Har kaffet sett sina bästa dagar?

Bild: kaffe

[211115] Kaffe är en av världens vanligaste drycker, en dryck som ligger många människor varmt om hjärtat. Koffeinets centralstimulerande effekt verkar generellt positivt på våra kroppar och har vi väl fått smak på kaffe är det svårt att avstå en kopp. Nu kan denna värdefulla råvara vara i kris. Är kaffesörplandet på väg att bli historia?

Odlare upplever stora utmaningar. Klimatförändringar har de senaste åren lett till väderfenomen som förstört stora delar av skördar. I år har kaffeodlingar i Brasilien haft en extrem situation med både torka och frost. I Vietnam, en annan stor kaffeproducent, har Covid-19 restriktioner med nedstängningar satt käppar i hjulet för kaffeproduktionskedjan. Nu leder minskade skördar och Covid-19 till höjda råkaffepriser och i slutändan förmodligen höjda priser i butik. Covid-19 må vara övergående men det ligger i farans riktning att klimatförändringarna fortsätter att skapa problem och då riskerar kaffe att bli en bristvara i framtiden. Hur kommer detta sig och vad kan vi göra?

Kaffe är den näst mest exporterade råvaran efter olja och odlas huvudsakligen i det så kallade kaffebältet, lite enkelt uttryckt, runt ekvatorn. Ett drygt 70-tal kaffeproducerande länder finns inom bältet. Brasilien är klart största producent av arabicabönor, den äldsta kaffesorten och det främsta kvalitetskaffet. Vietnam är största producent av robustabönor, som är mer tåliga än arabicabönorna. Själva kaffet kommer från de mörkt röda kaffebären som växer i en trädliknande buske som kan bli upp till tio meter hög.  Busken kommer ursprungligen från östra Afrika. Därifrån har den sedan följt med kolonisatörer ut i världen. Var den hamnat har till största del berott på klimatet.

På grund av att kaffebären bör mogna långsamt, mellan 6-11 månader, är kaffeplantor ett känsligt släkte. De tål varken frost eller torka. Klimatet behöver vara jämnt och varmt men inte för varmt. Det behöver också vara fuktigt och regnigt, men inte för blött. Bären behöver även en viss mängd sol för att hinna mogna, men inte för mycket. Förutom ovanstående bör, för smak och kvalitet, jorden vara bördig och näringsrik och bäst blir det när kaffet odlas i vulkanisk jord. Kaffebältet har ett jämnt klimat men är generellt för varmt och soligt. Men med strategisk placering av odlingen med svalkande havsvindar, skuggande träd eller svalare bergshöjder kan man odla kaffe under perfekta förhållanden.

När klimatet ändras krymper de tidigare så utmärkta odlingsarealen. Samtidigt blir nya områden möjliga kandidater för kaffeproduktion. Ett sätt att hantera klimatändringen är att flytta upp odlingen på högre höjder. Vissa kaffeodlande länder har denna topografiska möjlighet, andra inte. Vidare är sannolikheten stor att man försöker börja odla kaffe utanför bältet, i större utsträckning. Detta görs idag men i mycket liten skala. Frågan är var förutsättningarna kommer att vara tillräckliga för att kunna bibehålla kaffets kvaliteter.

Det är inte första gången vi står inför en kaffekris. Det första kaffet kom till Sverige på 1600-talet. Länge var det en lyxvara. I perioder var kaffet även förbjudet, då det ansågs vara en oönskad konkurrent till brännvinet. Först under 1800-talet försvann förbuden helt och svenskarna blev kaffekonsumenter, i vidare bemärkelse. Sedan början av 1900-talet har folk i allmänhet druckit mycket kaffe. I tre omgångar har kaffet varit ransonerat, under de båda världskrigen samt mellan 1947-1951 då återhämtningen efter andra världskriget gick långsamt. När det var som ”värst” kunde man i Sverige bara köpa 13 gram kaffe per vecka, dagens halvkilospaket skulle då fått räcka i 38 veckor. Precis som idag var det många svenskar som ”inte klarade sig” utan en kopp kaffe så under dessa ransoneringstider lärde man sig att utveckla substitut, så kallade surrogat, till den så älskade drycken.

Om klimatet fortsätter att förändras till kaffets nackdel skulle vi åter kunna vara på väg mot ett behov av kaffesurrogat. Av alla de substitut som användes en gång finns det några som fortfarande finns till salu. Cikoria, till exempel, är en ört som är spridd över Europa och Sverige och som var ett mycket populärt surrogat under ransoneringstider och tillverkades industriellt. Rostad cikoriarot har lukt, smak och utseende som liknar snabbkaffe. Idag kan Cikoriakaffe köpas i specialhandeln. I specialhandeln kan du även träffa på maskroskaffe, även det gjort på rostad rot. Smakmässigt ska det likna ett mörkrostat kaffe. Fikonkaffe, på rostade malda fikon, finns ej i handeln idag, men ska ha ansetts som ett av de bästa surrogaten, såpass att det till och med förfalskades med hjälp av det billigare cikoria. Det ska vidare finnas kaffekedjor som erbjuder sina kunder varma kaffeliknande drycker baserade på växter som hampa och rödbeta.

En tänkvärd aspekt är att kilopriset på de substitut som finns idag är mycket högre än kilopriset på vanligt kaffe. Skulle vi byta till dessa skulle konsumtionen förmodligen sjunka naturligt. Det är såklart svårare att höja priset på en existerande, vanligt förkommande produkt men kanske finns en vettig lösning i en mer hållbar kaffeodling som kostar mer per kopp och som minskar kaffedrickandet något per person? På sjuttiotalet drack vi i Sverige som allra mest kaffe och det var efter just kraftigt minskade skördar med betydande prishöjningar som drickandet avtog, något, och därefter legat på en ganska jämn nivå om drygt tre koppar per person och dag.

De tio största kaffekonsumenterna är länder i norra Europa och Kanada, ekonomiskt starka länder med långa och mörka vinterhalvår. En gång var Sverige tvåa i världen på kaffekonsumtion, efter finländarna, idag har vi flyttats ner till nummer 6. Inte för att vi dricker mindre kaffe utan för att andra nu dricker mer. Även i det traditionellt tedrickande Kina har kaffekonsumtionen ökat markant. I just Kina sägs det läggas mycket resurser på att få fram tåliga kaffeplantor. Den lite tåligare robustabönan är faktiskt redan en korsning, så möjligheten borde finnas att kunna få fram än mer motståndskraftiga varianter. Dock anses robustabönan inte nå arabicabönans smak och kvalitet.

Redan utan de utmaningar som klimatförändringar bidrar med så är livet för kaffeodlare ofta slitsamt och fattigt. Kaffeodlingar är även i vissa områden själv orsak till miljöproblem. Regnskog avverkas för att ge plats för nya odlingar och många gånger besprutas odlingar hårt mot skadedjur. Utmaningen, för att våga se tiden an, handlar alltså inte bara om att kunna fortsätta odla kaffe utan att även kunna odla kaffe på ett hållbart och säkert sätt som ger odlarna en dräglig tillvaro att fortsätta.

När nu kaffe visar sig vara varken en hållbar eller etisk jordbruksprodukt är det kanske lite extra intressant att finska forskare nu tagit sig an kaffeutmaningen från en annan vinkel. De har lyckats framställa kaffe i ett laboratorium genom att använda celler från kaffeplantor. Denna biotekniska odling kan skalas upp och ska då vara mer hållbar än ”vanlig” kaffeodling. Odlingen kräver mer energi men mindre mark och vatten och dessutom behövs inga bekämpningsmedel. Labbkaffet ska dessutom vara rätt likt konventionellt kaffe, men med lägre koffeinhalt och generellt något mindre doft och smak.

Kaffe har en såpass central och närvarande roll i många människors liv att man kan undra om det egentligen finns något alternativ till kaffe? Kan vi göra en tillräckligt god och likvärdig dryck med rätta kaffekänslan, antingen på konstgjord väg eller genom substitut? Går dessa att skala upp i tillräckligt stor utsträckning? Bör vi istället fokusera på att försöka utveckla tåligare kaffebönor? Eller helt enkelt dricka färre koppar äkta finkaffe? Dyrare kommer nog koppen att bli, oavsett.

Källor:

▪ Anna Hulegårdh
Kategorier
Skänk ett bidrag till Alba!

swishGillar du denna artikel? Redaktionen arbetar gratis, men vi behöver stöd till driften. Ditt stöd skulle betyda mycket för oss. Swisha valfritt belopp till Tidskriften Alba.

Swisha till 1231666452

Mer information om Swish och Alba.nu

Dela den här artikeln: