[060329] En gammal sanning är att en text med tankar kring det egna livet och hur det hänger samman med samhället och naturen för att vara läsvärd bör vara personlig utan att vara privat. När Göran Greider nu ger ut Hagen. Betraktelser från en by, så syndar han en del mot denna regel. Texterna i boken är en blandning av korta essäer, tankfulla debattinlägg och dikter. De har varit publicerade tidigare, mest i Dalademokraten där Greider är chefredaktör.
Hans stora tillgång är att han i koncentrerad och ofta slagkraftig form kan förena kritisk analys med passion, det är en egenskap som gör honom till ständig kommentator i etermedierna, där man prioriterar den korta träffsäkerheten, den distinkta begripligheten och det tydliga ställningstagandet. I boken, liksom tidigare i dess bättre föregångare, Fucking Sverige, är Greider mer eftertänksam och reflekterande.
Inget fel i det, men bokformatet ställer också krav på att t ex att vissa upprepningar som blir tydliga när texter som tidigare publicerats med visst tidsavstånd hamnar mellan samma pärmar städas bort, vilket inte blivit fallet här. Hagen är den by i Västerdalarna där Greider har sitt sommarhus, och när man läser boken får man snart nog av beskrivningar av hur himlen ser ut över denna by vid olika tidpunkter. Det poetiska stilgreppet att låta himlen färga stämning i naturen och känsla hos författaren förfaller till kliché när det förekommer så ofta att läsaren känner igen det som trick.
Jag har väldigt lätt för att gilla Greider, han är rak och tydlig i sina åsikter och bygger under dem väl. Hans röst känns förbannat nödvändig när samhället förändras så att alla sociala relationer håller på att bli marknadsrelationer och det med ett ihållande socialdemokratisk regeringsinnehav som kunde ge utrymme åt andra val och hållningar – om man vågat. I ett läge där det är mer som förenar än som skiljer de ekonomiska och politiska eliterna är det bra att någon högt och tydligt talar om vilket ideologiskt svek detta innebär från deras sida som är socialister under valår och ekonomistiska teknokrater alla andra år, alltså den socialdemokratiska partiledningen.
Hagen är en lantlig tätortsmiljö i den svenska glesbygd där samhällsservicen stadigt försämras samtidigt som förutsättningarna att försörja sig, bo och leva, blir sämre genom en politik som gynnar stordrift och monokulturer, både inom jord- och skogsbruk. Greider skriver om detta, och man förnimmer hur den verklighet som speglas genom storstadsbaserade medier och en lönsamhetslins som slipas i Bryssel och Rosenbad hela tiden låter den förstörelse av livsförutsättningar som pågår ligga utanför fokus. Greider skriver om älgjägarkulturen, men förfaller givetvis inte till någon guillousk eller GW perssonsk sunkig jaktromantik. Däremot konstaterar han att medelåldern i jägarkåren stiger, de yngre flyttar eller vill hålla på med annat på fritiden.
Det hör till genren att platsen där man står och de nära iakttagelserna blir utgångspunkter för reflektioner där samband etableras mellan den egna platsen och situationen och de större sammanhang i vilka de ingår. Jobbet i den egna trädgården och knepen för att lura klimatet så att man får växter anpassade till sydligare temperaturer leder till tankar kring växthuseffekt och andra hot mot miljön i globalt perspektiv. Jag tycker att Greider både i tematik och stilistiskt tonfall knyter an till Rolf Edbergs böcker om våra livsvillkor i skalan från minsta kryp till kosmiska stjärnmoln.
Problemet i den här boken är att utgångspunkten återkommer lite för ofta och att fördjupningen inte blir av innan Greider är igång med nästa projekt och tanketråd. Det är bra att cykla, jag gör det själv, det är miljövänligt och tyst, man är ute i naturen i stället för instängd i en bil samtidigt som man är snabbrörlig på ett sätt som kan bidra till en frihetskänsla. Men när cykelfärden alltför mycket återkommer just som bärare av symboliska implikationer ledsnar man. Låt oss säga att det här är en mellanbok, vilket en författare med den vikt och betydelse som Greider har i svensk dikt och debatt kan få kosta på sig.
