Köttet, klimatet och folkhälsan

Klimatet.vinjett

[190207] Något är det med köttätandet, något som sätter ett ömmande finger på vår kultur och samtid. För alla vet vi sedan länge att dagens köttätande rimmar illa med den välbehövliga omsorgen om klimatet, ändå äts det mer kött än någonsin. Ökningen har varit både kraftig och konstant sedan 90-talet, med blott och bart ett litet hack i kurvan under fjolåret.

Nyligen berättades det också om (P1 21/1-19) hur rikligt och onödigt många utfordrar sina husdjur med en köttdiet, trots att både hundar och katter skulle klara av att äta en långt mer grön och mångsidig kost. I inslaget berättades om en forskningrapport som fastslog att hela 25 procent av USA:s köttkonsumtion utgjordes av mat till husdjur.

Charkuteriaffär i Reims, Frankrike.

Charkuteri under Första Världskriget i Reims i Frankrike 1917.
Bild: Albert Kahns dokumentation av världens kulturer.

Att vi lever i en köttätande kultur syns också i Bibeln och historien om Kain och Abel. Herden Abel och lantbrukaren Kain som båda ville blidka Herren. Kain med sin fruktskörd, Abel med sina ”feta köttstyckena från sina förstfödda lamm. ”Herren såg med välbehag på Abel och hans offer, men inte på Kain och hans offer.” Kain blev vred, så vred att han dräpte sin bror. Och sedan fördrevs Kain ur paradiset, blev hemlös och fredlös.

Allt sedan dess har köttet varit grejen, inte det gröna och odlade. Utan kött ingen riktigt måltid, inga glada gäster eller skrytiga tecken på välstånd.

Tänk på alla köttgrillande män som syns i rutan. Eller på villatomterna. Männen vid grillen, som vänder och vrider på köttstyckena. Som Fredde i Solsidan bredvid sin dyra Webergrill.

Eller tänk på Henrik Schyffert som nyss ägnade en hel SVT-serie åt sina egna våndor inför att sluta äta kött och slakta en gris.

Medelålders män är också den kategori som har svårast för att äta vegetariskt. Bäst lön på jobbet, störst bilar på motorvägen och saftigaste köttstyckena på grillen. Bara någon ynka procent av alla mogna män är vegetarianer. Motsvarande siffra för medelålders kvinnor är tvåsiffrig.

Nyligen kom ännu en tungt vägande forskningsrapport som visade på kopplingen mellan köttkonsumtion och klimatpåverkan (SVT nyheter 17/1-19). Bakom rapporten, som publicerats i den högt ansedda vetenskapstidskriften The Lancet, står 37 forskare från Stockholm Resilience Centre. Enligt rapporten bör vi dubblera vårt intag av grönsaker och halvera vårt intag av kött. Inte minst utpekas det röda köttet som en miljöbov av stora mått. Här rekommenderas vi att äta en köttbulle om dagen eller hamburgare i veckan. Inte mer.

Inget av detta är nytt. Allra minst det röda köttets hälsorisker. Trots detta upphörs många över initiativ som en köttfri dag eller liknande vegokampanjer.

För det äts kött som aldrig förr. Burgare och Angusstekar är stekhett. Närodlat och ekologiskt blir en räddningsplanka för att hålla uppe köttkonsumtionen. Finkött är bra, fulkött är dåligt.

Sedan har vi alla dessa bästsäljande grillböcker, böcker där kockar frontar med stora och saftiga köttstycken. Helst jagade av dem själva eller av polarna.

För något är det med det där köttet. Med köttets lustar. Något som vi behöver prata mer om såvida vi menar allvar med saker som folkhälsa och klimatkris.

▪ Erik Cardelús

Referenser
Stockholm Resilience centre (2019) The Planetary Health Diet. https://www.stockholmresilience.org/research/research-news/2019-01-17-the-planetary-health-diet.html

SVT Nyheter, 2019-01-17, Så ska världen äta för att rädda planeten och hälsan. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sa-ska-varlden-ata-for-att-radda-planeten-och-halsan

Skänk ett bidrag till Alba!
gilla.alba.3600px
Dela den här artikeln: