[220221] Skanstorget i Göteborg har sedan det först anlades 1898 haft en spännande historia. Så tidigt som 1874 hade marken avsatts som öppen plats. Skanstorget blev en tid mycket livaktigt både som salutorg och som mötesplats för arbetarrörelsen och andra folkliga rörelser. 1941 i andra världskrigets inledningsskede revs Saluhallen i dess mitt. Några år efter kriget 1948 då saluhallens källarvåning slutligen rivits kom torget att präglas av ett medvetet valt provisorium som består än idag.
Saluhallens minne befästes av en gräsrundel och resten lämnades för parkering och ett hörn för torghandel. Samtidigt blev de omgivande stadsdelarna behandlade som rivningskåkar. Annedal ersattes på sjuttiotalet av ny bostadsbebyggelse. Vasastaden, Haga och Kommendantsängen kom så småningom att rustas upp och är idag mycket attraktiva kvarter.
Åtskilliga förslag att bygga på Skansberget och Skanstorget har figurerat under flera år. De har mött mycket motstånd och inget har blivit byggt. Nu senast har Göteborg föreslagit att Skanstorget ska gestaltas som ett bostadskvarter med butiker i bottenvåningarna. Länsstyrelsen har nyligen avslagit kommunens begäran om planeringsbesked med hänvisning till att Skansen Kronan är av stort riksintresse. Länsstyrelsen föreslår att kommunen gör en översyn av hela sammanhanget kring Skansen Kronan innan ny bebyggelse planeras.
Bild: Skansen Kronan, Skansparken och Skanstorget med sin nu rivna saluhall, den så kallade ”spottkoppen”. Till höger om Skansen syns landshövdingehusen som klättrade lång upp på berget. Idag finns bara terrasserna som de var byggda på kvar. De står idag prunkande av kvarvarande växtlighet och har efter hand tagits i anspråk för förskola, odlingslådor och lekplats. Foto Göteborgs Stadsmuseum
Sambandet mellan Skansen Kronan, Skansparken och Skanstorget är intressant. Skansen Kronan manifesterade nationens militära historia och 1912 övertog staden marken mot att Skansparken anlades med trädplantering och gångvägar upp från Skanstorget. En mycket bastant gråstensmur mot torget ersatte de småkåkar och träskjul som tidigare låg där. Arbetarrörelsen såg länge Skanstorget som sitt. Här låg Göteborgs första Folkets Hus och här startade ofta arbetarrörelsens demonstrationståg. Skulle torget ses som en undergiven förplats till Kronan eller minna om dess historia med folklig kamp för upprättelse och rättvisa? Man kan föreställa sig att en sådan motsatsställning har påverkat synen på torget och är en grund för att staden inte kunnat komma överens om torgets gestaltning efter att saluhallen rivits. I sin bok om Haga formulerar Gudrun Lönnroth denna konflikt så här:
Saluhallen revs 1941 och sedan började diskussionen om vad som skulle göras med torget. En tanke var att “accentuera den storslagna utsikten” mot berget och ett annat förslag var att pryda torget med med ett “arbetarmonument”. Det slutade med att en rund plantering anlades ungefär där saluhallen stått och här kan man sitta och njuta av vyn upp mot Skansen Kronan. [Göteborgarnas Haga (2015) s 151]
I en artikel i GP läggs också denna tidens ambivalens i tydlig dager. Ett provisorium blev det enda gångbara och kom att bli platsens signum fram till idag.
Hur Skanstorget slutligt skall ordnas ligger i vida fältet. Det finns ju många förslag och man får se hur detta provisorium kommer att bestå. [Göteborgsposten 29/7 1949]
Arbetarrörelsen hade flyttat sitt fokus till Järntorget. Haga, Annedal och Kommendantsängen hade ju under många år kommit att präglas av vanskötsel och förfall. Torget kom gradvis att förlora all torgförsäljning och det gav möjlighet för bilparkeringen att ta över.
Alla dessa kvarter har emellertid efterhand renoverats och kompletterats vilket gjort dem till mycket attraktiva kvarter att bo och verka i. Gaturummet Övre Husargatan-Skanstorget-början av Sprängkullsgatan har också rustats upp, men med mycket blandade resultat. Vissa avsnitt och kvarter fungerar utmärkt. Andra är mer avvisande och utformade som om gatan enbart vore en trafikled. Sammantaget har trots allt denna gatusträckning med sin bitvis stadsmässiga gestaltning kommit att bli ett lokalt sammanbindande stråk, med butiker och mycket attraktiva uteserveringar.
Handelshögskolan ligger helt nära och Samhällsvetenskapernas campus ansluter direkt till torget. Men framför allt präglas Sprängkullsgatan och området mellan universitetets campusområden av själva byggandet av Västlänkens station Haga. Och så kommer det att vara i flera år framöver till dess stationen öppnar. Från att vara ett område präglat av provisoriska lösningar under den långa byggtiden kommer Haga Station ge radikalt nya förutsättningar för områdets offentliga stadsliv.
Bild: Skanstorget med sin nuvarande gräsrundel och parkering. Universitetet med sina två ”citycampus” syns längst till vänster i bilden. Foto Lars Jadelius
Att Skanstorget är attraktiv mark idag är oomtvistat och att denna mark är illa brukad är ett understatement. Man kan tycka att det är sorgligt, men det ger också unika förutsättningar. I de beskrivningar och förslag jag hittills läst ser jag dock inte att Västlänken med placeringen av Haga Station i närheten har beaktats. Skanstorget ses fortfarande som en perifer gränszon mellan de olika stadsdelar som omger platsen och förblir starkt präglad av Övre Husargatan som trafikled. Om vi istället ser Skanstorget i ett längre perspektiv så kan det omvandlas till områdets hjärta och hjärna.
En föraning om den omvandling av platsens omgivningar som kommer att ske är den restaurangrörelse Göteborgsfamiljen invigde på Valborgsmässoafton 2021. En för grannarna starkt störande storsatsning på uteliv och mat i korsningen Sprängkullsgatan, Lilla Bergsgatan. Med ett flertal restauranger med rymliga uteserveringar i markplan och på terasserna upp mot Nilssons berg visar de att Övre Husargatan/Sprängkullsgatan och Skanstorget inte enbart kan hanteras som ett trafikstråk. Attraktiva verkar restaurangerna redan inledningsvis blivit. Helt fullt där trots rätt sval väderlek. Med namnet Skanshof knyter de an till både torget och Skansen Kronan.
Skanshof med sina uteserveringar både i gatuplan och uppe på den tidigare bankbyggnadens terrasser. Foto Lars Jadelius
Kommersiella krafter ser således områdets möjlighet att bli en vital del av Göteborgs uteliv. Om inte andra krafter uppfattar denna potential kommer de inte kunna ta vara på dess potential för stadens mer seriösa offentlighet. När provisorierna med anslutning till Västlänksbygget kommer bort, finns en fantastisk möjlighet att ge stråket ner mot Haga Station en rejäl förnyelse som sätter universitetet och dess folkbildande och lärorika uppdrag i fokus.
Att ge Skanstorget en ny identitet kommer emellertid att ta sin tid och kräver en innovativ stadsutvecklingsprocess. Det skulle kunna möjliggöra en process som involverar olika gemensamma intressen där det nationella arkitekturprogrammets paroll ”Gestaltad livsmiljö” prövas. Om platsen bebyggs, så som kommunen idag planerar, med ett bostadskvarter bryts denna möjlighet i sin linda. Skanstorget reduceras till ett kvarter i stort sett som alla andra i området, sina föreslagna nygamla kläder till trots.
Skanstorget, Skansen och Skansparken borde gestaltas i ett sammanhang, vilket också är vad Länsstyrelsen föreslagit i sitt yttrande. Här finns kanske möjligheter att bygga nya bostäder och verksamheter i begränsad utsträckning och samtidigt utveckla Skansen och Skansparken både som oas i staden och som besöksmål. Investeringar har nyss genomförts för att själva Skansen ska kunna användas bättre för evenemang med ny entré och hiss inne i det gamla murverket. En tillfällig sommarservering har anlagts vid Skansen och gångvägar har restaurerats. I söder finns en odlingsyta med upphöjda bäddar. Men de avrivna landshövdingehustomterna mot sydväst står övergivna med sin grönska och sina förfallna stödmurar. En del av terrassmurarna kan, om de restaureras, ge unika förutsättningar för något riktigt fint och tilltalande.
Många förslag till ny bostadsbebyggelse har tagits fram under åren, men de har alla fallit på alltför höga krav på exploatering och okänslighet i relation till befintliga kvaliteter. Med en kollaborativ gestaltningsprocess där fler aktörer och kunskaper involveras med stort fokus på det befintliga livsmiljöer skulle området få nya kvaliteter istället för påtvingad förtätning.
För att möjliggöra detta är det lämpligt med någon form av övergångsfas som hjälper torget att finna sin roll som knutpunkt i gränslandet mellan Annedal, Haga, Kommendantängen och Vasastaden. Just att torget och gaturummen idag präglas av provisorier gör det faktiskt möjligt att göra något överbryggande och vackert vitaliserande utan att vi binder oss för all framtid. Områdets nya centrala sits i Göteborg bör få växa fram stegvis, vilket, om vi är förutseende, skulle göra det möjligt att sikta på en prövande och experimenterande hållning här. Vad är det för torg vi behöver? Vad är det för gaturum vi bör gestalta där offentlighet, stadsliv och fotgängare ges det utrymme de förtjänar?
Det finns alternativ
Det provisorium som Skanstorget idag är präglat av skulle faktiskt kunna ses som en unik möjlighet. Här skulle något nyskapande och levande kunna formas. En plats som gör skillnad i den allvarliga och på många plan genomgripande klimatomställning vi nu står inför. Vårt samhälle förutsätter en både brobyggande och kunskapande offentlighet för att kunna möta klimatkrisens enorma utmaningar. Vi behöver hantera de extrema polariseringar som så starkt präglar vår tid på sätt som inte bara blickar framåt, utan som också tar till vara de rika kulturarv som håller samman våra städer. Vi kan utveckla ett lärande som förstår att systematiskt tillämpa såväl erkännandets pedagogik som erkännandets estetik.
Det nationella arkitekturprogrammet lyfter, som sagt, fram ”gestaltad livsmiljö” som arkitekturens främsta mål. Det är en god utmaning! Men vi behöver platser där vi prövar nya vägar att nå en levande och generöst gestaltad livsmiljö. Erfarenheterna från dessa pilotprojekt skulle kunna användas på fler platser och bli alternativ till byggherrarnas ofta allenarådande och ofta inhumana framtidsvisioner.
Här föreslår jag inte den traditionella vägen med arkitekttävling. Här föreslår jag istället en väg som ger möjlighet att involvera boende och verksamheter runt ikring, för att pröva olika nya möjligheter att åter ge platsen en roll i den ”kunskapande” offentlighet vi så desperat behöver. Genom en process som involverar ett brett engagemang kring en mångfald av projekt kan tillit och delaktighet återskapas. Ett öppet, månghövdat, men ändå handlingskraftigt ”vi” som formas av många olika typer av aktörer är svårt men både nödvändigt och möjligt. Ett sådant vi kräver gästfrihet. En sådan gästfrihet förutsätter ett ansvarstagande, ett värdskap med en aktivt involverande ambition.
Tillfälliga evenemang kan föregripa en mer tydligt formad experimentell fas. Varför inte prova några framtidsreflekterande event här i samband med vetenskapsfestivalen? Något både allvarligt och lekfullt. Eller varför inte ett mer varaktigt evenemang under sommarmånaderna? Platsens nuvarande provisorium ger med dessa idéer praktiska möjligheter.
Illustration: Lars Jadelius
Ett sådant månghövdat ”vi” kan forma ett torg som bygger vidare både på platsens avbrutna tradition av folkliga möten och demonstrationer å ena sidan och på Skansparken med den respektfulla Skansen Kronan symboliskt på toppen å den andra. Detta skulle kunna innebära en medveten, eftertänksam relation mellan ”top-down” och ”bottom-up” som figuren här bredvid illustrerar.
Skanstorget skulle på så sätt kunna bli en plats som aktivt och medvetet bygger tillit och arbetar medvetet mot den polarisering som i alltför hög grad fått prägla dagens samhälle. ”Vi här uppe” kan bli betydligt bättre på att lyssna och lära och ”vi här nere” bli betydligt mer ambitiösa med att bygga under våra åsikter med kunskap; att bli vederhäftiga och välgrundade. Alla individer har erfarenheter och kunnande som hör hemma där uppe medan andra har mer specialiserat kunnande som självklart är av avgörande betydelse här nere.
Skanstorgsgruppen har med sin bok Våra drömmars Skanstorget lagt en god grund, men det finns möjligheter att tänka större och att vi tar oss an dagens mest angelägna frågor på denna plats. Här finns redan universitet, ett rikt verksamhets- och kulturliv omgivna av attraktiva bostadskvarter som vi bildligt talat kan bygga en framtid för Skanstorget på. Här skulle vi kunna både formulera och experimentellt pröva hur vi ska ta vara på stadslivets möjligheter för en kunskapande demokratisk offentlighet.
