Göteborg en stad med sprickor

[060602] Göteborg är en stad som står inför stora förändringar. Kommunens starke man, Göran Johansson, menar att staden bör fördubblas i storlek. När storstadens omvandlingar presenterades på ett seminarium gavs dock en bild av Göteborg som inte är särskilt optimistisk.

Ett tiotal forskare medverkar i boken. Ove Sernhede, en av redaktörerna, försökte sig på konststycket att sammanfatta innehållet. På en tavla ritade han upp Göteborgs centrum. Här pågår en gentrifiering (privatisering av stadsrummet), här samlas universitetet, Chalmers och intelligentian. Här samlas det kulturella kapitalet och här pågår en förtätning. Här ligger också Norra och Södra Älvstranden, de gamla hamnområdena.

Utanför denna centrala del ligger de västra stadsdelarna, som Askim, Hovås, Älvsborg och Torslanda. Här finns det ekonomiska kapitalet med en medellön på runt 377.000 kr (Hovås). De som bor här känner sig inte som göteborgare. Tvärtom hade vi en folkomröstning 1998 angående om dessa stadsdelar skulle lösgöras från Göteborg. Hade de själva fått bestämma hade de idag varit egna kommuner.

I Nordost, geografiskt frikopplade från centrala Göteborg, ligger de invandrartäta stadsdelarna Hammarkullen, Bergsjön, Angered och Gårdsten. Medellönen är 116.000 kr (Hjällbo). Här känner sig de boende inte heller som göteborgare.

Det finns inte längre några berättelser om hela Göteborg, som skapar en gemensam identitet, menar Ove Sernhede. Det som händer i Göteborg är detsamma som händer i hela Europa, med tilltagande sociala spänningar. Löneklyftorna har vuxit från 1:6 år 1980 till 1:27 1997, när man jämför de lågavlönade med de högavlönade.

Samtidigt finns en annan bild av Sverige och Göteborg, skissad av den amerikanske forskaren Richard Florida. Han menar att vi är på väg in i ett ”kreativt samhälle”. Göteborg kommer högt på hans lista över kreativitetsindex, som är ett försök att mäta teknisk nivå, tolerans och talang. Han har bland annat sett att vi har många invandrare, vilket är en gynnsam faktor för innovationskraft och omvandling av staden.

Problemet är att mätningen är alltför grovkornig. Ett kreativitetsindex av detta slag är bara intressant om Göteborgs invandrare är fullt integrerade i staden. Om den europeiska utvecklingen stärks, kan den potential som finns i Göteborg vändas i sin motsats.

Så vem som är intresserad av Södra Älvstranden är en större fråga än vad den kan tyckas. Är stadsdelen verkligen en fråga för ”hela” Göteborg? På seminariet kunde ingen ge några förslag som andas optimism för storstaden Göteborg.

▪ Christer Wigerfelt

Bokomslag
Oce Sernhede, Thomas Johansson
Storstadens omvandlingar
Daidalos 2006

Taggar
Dela den här artikeln: