga karriär, utmanar sin lillasyster att arbeta som vikarie på en kommunal skola. Orkar hon verkligen i sex månader där? I så fall får hon överta broderns lägenhet.

Systern och huvudpersonen Elin Mild antar vadet, tuff och orädd som hon är. Detta blir den dråpliga upptakten till en kamp där de två syskonen beskjuter varandra från två olika skyttegravar: en trött kommunal skola och en kallhamrad aktiebolagsskola. Elins kommunala skola har länge åderlåtits av den närliggande friskolan där Claes är rektor. Claes strävar efter att skapa sig ett namn inom de marknadiserade skolkretsarna för att sedan kunna bli utbildningsminister. Hans intresse för skolan cyniskt och instrumentellt, blott en språngbräda vidare i karriären. Först ska han se till att locka över de bästa och minst kostnadskrävande eleverna till sin skola, detta genom att sänka Elins skola.

Elin ställs inför stora utmaningar. Kollegorna är trötta och uppgivna, stämningen bland eleverna är stökig och skoningslös. Föräldrarna är missnöjda. Skolbyråkratin kräver en skönmålande dokumentation som visar att allt fungerar väl, oavsett vad som döljer sig bakom fasaden. En charad som tär på nykomlingen Elin.

Mobbning och apati är den dominerande dragen bland eleverna på Elins skola. Här råder oförblommerad skoldarwinism, den starkes rätt att knäcka den svage, kombinerat med omgivningens rätt att titta bort och låtsas att det regnar. Värst är Erik, en destruktiv ledargestalt i Elins egna klass. Precis som Elin själv kommer Erik från en karriäristisk familj där yttre framgång är det enda som räknas. Att Erik är notoriskt grym mot omgivningen är inget att kännas vid i familjen; hellre då beskylla skolan. Och eftersom Eriks pappa är en prestigefull advokat beter sig omgivningen följsamt och räddhågset. Makt skapar rätt.

Mitt i allt detta måste Elin hålla fungerande lektioner och samtidigt hantera alla andra aktörer: uppgivna kollegor, kränkta föräldrar och hycklande skolbyråkrater. Lösningen blir att lägga undan de höga idealen och spela fult. Att använda okonventionella metoder som det heter.

Skruvad komik med mycket svärta blir det. De dråpliga och tragikomiska scenerna avlöser varandra. Här hånas och häcklas mycket i dagens skola: cynismen i att göra pengar på elevers behov, den tarvliga jakten på högpresterande elever som inte kostar så mycket och får upp kunskapsresultaten, byråkratiseringen som syftar till att skönmåla verksamheten med manipulerade siffror och fluffiga värdegrundsfraser, läraryrkets havererade status och segregationen mellan vinnande och förlorande skolor och elever.

Personporträtten är rappa men tunna. Istället ges en snabb och snitsig komedi, buren av en dialog med många oneliners och lustigheter. Ibland blir det alldeles mycket extra-allt.

Vill man ha fördjupning finns det andra böcker. Här berättas om marknaden som vinner över moralen, flosklerna som trycker ner förnuftet och hur alla spelar med. Här finns många många skratt som sätter sig i halsen.

▪ Erik Cardelús

Bild: Danny Wattin. Foto: Anna-Lena Ahlström.

Bokomslag
Danny Wattin
Lärarinnan – Je suis Elin Mild
Piratförlaget 2020

Kategorier
Skänk ett bidrag till Alba!

swishGillar du denna artikel? Redaktionen arbetar gratis, men vi behöver stöd till driften. Ditt stöd skulle betyda mycket för oss. Swisha valfritt belopp till Tidskriften Alba.

Swisha till 1231666452

Mer information om Swish och Alba.nu

Dela den här artikeln: