Gamla testamentet revisited

[060510] Tanak eller Gamla Testamentet kan läsas på många olika sätt. Den är skriven på minst lika många. Åke Lundqvist ger sig i kast med den spännande uppgiften att analysera Tanak/Det Gamla Testamentet ur många aspekter. Han resonerar med var och en av Tanaks delar (de kommer i skilda ordningar i de olika religionernas utgåvor).

Författaren fascineras över relationen mellan Jahve (som gradvis förändrar sig från att ha varit en av många gudar till att bli den ende) och hans utvalda folk. Jahve straffar och utlovar. Han sänder Assyrier och Babylonier för att straffa det otrogna folket, och folket lider, kvider, ber till Gud om förbarmelse. Profeterna profeterar: bannar de orättfärdiga, manar till efterföljd av Jahves lagar och regler. Till att vara goda, dvs rättfärdiga. Jahves humör är inte att lita på, begär oupphörligen uppmärksamhet, är avundsjuk. Israels folk fortsätter att följa sin Gud fasta i övertygelsen om att vara det utvalda folket, det som en dag ska få sitt utlovade land.

Här tar författaren sin utgångspunkt. Som en ivrig forskare ger han sig i närkamp med texterna, närläser, jämför intrycken mellan den engelska upplagan av hebreiska Tanak med olika svenska utgåvor av gamla testamentet. Israels folk och deras Jahve fascinerar – förbundet mellan Jahve och folket där Jahve lovar landet som flödar av mjölk och honung på det att folket lovar att aldrig överge sin ende och levande Gud.

Konflikter uppstår ständigt såväl i texternas inkonsekvenser (många författare) och Jahves utveckling från att vara ständigt närvarande på jorden (jmf. Adam och Eva) till att bli en gud som verkar på avstånd genom andra, som inbjuder andra folk att tillbe honom och överge sina avgudar.

Den senare inställningen fullföljs inte helt ut i Tanak. Det är med kristendomen, med Jesus och det Nya Testamentet som fullföljer tanken om Jahve som alla folks Gud. Tanaks förutsättning är att Israels folk är utvalda, inte ett av många folk. Mot bakgrund av dagens situation i Mellanöstern blir denna skillnad mellan Tanak och Gamla Testamentet särskilt intressant; ett av Gud utvalt folk förblir utvalt medan andra folk (som i Tanak) blir underställda. Kan inte låta bli att jämföra med hur ”God Bless Amerika” står sig i det sammanhanget.

I den märkliga relationen mellan Israels folk och deras krävande Gud går kampen fram och tillbaka, för en kamp är det. Ena stunden sätts folket i fångenskap, i den andra raseras mäktiga riken som Assyrien och Babylon. Denna dualism, som återspeglas i Tanaks hebreiska språk där påståenden upprepas i nästa rad, men i en annan, ofta motsägelsefull form. Betydelsen finns i undertexten, det som står mellan raderna. Tanak saknar inte oväntat nyanserna, möjligen kan Ruts Bok vara en avvikelse, och Höga Visan där Jahve håller sig frånvarande, men kan anas som metafor (tolkningar finns som menar att Höga Visan endast beskriver kärleken till Gud). Annars handlar texten om ont och gott, och svart och vitt, om allt eller inget. Det är Israels folk mot resten av världen, det är politik (och krig) som går ut på att söka och bryta allianser i takt med behovet. Allt med målet att söka ett rike för Jahves utvalda folk.

Även om inte Gamla Testamentet är någon skönlitterär text (den är enligt författaren mer att likna vid en cybertext som sväller och ändrar form i takt med att nya delar tillkommer) finns bibelns bilder, citat och underförstådda kulturkoder hos oss alla. Texterna drar åt alla håll, de handlar om historia och nutid, de färgar i högsta grad vår egen tid (tre stora religioner baserade på Abraham), och de kan ge lindring för den mest urholkade själ. I Gamla Testamentet kan vi hitta förklaringar till kulturers inbördes relationer.

”Tanak fogar med ursinnig enögdhet historiens erfarenheter efter sin förutfattade tro. Och utsätter denna tro för tvivel, angrepp och ifrågasättande.” Och – precis som Gamla Testamentet själv – är Vildåsnans törst spännande läsning. Jag är fascinerad över alla tolkningar och möjligheter till tolkningar. Över angreppssättet, respekten och respektlösheten i analysen. Så här bör bibeln läsas; med tvivel, med förvåning och eftertanke, just den känsla som av en av världens viktigaste kulturella och religiösa texter måste läsas med.

▪ Uno Nilsson

Bokomslag
Åke Lundqvist
Vildåsnans törst – en bok om den hebreiska bibeln
Bonniers 2006

Taggar
Dela den här artikeln: