Ökad kritik av Facebook

Cecilia Kang och Sheera Kang.

[211114] Facebook har inte ens funnits i tjugo år men har redan blivit en dominerande aktör bland sociala medier globalt. Bara detta år har flera böcker skrivits om fenomenet, som började som en plats på nätet för att sprida information om studentlivet vid Harvard. Efter en explosionsbetonad tillväxt har Facebook alltmer kommit att betraktas som ett skandalföretag. Var finns problemet?

Facebook var redan starkt när jag själv gick med för drygt tio år sedan. Umgängestonen var vänlig. Några av sajtens vanligaste teman var mat och katter. Kanske var dessa ämnen bara svagt engagerande, men snart breddades budskapen och den vänliga tonen skärptes. Mark Zuckerberg var en av skaparna, men hans kollegor hade antagligen andra målsättningar med sitt framtida yrke än att satsa på något så osäkert som ett socialt medium. Snart stod han som ensam ägare.

Annonser finansierade verksamheten samtidigt som populariteten ökade. Mark Zuckerberg började tänka stort och ville bli störst av sociala medier. Som den verklige nörd han är var han mer intresserad av att växa än att dra in pengar. Där var han ändå framgångsrik och blev slutligen störst i världen.

Men det stora lyftet kom när Sheryl Sandberg anställdes som VD för företaget. Hon tog med sig sina erfarenheter från Google, som var en IT-jätte av delvis annat slag. Den stora sökmotorn kunde snabbt koppla ihop allt som samlats in i sitt söksystem. Här lades potentialen för en kartläggning av alla som finns på Internet. När man går med i Facebook uppger man personliga fakta om sig själv. Dessa började nu användas för att skapa personligt riktade annonser. Ingen fick avgöra om de ville att de personliga uppgifterna skulle få användas som vara i marknadsföringar. Pengarna strömmade in.

Organisationen växte och cheferna blev många. Missnöjet med hur Facebook hanterade sina besökare växte och flera chefer hoppade av när de märkte att företaget saknade etisk kompass. Zuckerberg blev den som fick stå till svars vid flera utfrågningar. Bättre lämpad för den uppgiften var Sheryl Sandberg, men hennes prestige började sjunka när hon aldrig klagade över policyarbetet, som ytterst styrdes av Zuckerberg.

Den första stora skandalen var när det uppdagades att Facebook samarbetat med företaget Cambridge Analytica för att undersöka attityder av olika slag. Undersökningen påstods vara strikt vetenskapligt och svaren skulle förstöras. Men istället såldes undersökningen till en kampaljorganisation till stöd för Donald Trump i valrörelsen 2016. Hur informationen såldes blev inte helt klarlagt men de flesta analytiker menar att den hade betydelse.

Inför valet i USA anses det dessutom att ryska grupper varit aktiva för att påverka utgången av valet. Zuckerberg förnekade som vanligt att Facebook varit aktiva i den aktiviteten. Även här hävdar många att ryssar varit aktiva men att det är svårt att säga något om effekten. Vissa saker väljer man att blunda för, förutom Zuckerbergs närmast maniska fokus på att skaffa så många besökare som möjligt.

När det gäller folkmordet på rohingyer hävdar Sheera Frenkel och Cecilia Kang att Facebook har drivit trafiken på Facebook på ett sätt som ökar konflikterna på ett ödesdigert sätt. Efter att man köpt upp Instagram, som främst är ett bildmedium, beskylls man nu för att förvärra självskadebeteendet hos anorektiker. Exemplen kan mångfaldigas.

Metoden att skapa motsättningar syftar till att skapa ökat engagemang på Facebook som gör att man stannar längre tid. Vilket i sin tur exponerar oss mer för reklam. Vinsterna växer. Alltså skruvar man algoritmerna för att uppmuntra oss till just detta beteende. Vi ser då att högerextremister, anhängare av Qanon, Proud Boys och sajtens egna vip-kunder får ett uppblåst inflytande.

Tyvärr stannat det inte på nätets kommunikation, utan beteendet tränger ut till den analoga världen. Sverigedemokraternas starka fokus på uppdelning av människor i ”vi” och ”dom” följer samma logik. Kristdemokraten Ebba Busch skulle enkelt kunna förväxlas med vilken som helst i Proud Boys. Men utan den tilltagande ojämlikheten i samhället skulle det förstås bli svårare.

▪ Christer Wigerfelt

Bild: Cecilia Kang och Sheera Frenkel. Foto: Beowulf Sheehan.

Bokomslag
Sheera Frenkel, Cecilia Kang
Facebook – Den nakna sanningen
Bonniers 2021

Kategorier
Skänk ett bidrag till Alba!

swishGillar du denna artikel? Redaktionen arbetar gratis, men vi behöver stöd till driften. Ditt stöd skulle betyda mycket för oss. Swisha valfritt belopp till Tidskriften Alba.

Swisha till 1231666452

Mer information om Swish och Alba.nu

Dela den här artikeln: