Passion och revolution

Foto på Anna Jägensdotter

[170912] ”Världen låg i Gävle, på norra Skeppargatan, och Gävle låg mitt i världen.” En del romaner tycks byggda på en nyckelfras, på vilken händelser och betydelser sedan travas i sinnrika mönster. I den nyutkomna romanen Solidärer av Anna Jörgensdotter lyfts den kärva arbetarstaden Gävle upp och knyts ihop med inbördeskrigets Spanien.

Berättelsens motor är passionen och revolutionen, två krafter som griper tag och ruskar om romanens två huvudpersonerna Ingmar och Conxa. Hon i Barcelona, han i Gävle. Två personer fyllda av stolthet, indignation och hopp, djupt nedsänkta i en av det grymma 1900-talets mest skoningslösa strömvirvlar – det spanska inbördeskriget och kampen mot fascismen som pågick där åren 1936-39, en konflikt som utgör en grym förövning och blodig övergång till andra världskriget.

Berättelsen tar sin början år 1936. Det är högsommar och det demokratiska Europa står i brand. Stöveltramp, brutal militär beslutsamhet och stålblanka vapen visar den yrvakna världen att fascismen har kommit för att förgöra och erövra. Samtidigt väljer de demokratiska västmakterna att passivt på på när de militärt överlägsna fascistiska rebellstyrkorna, med stöd av Hitlers och Mussolinis mäktiga krigsmaskineri, maler ner den spanska republiken och dess folkfront. Följden av denna undfallenhet är välkänd: en slakt på över en halv miljon människor och en långlivad grym diktatur som varade fram till diktator Francos död 1975. Och det fascistiska spöket begravdes ju som bekant inte där och då, utan verkar ju hemsöka även dagens Europa, dock i lite andra skepnader och med andra röster.

Mitt i allt detta står Ingemar, hamnarbetaren som lämnar ett sårigt förhållande med arbetarkvinnan Klara och beger sig till Spanien för att strida mot fascismen, i de internationella brigaderna. Länge, i väntan på avfärd, finns chansen att stanna, att välja kärleken och det lilla livet, men Ingemar drivs mot striden, ”till en plats som kryllar av ondska och död.” Han vill kämpa för något stort och riktigt, den internationella solidariteten, verka i samma storslaget idealistiska anda som Gävles store son Joel Hägglund, mera känd som Joe Hill, som dog samma dag som Ingmar föddes. Joe Hill, den amerikanske arbetarhjälten och hyllade folkmusikern, som följer Ingemar som en poetisk-hallucinatorisk dialogpartner genom romanen, på Gävles gator, på den strapatsrika färden genom Europa och i de plågsamt förtätade sekvenserna från slagfälten.

Att Klara är gravid med hans eget barn, vet Ingmar inget om. Istället irrar han runt bland  Gävles gator och förbannar att Klara varit med en annan man, en man ”som gillade att visa knytnävarna men aldrig skulle åka till Spanien och slåss för något som var på riktigt.” På så vis blir Ingemars öde solidärens, uppfylld av självuppoffrande solidaritet och rättvisepatos, men samtidigt fastlåst i enslingens sårade stolthet och kontaktlöshet. Den starka dragningen till Klara förvandlas till en kvävd inåtvänd röst.

Bara Klara vet vem fadern är, men hon väljer ändå att leva med den försupne charmören Hellgren, mannen som såg hennes längtan en kväll och bjöd henne på dans, långt bortom politiken och det storvulna allvaret som präglar Ingemar. Med barnet blir Klaras lott istället att klara den kärva vardagen på bästa sätt, samtidigt som hon försöker hålla sig informerad om vad som händer i inbördeskrigets Spanien.

Runt Klara finns flera andra kvinnor, en väv av stöttande relationer, som tecknar ett inkännande kvinnligt arbetarhistoriskt porträtt av såväl begränsningar som tillkämpad frihet och strävan efter ett bättre liv, både politiskt och privat.

I Barcelona får vi följa den ensamstående modern Conxa, även hon från en arbetarfamilj, van vid den bistra vardagliga kampen för överlevnad, men närd av drömmarna om en rättvisare och friare värld. Även Conxa väljer att kämpa för det stora, snarare än det lilla, när inbördeskriget kommer och allt ställs på sin spets. Conxa lämnar därför sin son Marcos på barnhem och beger sig till fronten, där krigets otäckheter och nöd ytterligare förvärras av de patriarkala utstötningsmekanismer som drabbar henne som kvinnan omgiven av män.

Vad som sedan händer, är upp till läsaren att upptäcka i denna episkt och poetiskt rika roman. En berättelse där stora och små händelser och livsöden flätas ihop, byter plats och speglar varandra. En berättelse där ljuset och skuggorna från 30-talets Gävle blandar sig med det spanska inbördeskrigets grusade drömmar och blodiga fasor, men också en berättelse där den eviga kampen för frihet och rättvisa gestaltas för alla och envar.

▪ Erik Cardelús

Foto tv Sara Mac Key

BokomslagAnna Jägensdotter
Solidärer
Bonniers 2017

 

 

Kategorier
Dela den här artikeln: