Dikter i coronans tid

Karin Brygger – Månader, brev
författarporträtt

”Det rapporteras att färre barn föds för tidigt. De blivande mödrarna mår bättre av isolering. Det rapporteras att trycket på den psykiska vården ökar. Patienterna mår inte bra av isolering. Det rapporteras att människor drömmer att de besöker nöjesfält som plötsligt förvandlas till dödsfällor.” Läs mer

Med en tro på klimatet som kan förflytta (Thun)berg

Nathan Grossman – Greta
Vinjettbild: Greta.

I början av Greta säger den unga aktivisten att hennes liv känns som en film, men att om någon hade gjort en film av det hon varit med om skulle den förmodligen inte bli så bra, för det finns ingen struktur. Hon har inte helt fel. Läs mer

Komplext samtidsdrama

Backa teater – Nationen
Vinjettbild ffrån föreställningen.

En elvaårig grabb är spårlöst försvunnen. Sökandet efter honom får ett helt samhällssystem att krackelera och avslöja sina avarter.  Backa Teaters uppsättning av Eric de Vroedts mångbottnade maratonpjäs ”Nationen” formar sig till ett Requiem över en demokrati i förfall. Läs mer

Portugisisk kultur bortom klichéerna

Henrik Brandão Jönsson – Där solen aldrig går ner
Vinjettbild: Henrik Brandão Jönsson

Om Portugal är kunskapen ofta pinsamt tunn härhemma. Cristiano Ronaldo och pensionärer som vill maxa sol och minska skatt, brukar ofta komma upp. Andra gillar portvin och har lyssnat på lite fado också. Få tänker på att portugisiskan är världens sjätte största språk och att landet utgjorde motor i de upptäcktsresor som kom att förändra världshistorien, på gott och ont. Läs mer

Fragmentariska associationer och ord

Elis Monteverde Burrau – De äter ur din hand, baby
författarfoto, fotograf: Militza Monteverde

Jag inleder med ”EN GIFTIG BRASKLAPP”. För det kan mycket väl tänkas att jag inte räcker till för det här jag har läst. Elis Burrau väger sextioåtta kilo, och trots att jag är cirka tio kilo tyngre väger jag möjligen alldeles för lätt. Han lånar kanske Cindy Shermans identitet, jag lånar antagligen min som skrivare och dricker ungefär två muggar kaffe per dag. Men sällan svart. Det här är en recension. Det här är ingen recension. Men vem fan bryr sig? Läs mer

Noveller som skaver men gör en glad

Annika Norlin – Jag ser allt du gör

Det här är en novellsamling om människor på skav mot tillvaron, står det på baksidan av Annika Norlins skönlitterära debut. Och visst lockar det till både skratt och gråt när man läser de åtta novellerna som är såväl dråpliga som humoristiska. Hennes formuleringsförmåga är kanske det jag tycker bäst om. Läs mer

Stark och levande teater

Betlehem Isaak var nio år när jag  2003 såg henne ersätta sin pappa Dawit för att  i Stockholm ta emot ett pressfrihetspris från Reportrar Utan Gränser. Nu kan man följa hennes berättelse i en nyskriven, öppenhjärtig och drabbande föreställning på Angereds Teater. Något som glädjande nog befäster denna förortsteaters betydelse. Pjäsen är mästerligt komponerad. Läs mer

När pappa blev tant

Mårten Klingberg – Min pappa Marianne
ur Min pappa Marianne

En gång när min dotter var i nedre tonåren, hade börjat vara ute på stan och övernatta hos nyblivna vänner ibland, hände det att en äldre dam stack in huvudet när ungdomarna skulle vakna och gå till skolan. Då hälsade väninnan med ett självklart:

– Hej pappa! Läs mer

Att vara fast i sin historia

David Ärlemalm – Lite död runt ögonen
författarfoto fotograf: Gabriel Liljevall

Bodils mamma är död och pappan håller sig numera undan knarket, han anstränger sig verkligen för att fixa vardagen som ensamstående far. Men faror lurar överallt och fallgroparna är många. Suget, tomheten och den ständiga pressen att klara tillvaron är stressande och tär på nerverna. Det är lätt att släppa taget, glida in i gamla rutiner, vanor och beteenden. Bodil behöver sin älskade pappa, därför funkar det. Men när Arto blir av med jobbet börjar det svaja. Läs mer

En La bohème med varm charm

Göteborgsoperan – La bohème
bild ur föreställningen

Den nyzeeländske tenoren Thomas Atkins är ett fynd till rollen som Rodolfo att matcha Kerstin Avemos Mimí i Göteborgsoperans nya uppsättning av Puccinis La bohème. Innan döden avslutar deras korta och tragiska kärlekssaga har de fascinerat både för sin charm och för sin sång ihop med en varsamt lyhörd orkester. Läs mer