[170505] Blurben på omslaget, citatet som ska locka läsare att köpa boken, säger allt som behöver sägas: ”Det här är precis min sorts bok – Lee Child”.
Inte ”Det här är en bok i min smak” men ”Det här är precis min sorts bok”. För den läsare som är bekant med Lee Childs författarskap är det en helt korrekt beskrivning. Det är en bok skriven i Lee Childs anda, i samma genre. Och inte oäven. Med samma starka framåtrörelse om än inte samma spänningsintensitet som i en Child-deckare. Men samma, lite ytliga, typ av personkaraktärer, samma typ av bovar och samma moraliska drivkraft och samma sätt att lösa konflikter.
Men den som letar efter, eller dras till, väl utmejslade personkaraktärer, vill komma personerna in på livet eller som vill ha avancerad dialog och intressanta miljöskildringar bör läsa något annat.
Här är det spänningsmomentet och tempot som driver handlingen framåt. Det är en bok att sträckläsa. Men jag lägger den ifrån mig övertygad om att jag inte kommer att minnas den särskilt länge om ens alls.
Fast ibland är det precis det man vill ha. En stunds underhållning utan krav på egen insats av annat slag än att man läser och låter sig fångas av intrigen för stunden. När boken slås igen så har den gjort sitt jobb.
Handlingen? Inte så viktig. Men för ordningens skull; FBI-agenter jagar massmördare. Hjälten är en frilansande expert som hjälper FBI. Parallellstory växer sakta fram mot slutet för att undvika att berättelsen blir alltför endimensionell. Känns som en bit i ett pussel man lagt alltför många gånger. Mer kan inte avslöjas här, spoliervarning.
